search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Globaliseringen

Flera svenska advokater arbetar idag framgångsrikt på nyckelposter i internationella organisationer för att främja de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Men den goda utvecklingen som pågått under flera år stoppades i och med terrorattackerna den 11 september 2001. Idag är bilden sammansatt och motsägelsefull. En avgörande fråga är hur man ska finna balansen mellan medborgares rätt till skydd samtidigt som rättsstaten består.
De grundläggande mänskliga rättigheterna har under en rad år vunnit mark runt om i världen. De konventioner som skrivits de senaste 10-15 åren har tagit in dessa på ett annat sätt än tidigare.

De två viktigaste konventionerna, de om civila och politiska rättigheter respektive de om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är faktiskt från 1966. Sedan har det tillkommit konventioner om bland annat barn, kvinnor och ursprungsfolk.

En viktig del i den goda utvecklingen kan tillskrivas de internationella organisationer som arbetar för att utveckla länders rättssystem och värna de mänskliga rättigheterna.

I Sydostasien, i länder som Vietnam, Kambodja och Laos, görs stadigt nya landvinningar för de mänskliga rättigheterna.

Ett av de länder där förändringarna märks allra tydligast är Kina.

Kenneth Lewis, ordförande i Advokater utan Gränser, berättar att det pågår flera aktiviteter i Kina som stärker medborgarnas mänskliga rättigheter. Ytterst handlar det om att Kina undersöker vad som måste göras för att landet ska våga ratificera FN:s konvention om civila och politiska rättigheter, som Kina skrev under redan 1998.

Eftersom företagandet utvecklats snabbt har det funnits ett behov av kompetenta domare och andra jurister. Kina började därför med att reformera landets civilprocess. På flera håll har unga kompetenta domare ersatt de gamla folkdomarna som ofta helt saknade utbildning. Dessutom har lagarna moderniserats.

Och nu har turen kommit till straffrätten. Att det kinesiska rättsväsendet reformeras nu är inte en tillfällighet, anser Kenneth Lewis. 300 miljoner kineser (av landets 1,2 miljarder invånare) lever idag på samma levnadsstandard som västeuropéerna.
– Dessa 300 miljoner kineser är välutbildade och accepterar inte att vara rättslösa. Idag förs en utbredd diskussion bland jurister i hela landet. Man kräver en modernisering av straffrätten. Också landets regering tycks anse att något måste göras.

Irak, Libanon
Även i Västasien där medborgarnas rättigheter överlag hållits tillbaka tas små steg åt rätt håll. Bilden är dock inte lika ljus som i Sydostasien, menar Lewis. I Egypten tilläts flera presidentkandidater att ställa upp i valet nyligen. I Libanon sker en form av återdemokratisering.
– En huvudorsak till den bekymmersamma situationen i Västasien är att åtskilliga terrorgrupper har sina fästen här, säger Kenneth Lewis.

Ett av de länder där situationen är särskilt bekymmersam är Irak. Christian Åhlund, generalsekretare i Ilac, International Legal Assistance Consortium, anser att Irak har ett rättsväsende med institutioner som fungerar, om än bristfälligt. Det finns dock oroande rapporter om konkurrerande rättskipning som bygger på religiös grund. En nyckelfråga är den nya konstitutionen som man förhandlar om för närvarande:
– Den stora frågan som hänger ihop med detta är de krafter som verkar för ett federalt Irak. Risken är att med de centrifugalkrafter som finns i omlopp idag så blir det en svag centralstat, säger Åhlund.

Iraks framtid och rättssystemets utveckling hör samman med hur staten ser ut och vilken status rättsväsendet får.
– Irak är från början en konstlad statsbildning som inte bildades av Gud utan av Winston Churchill och sedan hållits ihop med varierande grad av repression. När förtrycket släpper är de centrifugala krafterna så starka att det är svårt att få tillbaka anden in i flaskan igen, säger Christian Åhlund.

Ett annat land där rättsutvecklingen ter sig problematisk, enligt Åhlund, är Afghanistan. Islam ska vara ett rättesnöre i rättssystemet.

Men den nya konstitutionen saknar krav på att HD-domarna ska vara utbildade i sekulär rätt. Samtidigt ska HD vara högsta uttolkare av den nya konstitutionen, som även innehåller en del om att internationella konventioner ska garanteras.
– Då uppstår en intressant fråga. Om islam ska vara rättesnöret och uttolkarna inte behöver vara utbildade på annat sätt än i religiösa skolor, vad blir det då kvar? Vilka garantier finns kvar för de avvägningar som måste göras mellan internationella normer och islam? Vad blir det kvar av ett sådant rättsväsende? Själv är jag försiktigt pessimistisk, säger Christian Åhlund.

Afrika
Den goda utvecklingen globalt sett för de mänskliga rättigheterna och rättssystemen i många länder har dock inte omfattat den afrikanska kontinenten. Vissa positiva insatser på rättsområdet sker dock i stater som Burundi och Rwanda till följd av ländernas blodiga händelser nyligen.

Det är inte enbart så att intresset för mänskliga rättigheter och mer utvecklade rättssystem kommer underifrån i samhället. Även stater har ett behov av ett fungerande rättsväsende för att landets näringsliv ska utvecklas. Efterfrågan på stöd för att utveckla sitt lands rättssystem är stor. Ständigt kommer nya förfrågningar från olika länder, och från mer eller mindre exotiska platser.

Advokat Harald Nordenson, verksam i SILD, Swedish Institute for Legal Development, berättar att man nu ska vara med och starta ett kommersiellt skiljedomscenter i Ulan Bator i Mongoliet.
– Vi är med och ger stöd i en utbildning för att lära ut kommersiell tvistlösning, säger han.

Krafterna som driver på
Den avgörande underliggande kraften, enligt de advokater vi talat med, som driver på mot ett ökat rättsmedvetande och de alltmer utbredda mänskliga rättigheterna är globaliseringen.
– Vad som sker i dag är en slags efterglobalisering, säger Kenneth Lewis. Den sker i olika takt. Den sker ekonomiskt men också socialt, politiskt och rättsligt. Globaliseringen avspeglar sig i flera av de internationella konventioner som skapas. Man kan egentligen inte enbart se det som en internationalisering av civilrätten, utan det handlar om den totala rättskulturen. Även för Sveriges del är det påtagligt. Vi har inkorporerat EU-konventionen i svensk lag och vi är underställda Europadomstolen. Det finns inga kinesiska murar mellan civilrätten och de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Och det borde det inte heller finnas.

Advokat Björn Mothander, nyvald ordförande i Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen, betonar kopplingen mellan de mänskliga rättigheterna och fattigdomsbekämpning. Fattigdomen hotar stabiliteten i världen. Kan man öka respekten för de mänskliga rättigheterna så mildrar man fattigdomen. Han menar att när världen knyts samman alltmer ökar kunskaperna om vad som händer i andra delar i världen.
– Sker det övergrepp får andra veta det, säger Björn Mothander. Man kan inte säga att man inget visste.

Utveckling över tiden
Sett över tiden så har entusiasmen för att främja mänskliga rättigheter och tilllämpa rättsstatens principer varierat kraftigt.

Christian Åhlund beskriver hur 1990-talet var något av en guldålder för dessa tankar fram till terroristattackerna i Washington och New York den 11 september 2001.
– Grundläggande mänskliga rättigheter som tidigare betraktats som självklarheter har tappat mark, konstaterar han.

Kenneth Lewis anser att det råder en motsägelsefull situation för närvarande. Å ena sidan försöker länder, som Kina och Vietnam, gå i riktning mot att respektera de mänskliga rättigheterna och de internationella konventionerna. Världssamfundet har ratificerat konventionen om den internationella brottmålsdomstolen.

Å andra sidan, i motsatt riktning mot den här positiva utvecklingen, har USA slagit till bromsarna och undantar sina medborgare från den internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion. Både USA och Storbritannien har genomfört lagstiftningar som upphäver mycket av grundläggande rättigheter för i vart fall utländska medborgare.
– Det gör det svårt i diskussionerna. Om jag är i Kina för att diskutera så kan de lätt säga: "Men se på USA vad gäller dödsstraff, upphävandet av vissa grundläggande medborgerliga rättigheter och kontrollen av medborgare, där man numer kan kontrollera vilka böcker någon lånat och telefon- och internettrafiken övervakas. Kina agerar ungefär som USA och borde därför inte klandras".

Även Björn Mothander oroas av utvecklingen i USA och Storbritannien:
– I utsatta situationer vill regeringar ofta lösa problem snabbt och visa handlingskraft. Men rättsstatens principer och skyddet för grundläggande mänskliga rättigheter innebär att det inte går att handla så snabbt som regeringar skulle vilja. Det är ju dessa principer som konstituerar en rättsstat, dess innersta kärna. Det terroristerna vill uppnå är att skapa en sådan otrygghet att vårt demokratiska samhällssystem raseras. Att man sedan måste ha en effektiv polisverksamhet och brottsbekämpning är självklart, men detta får inte undergräva rättsstatens principer. Det är inte gängkrig det handlar om när stater agerar. Stater måste använda sin makt med hänsyn tagen till de mänskliga rättigheterna.

Tankar om en lösning
En viktig diskussion handlar om balansen mellan den legitima bekämpningen av terrorism och upprätthållandet av de grundläggande mänskliga rättigheterna och rättsstaten.
– Man måste fråga sig vad det är vi försöker försvara. Människors liv? Självfallet men försvaret måste också avse vårt demokratiska system. Sedan måste man fråga sig varför det finns en grogrund för terrorism, säger Björn Mothander. Jag tror inte att det i första hand eller enbart är en fråga om religiös fundamentalism, det finns alltid en stark en politisk koppling.

Björn Mothander är trots allt hoppfull. Rättsstatens infrastruktur är stark i länder som USA och England och på sikt kommer troligen debatten att vidgas och fördjupas på ett konstruktivt sätt.

Kenneth Lewis anser att det inte enbart räcker med att internationalisera polisens arbete för att bekämpa terrorismen. Han vill även tillämpa den internationella folkrätten på terroristorganisationer.
– Lagför terroristerna enligt dessa internationella lagar och just i den internationella folkdomstolen, säger han.

Det skulle drabba politiska organisationer som även använder sig av terrorhandlingar, till exempel Hamas, Hizbollah och Jihad.
– Det ska krävas att de följer internationella regler. Om organisationerna hävdar att de befinner sig i krig med Israel, då får de inte attackera civila mål som sjukhus eller missbruka Röda korsets symbol och liknande, säger Lewis.

Christian åhlund ser framtiden an med viss tillförsikt:
– Att arbeta humanitärt för de mänskliga rättigheterna är absolut en framtidsbransch. I en värld som blir allt mer globaliserad växer behovet av harmonisering av lagstiftning på många områden. Det finns en stor efterfrågan, både underifrån och ovanifrån, delvis själviskt uppifrån eftersom ett någorlunda fungerande rättssystem är en förutsättning för investeringar från storföretag.

SANNA ARNDT
TOM KNUTSON

Publicerad i nr 7 2005
Annons
Annons