search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Familjerätten inom EU - Omfattande harmonisering allt närmare

EU har hittills i mycket begränsad omfattning befattat sig med rättsbildning på familjerättsområdet. Det förhållandet är just nu på väg att ändras dramatiskt.
Bryssel I-förordningen (44/2001) ”om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område” avser i stort sett bara affärsmål.

Således regleras i artikel 1 punkt 2 a i förordningen att den bland annat inte är tillämplig på makars förmögenhetsförhållanden, arv och testamente. Dock är förordningen tillämplig i mål om underhållsskyldighet, vilket uttryckligen framgår av artikel 5 punkt 2 där vissa särskilda behörighetsregler anges för mål om underhållsskyldighet.

Därutöver finns på familjerättens område bara Bryssel II-förordningen (2201/2003) ”om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar”.

Förordningen trädde i kraft så sent som 2005-03-01. (Det finns en mindre omfattande föregångare – 1347/2000 – från år 2000). Denna förordning innehåller, som framgår av rubriken, inga lagvalsregler. Vidare innehåller förordningen över huvud taget inga regler om makars förmögenhetsförhållanden.

Noteras skall att en EU-förordning gäller direkt i medlemsländerna utan att den transformerats till nationell lagstiftning. Således behövs ej godkännande av den svenska riksdagen.

De stora förändringarna på familjerättens område signaleras genom att EU-kommissionen i mars i år framlagt två så kallade Grönböcker. En tredje Grönbok – angående makars förmögenhetsförhållanden – är under utarbetande och beräknas framläggas i början av år 2006.

En Grönbok inom EU kan närmast liknas vid en förenklad SOU. En SOU innehåller vanligen konkreta förslag, vilka emellertid kan bli föremål för diskussion under remissbehandlingen. En Grönbok är ”öppnare” genom att den inte innehåller några färdiga förslag utan tecknar en kortfattad bakgrund, pekar på problem samt inbjuder till diskussion genom att ställa ett antal konkreta frågor.

Konkreta förslag lägger EU-kommissionen fram först på ett senare stadium efter det att diskussionstiden gått ut. Den 30 september 2005 går tiden ut för att inkomma med synpunkter till kommissionen på båda de i mars framlagda Grönböckerna.

Den första grönboken framlades 2005-03-01 och avser ”Arv och testamente”. Originalversionen (37 sidor) finns bara på franska, men en förkortad version (11 sidor) finns bland annat på svenska. I Grönboken behandlas såväl lagvalsfrågor som frågor om behörighet, erkännande och verkställighet.

Dessutom ställs frågor om införande av en gemensam europeisk legitimationshandling avseende rätten att ta arv (motsvarande till exempel tyska Erbschein), samt om det bör inrättas ett centralt europeiskt testamentsregister (motsvarande det som till exempel finns i Spanien). Som exempel på de frågor som ställs i Grönboken kan nämnas följande:

• Vilka anknytningskriterier (t ex nationalitet som i Sverige eller hemvist som i England) skall användas vid lagvalet?

• Skall särskilda lagvalsregler gälla för fast egendom (som till exempel i Frankrike)?

• Skall en testator få välja den lag som skall tillämpas på arvet?

• Skall i så fall vissa undantag från lagvalsmöjligheten införas m.h.t. laglott (laglottsskydd finns i de flesta kontinentaleuropeiska rättsordningar men ej i England)?

• Skall bara en domstol vara behörig och det för all egendom (även fast) inom hela EU-området?

• Skall en boutredningsmans behörighet erkännas inom hela EU-området?

• Vilka regler skall gälla för arvstruster (som är vanliga i England men inte finns i de flesta andra europeiska rättsordningar inklusive den svenska)?

Den andra Grönboken framlades 2005-03-14 och avser ”Tillämplig lag och behörig domstol i mål om äktenskapsskillnad”. Grönboken tar således upp lagvalsfrågan, vilken inte behandlas i Bryssel II-förordningen. Däremot behandlas behörighetsfrågan trots att den redan finns reglerad i nyssnämnda förordning.

Uppenbarligen anser kommissionen att det kan finnas skäl till ändringar av Bryssel II-förordningens behörighetsregler. Erkännande och verkställighetsfrågorna, som också redan finns reglerade i Bryssel II-förordningen, har kommissionen tydligen inte ansett vara i behov av justeringar. Bland de frågor som kommissionen ställer kan nämnas:

• Vad talar för och emot harmoniserade lagvalsregler?

• Vilka anknytningsmoment (till exempel makarnas senaste gemensamma hemvist) skulle vara lämpligast?

• Bör makarna få möjlighet att välja lag (som vi har i Sverige sedan 1990)?

• Leder den nuvarande förekomsten (enligt Bryssel II-förordningen) av flera behörighetsgrunder till en ”kapplöpning till domstol”?

• Bör makarna kunna avtala om behörig domstol?

• Bör det vara möjligt att överföra ett mål till en domstol i en annan medlemsstat och i så fall på vilka villkor?

Sammanfattningsvis innebär de två nu framlagda Grönböckerna och den nästa år väntade Grönboken (om makars förmögenhetsförhållanden) att vi sannolikt inom en inte alltför lång framtid (kanske 2-3 år) kan komma att få en omfattande och långtgående harmonisering inom EU på familjerättens område.

Visserligen avser harmoniseringen inte de materiella reglerna, men en harmonisering av lagvals-, behörighets-, erkännande- och verkställighetsregler vore i sig ett stort steg framåt i en tid då alltfler människor gifter sig med utländska medborgare, flyttar utomlands och äger tillgångar i andra länder.

ULF BERGQUIST
Advokat

Publicerad i nr 4 2005
Annons
Annons