search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Gick brott verkligen inte att styrka?

Vice riksåklagare Catharina Bergqvist Levin svarar Eva Stenborre.
Eva Stenborre tar i senaste numret av Advokaten upp frågan om vilka möjligheter den som drabbats av polisiärt övervåld eller annan felbehandling har att få sin sak rättvist prövad.

Eva Stenborre tar som utgångspunkt det beslut jag fattade i frågan om att återuppta en nedlagd förundersökning som tog sikte på de skador som en person vållats i samband med ett polisiärt omhändertagande.

Eva Stenborre vill i artikeln peka på den bevisregel som Europadomstolen lagt fast, som innebär att om en person exempelvis är häktad och uppger att han blivit misshandlad av vakterna under häktningstiden och detta kan styrkas genom läkarintyg, föreligger en presumtion för att vederbörandes påstående om skadans uppkomst är riktig.

Europakonventionen är, som Eva Stenborre påpekar, numera en självklar del av den svenska rättsordningen, också i straffprocessen.

För att undvika missförstånd vill jag dock påpeka att en bevisregel av detta slag definitivt inte kan tillämpas på frågan om straffrättslig skuld. Detta skulle strida mot fundamentala straffrättsliga principer.

Vid prövning av det individuella straffrättsliga ansvaret måste, också enligt Europakonventionen, åklagaren fullt ut styrka vad som ligger varje åtalad till last. Detta gäller även vid misstankar om brott av polis.

CATHARINA BERGQVIST LEVIN
Vice riksåklagare

Publicerad i nr 4 2005
Annons
Annons