search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Samfundsfrågor

Disciplinärenden

Beslut våren 2005
10. Advokat borde med hänsyn till sitt eget och sitt advokataktiebolags aktieinnehav i bolaget S ha avböjt att företräda bolaget Q i samband med att Q lagt ett publikt bud på bolaget S. Erinran tilldelad. Två disciplinnämndsledamöter var av skiljaktig mening.

Advokatfirman Z biträdde det danska telebolaget Q i samband med att Q lagt ett publikt bud på bolaget S. Uppdraget påbörjades i juni 2004 och sköttes gemensamt av fem advokater på advokatfirman, däribland advokat A.

I en serie artiklar i tidningen D under oktober 2004 lämnades uppgifter om att en advokat vid advokatfirman företrätt Q samtidigt som han haft ett större aktieinnehav i S. Det ifrågasattes om det inte fanns en konflikt mellan uppdraget och advokatens intresse av att hans aktier skulle stiga i värde.

Det är numera klarlagt att A är den advokat som avses i artiklarna.

I anledning av artiklarna ombads advokatfirman att till samfundet inkomma med ett yttrande tillsammans med en redogörelse för omständigheterna i ärendet. I en skrivelse från firman den 29 oktober 2004, undertecknad av advokaterna B och C, anfördes bland annat följande.

Uppdraget åt Q avsåg rådgivning rörande frågor inom bland annat börsrätt, konkurrensrätt, telekomrätt, arbetsrätt och skatterätt. Det bör noteras att Z som juridisk rådgivare till Q varken tagit initiativ till att Q skulle lägga ett publikt bud på S eller haft något inflytande på vilket pris man skulle erbjuda.

Z har interna regler avseende bland annat köp och försäljningar av aktier utgivna av noterade bolag. Dessa regler har inte överträtts i det nu aktuella fallet. Z har informerat Q om det som förevarit. Q har meddelat att man inte anser att aktieinnehavet föranleder tvivel om A:s förmåga att obundet tillvarata Q:s intressen.

A har två aktieportföljer; en privat och en i sitt advokataktiebolag. Båda dessa portföljer är föremål för en så kallad diskretionär förvaltning av R Kapitalförvaltning AB. Detta innebär bland annat att köp och försäljning ur aktieportföljerna sköts självständigt av R och att A varken lämnar några instruktioner eller deltar i några beslut om köp eller försäljningar. I dessa delar är således diskretionär förvaltning jämförbar med fondsparande.

Då uppdraget mottogs i juni 2004 innehöll A:s privata depå 2000 aktier i S. Advokatbolagets depå innehöll 8000 sådana aktier. Sammanlagt fanns det aktier i 19 olika bolag i den privata depån och aktier i 39 olika bolag i advokatbolaget. När det gäller en alternativ sparform som fondsparande kan noteras att S utgör cirka fyra procent av värdet av en typisk så kallad småbolagsfond.

A:s samtliga aktier i S är numera sålda, helt i enlighet med R:s diskretionära förvaltningsuppdrag och utan någon medverkan av A. Den 2 september 2004 såldes 2000 aktier, vilket var tolv dagar innan Q offentliggjorde sitt publika bud på S. Resterande aktier såldes den 21 september eller dagen innan Tele 2 offentliggjorde sitt konkurrerande publika bud på S.

Sedan A beretts tillfälle att yttra sig i saken har denne anfört följande i en skrivelse den 7 december 2004.
Han arbetar sedan 15 år tillbaka som juridisk rådgivare i börstransaktioner. För att undvika att hamna i etiskt och juridiskt problematiska situationer beslöt han sig på ett tidigt stadium att inte själv delta i några beslut om att köpa eller sälja aktier för egen räkning. Således valde han att träffa avtal med en fristående kapitalförvaltare om diskretionär förvaltning. Vilka enskilda aktier som vid varje tidpunkt ingår i depåerna har han således inte någon kontroll över. Han kan därför när som helst ”bli med aktier” i bolag som på något sätt är involverade i transaktioner där Z medverkar som rådgivare. Motsvarande gäller för övrigt den som äger andelar i aktiefonder eller pensionsfonder.

Huruvida en intressekonflikt skall anses ha förelegat i förevarande fall avgörs dock knappast av om han ägde aktierna direkt eller indirekt, av vem som fattade investeringsbeslutet eller av innehavstiden. Det torde inte heller spela någon roll om det var han som ägde aktierna eller det var någon av hans kollegor, eftersom jävsreglerna omfattar även byråkollegor.

Inte vid något tillfälle har han lämnat råd i frågor som rört prissättningen av S-aktierna eller påverkat Q att lägga budet. Han anser sig inte ha haft något ekonomiskt intresse som påverkat hans rådgivning, hans oberoende eller lojalitet med klienten.

Tankegången om motstående ekonomiska intressen såsom grund för intressekonflikt kan knappast omfatta situationer där advokaten genom sin rådgivning inte kan påverka huruvida och i vilken mån den ekonomiska effekten uppstår. Att äga aktier i noterade bolag och samtidigt ha dem som klienter eller motparter kan inte utgöra en intressekonflikt. Detta tror han är en allmänt spridd uppfattning bland advokater och han är övertygad om att det inte genomförts ett enda större uppköpserbjudande utan att advokater på medverkande byråer direkt eller indirekt äger aktier i bolaget.

Om en intressekonflikt skulle anses ha förelegat i det nu aktuella fallet skulle konsekvensen bli att knappast någon advokat kunde åta sig ett uppdrag för eller emot ett noterat bolag, eftersom det kan hållas för visst att han själv eller någon av hans kollegor i så fall hade ett mot klienten stridande intresse genom ett direkt eller indirekt ägande i det noterade bolaget. Det skulle också innebära att man blir skyldig att avträda uppdraget om någon på byrån "blir med aktier" genom till exempel fonder eller diskretionärt förvaltade depåer under pågående arbete.

Sedan samfundets styrelse den 9december 2004 beslutat att uppta ett disciplinärende mot A har denne beretts tillfälle att slutföra sin talan. I skrivelse den 28 februari 2005 har han anfört bland annat följande.

Av skäl som han tidigare utvecklat är det vid uppköp av aktier i ett noterat bolag inte praktiskt möjligt att försäkra sig om att ingen jurist i en inblandad advokatbyrå – i synnerhet en större byrå – har fördel eller nackdel av om inköpspriset höjs eller sänks. Det är inte möjligt att försäkra sig om ens att en viss jurist är i den situationen så snart han äger aktier i ett investmentbolag eller andelar i aktiefonder eller har pensioner som baseras på aktiefonder, dvs juridiska enheter som köper och säljer aktier utan att han blir underrättad om det. Frågan måste därför vara om advokatens, eller möjligen hans kompanjoners, direkta eller indirekta ägande varit sådant att det kan ha påverkat hans utförande av sitt uppdrag.

Han har inte mottagit Q:s uppdrag till Advokatfirman Z. Däremot har han senare med fyra andra delägare och några biträdande jurister arbetat med uppdragets genomförande.

Q anlitade den internationella investmentbanken U som sin finansiella rådgivare. Advokatfirman Z:s uppdrag har således inte omfattat att ge råd beträffande Q:s budbelopp, och Z har inte heller lämnat några sådana råd.

Hans aktiedepåer sköts diskretionärt av R Kapitalförvaltning AB, som köper och säljer aktier utan att fråga honom. Hans arbete med Q:s uppdrag har således inte i något avseende påverkat hans köp eller försäljning av aktier i S.

A har till stöd för sin talan åberopat ett intyg av R Kapitalförvaltning AB. Enligt intyget innebär R:s diskretionära förvaltning att kunden endast har inflytande över risknivån och förvaltningens inriktning och att R självständigt och utan kundens hörande fattar alla beslut om köp och försäljningar av enskilda aktier.

Nämndens bedömning:
A borde med hänsyn till sitt eget och sitt advokataktiebolags aktieinnehav i S ha avböjt uppdraget att företräda Q. Vad han anfört om att aktierna förvaltades diskretionärt gör härvidlag ingen skillnad. Genom att inte avböja uppdraget har A handlat i strid med god advokatsed.
På grund härav tilldelar nämnden A erinran jämlikt 8 kap. 7 § andra stycket Rättegångsbalken.

Två ledamöter var av skiljaktig mening:
Mot bakgrund av att aktierna förvaltats diskretionärt och utgjort en mindre del av de aktieportföljer A kontrollerat har han inte varit skyldig att avböja uppdraget att företräda Q. Ärendet föranleder ingen åtgärd.


Kommentar: Claes Peyron, Disciplinnämndens ordförande:
Tidningen har bett mig kommentera det refererade avgörandet. Sådana kommentarer framstår emellertid som principiellt äventyrliga; när det gäller kollektiva beslut kan ju skilda deltagare ha olika bevekelsegrunder för att ställa sig bakom beslutet. Enligt min högst personliga mening kan man inte av beslutet utläsa annat än att i det enskilda fallet en intressekonflikt bedömdes föreligga. Nämnden tar i beslutet inte heller ställning till om det jäv som förelåg bara drabbade den kollega, som fick erinran, eller hela hans byrå. Men en sak klarlades väl. Om innehav av viss egendom grundar jäv för en advokat för ett visst uppdrag påverkas inte situationen av om advokaten överlåtit åt annan – i det konkreta fallet en diskretionär förvaltare – att bestämma om och när egendomen skulle förvärvas eller avyttras.

Publicerad i nr 6 2005
Annons
Annons