search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Livslångt lärande: Advokatexamen advokatens abc.

432 biträdande jurister har examinerats sedan advokatexamen infördes. Totalt har 10 kvinnor och 17 män underkänts. Hittills i år har 10 av 132 examinander underkänts.
Bo G H Nilsson, ordförande i Advokatsamfundets utbildningsnämnd, uppfattar inte antalet underkända som orimligt lågt eller orimligt högt, utan menar att vid ett examinationstillfälle kan det bli så att några inte klarar sig. Inte så att examinatorerna strävar efter att godkänna eller underkänna ett visst antal, men vissa av examinanderna anses tyvärr inte motsvara de krav som ställs. Och då blir de underkända, menar han.

Innan advokatexamen infördes gjordes ingen kontroll av yrkeskompetensen hos dem som sökte inträde till samfundet, utan man utgick enbart från den teoretiska och praktiska utbildningen och att de sökandes lämplighet skulle styrkas av uppgivna referenser.

Vid fullmäktigemötet våren 1999 väcktes frågan om en advokatexamen som en förutsättning för att bli medlem i Advokatsamfundet. En arbetsgrupp kom fram till att den tidigare så kallade preparandkursen skulle fördjupas, utvidgas och ligga till grund för en examination.

Från den 1 januari 2004 krävs att sökande till Advokatsamfundet har genomgått tre delkurser och avlagt advokatexamen. Delkurs 1 handlar om advokatyrkets etik och teknik, delkurs 2 huvudsakligen om förhandlingsteknik och delkurs 3 om att starta och att driva advokatbyrå. Var och en av kurserna är två och en halv dag långa. Under 2004 gick 1 004 biträdande jurister på delkurserna på Värmdö.
– Målsättningen med delkurserna är att i möjligaste mån ge alla en sådan kunskapsnivå att de har förutsättningar för att klara examen, säger Bo G H Nilsson.

30 minuters examination
Fyra gånger per år hålls examination av blivande advokater vid Frösundavik. Examinationen är muntlig och syftet är att bedöma examinandens förmåga att hantera de advokatetiska frågor som kan uppstå i en rådgivningssituation. Examinanden får en praktisk uppgift att lösa och har 30 minuters förberedelsetid före den muntliga examinationen, som varar i en halvtimma. Examinationen genomförs av en examinator och kontrolleras av en censor. Samma dag får examinanden resultatet.

Examinationen spelas in på kassettband. När examinander godkänns raderas bandet, men om examinanden underkänns och överklagar, finns inspelningen så att man i efterhand kan lyssna på vad som sägs. Det är Advokatsamfundets utbildningsnämnd som överprövar en underkänd examination. Nämnden består av sju ledamöter: advokat Bo G H Nilsson, ordförande, kammarrättspresident Sten Heckscher, rikspolischef Stefan Strömberg, professor Christina Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, advokat Leif Gustafson och advokat Fredrik Andersson.

Två överklaganden har hittills kommit in. I ena fallet ändrades beslutet i utbildningsnämnden så att examinanden godkändes, men i det andra fallet bifölls inte överklagandet.

En sökande har tre försök på sig att klara examen. Den som inte klarar examen då, får göra om delkurserna. Hittills har ingen behövt göra det, men en person har underkänts på två examensförsök och godkänts på det tredje.

Resultat som kan mätas
Advokatsamfundets utbildningsnämnd har huvudansvaret för delkurserna och advokatexamen. Bo G H Nilsson tycker att rutinerna har satt sig och fungerar bra. Han är nöjd med att kursdeltagarnas utvärderingar visar att de till stora delar tycker att kurserna är bra. Han tycker att förfarandet har blivit bättre än tidigare och att det borgar för att kompetensen kan garanteras.
– Nu har vi en utbildning och en examination där vi kan få ett mätbart resultat. Förhoppningsvis ger utbildningen och examen en annan legitimitet åt beviljandet av inträde i samfundet. Det är en mer påvisbar och specifik kvalitetskontroll än inhämtandet av referenser. Referenserna är fortfarande ett viktigt moment i antagningsförfarandet, men inte som tidigare det enda, säger Bo G H Nilsson.

Det har förekommit kritik mot kurserna. En del kursdeltagare har uttryckt att kurserna är för dyra och att vissa delar är onödiga. Några tycker att delkurs två, om förhandlingsteknik, inte angår dem. Andra anser att delkurs tre, som handlar om att starta och driva företag, inte har något värde eftersom de redan har anställning.

Bo G H Nilsson tycker att det är viktigt att de som går delkurserna förstår värdet av en större bredd i sina kunskaper.
– Många av dem som går utbildningen arbetar på stora byråer och har starkt specialiserade roller i sin dagliga verksamhet. Ibland hör man synpunkten att kursmoment inte är relevanta för deras arbete. Men det är ett för snävt betraktelsesätt, säger Bo G H Nilsson.

Han menar att det under ett helt yrkesliv som advokat kan inträffa förändringar som är svåra att förutse.
– En advokat kan till exempel plötsligt befinna sig utan plats på den stora fina byrån och vara tvungen att använda sin titel för att driva verksamhet i annan form. Det är också nyttigt att få en inblick i hur andra arbetar och vilka förutsättningar de har.

Stort intresse
Tomas Pettersson var en av dem som tog advokatexamen den allra första gången den hölls, i september 2003. Han ser glatt tillbaka på sin examen.
– Många hade beskrivit det där med att bli advokat som en icke-händelse. Därför blev jag överraskad över det väldigt stora intresset som advokatexamen faktiskt tilldrog sig, säger Tomas Pettersson.

Han berättar att alla som tidigare blivit advokater på hans byrå bara arbetade på som vanligt innan examen infördes. Ingen var intresserad, särskilt inte på arbetsplatsen. Men när han tog denna nyinförda examen blev fler yngre nyfikna. Han tycker att uppmärksamheten är positiv. Men det finns en baksida.
– Något som kan vara negativt med en ökad uppståndelse är för den som tagit för lättvindigt på examen och inte klarar sig. Jag kan knappast tänka mig något värre än att komma tillbaka till arbetsgivaren då…

Han förstår att några blir underkända eftersom det rör sig om svåra frågor och han anser att ribban måste ligga lagom högt.

Tomas Pettersson säger att de tre delkurserna var roliga och bra. Enligt honom var den bästa delkursen den tredje, att starta och driva företag, eftersom ämnet är en naturlig och avgörande del av advokatens verksamhet. Något han efterlyser i kurserna är mer av småstadsadvokaters perspektiv, för att få en större insikt i att man inte bara måste jobba runt Norrmalmstorg.

Ökat tryck
Många biträdande jurister anställdes för 5-6 år sedan och deras kvalifikationstid är inne nu. På grund av det stora trycket på examinationerna utökas platserna. På examinationen den 27 maj utökades antalet examinander från normalt 60 till 72.

Även på examinationstillfällena i höst kommer extra platser att sättas in. Eftersom samfundet inte vill att sökande ska behöva vänta sätter kursavdelningen också in ett extra examenstillfälle under hösten – den 30 september – utöver de två planerade.

SANNA ARNDT

Publicerad i nr 6 2005
Annons
Annons