search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Riksåklagaren vill pröva nya grepp

Riksåklagare Fredrik Wersäll vill effektivisera brottsbekämpningen. En möjlighet kan vara att ta bort den absoluta åtalsplikten. Han vill även se ett fördjupat utbildningssamarbete mellan åklagare och advokater.
Det är drygt ett år sedan Fredrik Wersäll tog över arbetet som Riksåklagare efter Klas Bergenstrand. Redan har han fått vara med om att det kan vara en verkligt utsatt post.

Som när teveprogrammet Uppdrag Granskning tog upp fallet med de två incestdömda männen som efter resning helt friats av hovrätten. I den efterföljande debatten har det riktats stark kritik mot åklagarnas arbetssätt.

Men Fredrik Wersäll anser att man får inte vara rädd för kritik om man ska vara en bra ledare.
– Vi som är företrädare för rättsväsendet måste stå ut med att bli uthängda. Det hör till jobbet. Och när ingen annan försvarar rättsväsendet måste vi göra det, säger Fredrik Wersäll.

När Fredrik Wersäll började i åklagarorganisationen klev han in i en planerad omorganisation. Denna har han drivit på ytterligare och han är nöjd med resultatet. En platt organisation med två administrativa nivåer: Riksåklagarens kansli och sedan ett antal åklagarkammare. I organisationen finns tre rättsliga nivåer med de nya utvecklingscentrumen på en mellannivå.

Wersäll trivs med sina åklagarkollegor och beskriver hur organisationen präglas av motiverade och kunniga medarbetare.

Men Fredrik Wersäll är inte helt nöjd med det sätt som brottsbekämpningen sköts. Han vill effektivisera den på flera sätt. Det borde gå att diskutera den absoluta åtalsplikten. Det borde även vara möjligt att mer strategiskt prioritera brotten.
– Årligen anmäls 1,2 miljoner brott i Sverige. Av dem hanteras 300 000-400 000. Resten försvinner i ett svart hål. Min tes är att om man har en relativ åtalsplikt och ökar de dispositiva inslagen i brottmålsprocessen så kan man få en högre verkningsgrad och bättre effektivitet, poängterar han.

Mot ett system där åklagaren och den misstänkte enas om delar av åtalet kan man invända att det skulle innebära en utpressningssituation och att det borde vara bättre att först effektivisera brottmålsprocessen.

Men enligt Wersäll handlar det i första hand om att parterna enas om de faktiska händelserna och sedan binder domstolen till detta. Det handlar inte om ett amerikanskt ”plea-bargain system” som kan innebära att om man erkänner dråp så slipper man mordåtal. Snarare handlar det alltså om att rensa målen.

Från åklagarnas sida vill man ha en stark advokatkår, betonar Fredrik Wersäll. Han oroas av det svaga intresset för humanjuridiken. Det måste göras något för att vända utvecklingen.
– Åklagare och advokater måste ha lika villkor i rättssalen, betonar han.

Fredrik Wersäll vill gärna se att advokater och åklagare genomför gemensamma utbildningsinsatser om till exempel teknikstöd i rättssalen.
– Vi inbjuder advokatkåren att tillsammans med oss ta del av de utbildningsmöjligheter vi har för detta.

Redan finns det ett samarbete mellan de två yrkeskårerna. På delkurs två i Advokatexamen medverkar exempelvis åklagare som föreläsare.

Tankarna på att införa en ny myndighet som har till uppgift att utreda misstankar om brott bland poliser och domare väcker inte Riksåklagarens entusiasm:
– En sådan myndighet skulle snart tappa i trovärdighet visar erfarenheter från andra länder. Riksåklagarens enhet som tar hand om dessa misstänkta brott i dag arbetar med en mycket stor integritet och på ett bra sätt.

TOM KNUTSON

Publicerad i nr 5 2005
Annons
Annons