search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

MBL: Utvidgad skyldighet att informera

Praktiskt juridik: Lars Hartzell om utvidgad rätt till information för fackliga organisationer.
I sommar har ett stort antal nya lagar trätt i kraft som får stor betydelse för oss advokater. Jag vill här ta upp en arbetsrättslig nyhet som inte bara kommer få stor betydelse för våra klienter utan även direkt för de flesta advokatbyråer; nämligen den nya utvidgade rätten till information för fackliga organisationer.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 2005 och är en anpassning till ramdirektivet 2002/14/EG, som syftar till att ge arbetstagarna rätt att få information från och samråda med arbetsgivaren om skeenden som kan komma att påverka deras anställningssituation.

I Sverige har vi sedan medbestämmandelagen (MBL) trädde i kraft den 1 januari 1977 haft en omfattande rätt för arbetstagarorganisationer att både bli informerade om arbetsgivarens verksamhet och även förhandla i ett stort antal olika situationer. Dessa regler har bara gällt för arbetsgivare med kollektivavtal.

Den förändring som nu införts är att informationsskyldigheten gäller alla arbetsgivare, d v s även de företag som saknar kollektivavtal. Regeringen har valt att inte föreslå någon tröskel för att undanta små företag som exempelvis gjorts i Danmark och Norge. I Sverige omfattas alltså alla arbetsgivare oavsett storlek av de nya reglerna.

I enlighet med den svenska modellen är det även i fortsättningen endast de fackliga organisationerna som har rätt till information. Oorganiserade arbetstagare saknar informationsrätt.

Inom den offentliga verksamheten är arbetsgivarna som regel bundna av kollektivavtal. Det är därför i huvudsak bara den privata sektorn som berörs av de nya reglerna. Enligt en SIFO-undersökning som genomfördes av Företagarna i november 1999, saknar ungefär 10 procent av alla svenska företag kollektivavtal och cirka 8 procent av arbetskraften är verksam vid sådana företag.

Såvitt jag känner till är det inte så många advokatbyråer som har kollektivavtal, troligen bara en del av de större. Många advokatbyråer kommer därför att drabbas av en ökad administrativ börda. De kommer exempelvis att behöva överväga vilka händelser som föranleder informationsplikt samt avsätta tid för förberedelser och utlämnande av informationen. Dessa aktiviteter leder givetvis till ökade kostnader.

De advokatbyråer som inte har kollektivavtal är nu tvungna att fortlöpande hålla reda på
1) om det finns fackligt organiserade medarbetare på byrån,
2) om någon eller några av dessa medlemmar är utsedda av sin organisation att vara informationsmottagare och, om så inte är fallet,
3) ta kontakt direkt med de fackliga organisationerna centralt eller regionalt.
Det ankommer på arbetsgivaren att aktivt utreda dessa frågor till exempel genom att fråga arbetstagarna om deras organisationstillhörighet. Enligt förarbetena bör dock ansvaret för att arbetsgivaren skall veta vem som ska ta emot informationen ligga på båda parter (prop. 2004/05:148, s. 20f).

Vad är det då som de fackliga organisationerna skall informeras om? Lagtexten föreskriver att arbetsgivaren fortlöpande skall hålla arbetstagarorganisationer som har medlemmar hos arbetsgivaren underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Denna formulering ger inte några närmare anvisningar om informationspliktens omfattning.

Samma skyldighet att informera föreligger som nämnts sedan länge för arbetsgivare som har kollektivavtal. Viss ledning kan därför fås från motiv och rättspraxis. Enligt förarbetena till 19 § MBL, skall informationen omfatta såväl uppgifter av betydelse för att bedöma utsikterna för framtiden som uppgifter om det som har varit och om det aktuella läget (prop. 1975/76:105 Bilaga 1, s. 235 och 365).

Att informationen ska lämnas fortlöpande innebär att den skall lämnas så snart det kan ske. En påtagligt försämrad orderingång under ett föregående år är typiskt sett en sådan fråga som arbetsgivaren skall informera om (jfr AD 1978 nr 84). Informationsmöten med de fackliga företrädarna bör normalt hållas flera gånger per år.

De förändringar som är aktuella är relativt begränsade i jämförelse med många andra länder. Förändringarna återfinns i de nya paragraferna 19 a-b §§ MBL och genom en ändring av 20 § MBL. De arbetstagare som har utsetts att företräda sin organisation för att ta emot information enligt 19 a § får inte vägras skälig ledighet för att ta emot informationen. Finns lokal arbetstagarorganisation, skall informationsskyldigheten fullgöras mot denna.

Med tanke på att de nya reglerna redan har trätt i kraft, finns det all anledning att omedelbart ta tag i dessa frågor på den egna byrån. Det finns även anledning att informera de klienter som är arbetsgivare om deras nya skyldigheter. Kanske kommer de fackliga organisationerna, liksom när MBL var ny på sjuttiotalet, att inledningsvis visa förståelse mot felande arbetsgivare. Men tids nog kommer smekmånaden vara över och då kommer hotet om dryga skadestånd att drabba den ohörsamme.

LARS HARTZELL
Advokat

Publicerad i nr 6 2005
Annons
Annons