- Nyheter
”Olyckligt.” ”Betänkligt.”
Reaktionerna på JK:s agerande är många.
– Omdömeslöst.
Det säger hovrättslagman Per Eriksson vid Hovrätten över Skåne och Blekinge till Advokaten. Eriksson är mycket kritisk till justitiekanslerns ”inblandning” i fallet Veija Borg.
– Olyckligt, är Riksåklagare Fredrik Wersälls omdöme.
– Jag har inte ångrat mitt engagemang. Tvärt om, svarar JK, Göran Lambertz, som fått ett 20-tal påstötningar från personer som anser sig oskyldigt dömda.
För lite drygt två år sedan hamnade fallet med den för mord livstidsdömde Veija Borg på justitiekanslerns bord.
– Normalt sett avvisar jag ärenden av det slaget, säger Lambertz.
Men det här fallet var inte ”normalt”. Efter att ha läst handlingarna och bland annat träffat ett antal personer med inblick i den finsk-romska kulturen blev Göran Lambertz övertygad om att Veija Borg var oskyldig.
– Med denna vetskap kan jag inte låta bli att agera. Det vore omoraliskt och felaktigt, skrev han sina tjänsteanteckningar.
Lambertz ordnade en advokat som ställde upp som ombud och deltog själv aktivt när resningsansökan skrevs. En ansökan som Högsta domstolen (HD) avslog i slutet av januari i år.
Lambertz var medveten om att hans engagemang för Borg inte bara var som han säger ”högst ovanligt” för JK utan också skulle kunna väcka kritik.
– Men jag måste värna rättssäkerheten i det här läget, framför att hålla benhårt på gränserna för mitt ansvar, heter det i tjänsteanteckningarna.
Kritiken lät inte vänta på sig. Först ut var riksåklagaren Fredrik Wersäll. I en inlaga till Högsta domstolen var han konfunderad över på vilken grund JK engagerade sig. Ett engagemang som enligt RÅ ökade pressen på huvudvittnet. Överåklagare Sven-Erik Alhem fyllde på i en artikel på DN-debatt. Att JK uttalar sig ”starkt kritiskt och rent av fördömande” om bevisprövningen i ett enskilt mål är direkt olämpligt menade han.
– Det är inte min sak att recensera JK, förklarar Wersäll som tidigare valt att inte kommentera JK:s agerande offentligt i pressen.
Men han gör det trots allt eftersom han menar att Göran Lambertz brutit mot den tradition som kännetecknat JK.
– Den nuvarande justitiekanslern har riktat allvarlig kritik mot rättsväsendet -polis, åklagare och domare. Kritiken baseras inte på några grundliga undersökningar eller inspektioner utan har framförts i svepande och allmänna ordalag i pressen, fortsätter han.
– I de fall kritiken kunnat kontrolleras har den visat sig vara obefogad eller som i det aktuella fallet gällt uppgifter som har marginellt straffrättsligt värde, säger han och framhåller att HD:s avslag på Veija Borgs resningsansökan är det fjärde i ordningen.
Det beskedet borde även JK nöja sig med det enligt Wersäll.
– Men i stället upprepar JK sin kritik och framhärdar i att den dömde är oskyldig, säger han.
Bristande omdöme
Wersäll och Alhem får i långa stycken medhåll av hovrättslagman Per Eriksson:
–JK:s agerande tyder på bristande omdöme, säger han.
I egenskap av regeringens advokat och rollen som landets högsta åklagare tillsammans med justitieombudsmannen ska han enligt Eriksson inte engagera sig i enskilda mål där det finns en lagakraftvunnen dom.
JK:s argument att hans engagemang ryms inom uppdraget att hålla ett vakande öga över rättssäkerheten och därmed hur domstolarna dömer underkänner Eriksson.
– Hans tillsyn omfattar inte att gå in och värdera materiella avgöranden i enskilda domar. Han ska granska hur domstolarna följer de formella föreskrifterna och sköter sitt arbete i största allmänhet. Det han gjort i Borgfallet ligger långt från hans uppgifter.
Per Erikssons förtroende för Lambertz har naggats i kanten.
– Den uppfattningen delas av de kollegor jag talat med, förklarar han.
Vad bör Lambertz dra för slutsatser?
– Om han ska fortsätta eller inte är en fråga för regeringen. Men jag tycker i och för sig inte att Lambertz blivit mindre kvalificerad att sköta sitt jobb, förklarar Per Eriksson.
Även från advokathåll riktas viss kritik mot Lambertz’ engagemang:
– JK:s agerande är betänkligt, menar advokat Leif Gustafson på Advokatgruppen.
– Om en vanlig åklagare har synpunkter på en annan åklagares agerande kan man tycka att de bör klara ut det internt. Men när JK går ut offentligt får det en oerhörd tyngd som sätter press på dem som handlägger fallet, fortsätter Gustafson.
Hur påverkar det förtroendet för JK som ju även ska hålla ett vakande öga över advokatkåren och inte minst samfundets disciplinnämnd?
–Jag har inte funderat i de banorna. Kanske kan det i sin förlängning innebära att förtroendet för JK minskar. Men det som hänt har inte påverkat mitt förtroende för honom, svarar han.
Enligt Fredrik Wersäll har JK:s inhopp och frispråkighet i pressen skadat förtroendet för rättsväsendet, inklusive JK-ämbetet:
– Den linje JK slagit in på är olycklig och kan påverka ämbetets auktoritet negativt, säger han. Wersäll befarar att de riktlinjer och uttalanden från JK som alltid varit allmänt respekterade och tjänat som rättesnöre för bland annat åklagarna kan förlora i styrka.
Bra med öppen debatt
Lambertz däremot tycker att debatten varit bra och blottlagt frågor som måste diskuteras.
– Rättssäkerheten tjänar på att vi får en offentlig diskussion hur alla inblandade agerar. Debatten har också lett till att frågan ställts hur vi förhåller oss till andra kulturer, i det här fallet den finsk-romska, säger han.
Lambertz anser inte att han överskridit sina befogenheter och gått längre än JK:s mandat sträcker sig.
– Jag ska utöva tillsyn över domstolarna. Mitt engagemang för Borg ligger visserligen i ytterkanten för mitt mandat. Men hur långt jag får och ska gå tolkar jag själv, förklarar han.
Hans engagemang för Borg har gett andra en strimma hopp. Ett 20-tal personer som anser sig oskyldigt dömda har hört av sig till JK. Och trots all kritik förklarar han att han är beredd att engagera sig igen.
Men:
– Bara om jag ser att något är uppenbart fel. Det räcker inte med att jag i vissa ärenden jag fått in blir lite fundersam hur rättskipningen gått till. Ska jag göra något krävs att jag blir fullständigt övertygad om att en person är oskyldigt dömd, avslutar Lambertz, och vidhåller att Veija Borg utsatts för justitiemord.
Advokat Tomas Nilsson förklarar att han trots debatten tänker fortsätta som ombud för Veija Borg.
– Däremot tycker jag att RÅ skulle hållit sig för god att i sitt yttrande till HD ta upp frågan om JK:s uttalanden i pressen. Det hade och har inget med själva saken, resningsansökan, att göra. Frågan om resning skall prövas mot bakgrund av resningsansökans innehåll, ingenting annat, säger han.
Underkänner du då inte HD:s förmåga att bortse från sådan kritik vid prövningen?
– RÅ hade naturligtvis en avsikt med att ta upp det i yttrandet. Om det påverkat HD eller inte får vi aldrig reda på. Men det var direkt olämpligt av RÅ.
NILS FUNCKE
Publicerad i nr 2, 2005
Det säger hovrättslagman Per Eriksson vid Hovrätten över Skåne och Blekinge till Advokaten. Eriksson är mycket kritisk till justitiekanslerns ”inblandning” i fallet Veija Borg.
– Olyckligt, är Riksåklagare Fredrik Wersälls omdöme.
– Jag har inte ångrat mitt engagemang. Tvärt om, svarar JK, Göran Lambertz, som fått ett 20-tal påstötningar från personer som anser sig oskyldigt dömda.
För lite drygt två år sedan hamnade fallet med den för mord livstidsdömde Veija Borg på justitiekanslerns bord.
– Normalt sett avvisar jag ärenden av det slaget, säger Lambertz.
Men det här fallet var inte ”normalt”. Efter att ha läst handlingarna och bland annat träffat ett antal personer med inblick i den finsk-romska kulturen blev Göran Lambertz övertygad om att Veija Borg var oskyldig.
– Med denna vetskap kan jag inte låta bli att agera. Det vore omoraliskt och felaktigt, skrev han sina tjänsteanteckningar.
Lambertz ordnade en advokat som ställde upp som ombud och deltog själv aktivt när resningsansökan skrevs. En ansökan som Högsta domstolen (HD) avslog i slutet av januari i år.
Lambertz var medveten om att hans engagemang för Borg inte bara var som han säger ”högst ovanligt” för JK utan också skulle kunna väcka kritik.
– Men jag måste värna rättssäkerheten i det här läget, framför att hålla benhårt på gränserna för mitt ansvar, heter det i tjänsteanteckningarna.
Kritiken lät inte vänta på sig. Först ut var riksåklagaren Fredrik Wersäll. I en inlaga till Högsta domstolen var han konfunderad över på vilken grund JK engagerade sig. Ett engagemang som enligt RÅ ökade pressen på huvudvittnet. Överåklagare Sven-Erik Alhem fyllde på i en artikel på DN-debatt. Att JK uttalar sig ”starkt kritiskt och rent av fördömande” om bevisprövningen i ett enskilt mål är direkt olämpligt menade han.
– Det är inte min sak att recensera JK, förklarar Wersäll som tidigare valt att inte kommentera JK:s agerande offentligt i pressen.
Men han gör det trots allt eftersom han menar att Göran Lambertz brutit mot den tradition som kännetecknat JK.
– Den nuvarande justitiekanslern har riktat allvarlig kritik mot rättsväsendet -polis, åklagare och domare. Kritiken baseras inte på några grundliga undersökningar eller inspektioner utan har framförts i svepande och allmänna ordalag i pressen, fortsätter han.
– I de fall kritiken kunnat kontrolleras har den visat sig vara obefogad eller som i det aktuella fallet gällt uppgifter som har marginellt straffrättsligt värde, säger han och framhåller att HD:s avslag på Veija Borgs resningsansökan är det fjärde i ordningen.
Det beskedet borde även JK nöja sig med det enligt Wersäll.
– Men i stället upprepar JK sin kritik och framhärdar i att den dömde är oskyldig, säger han.
Bristande omdöme
Wersäll och Alhem får i långa stycken medhåll av hovrättslagman Per Eriksson:
–JK:s agerande tyder på bristande omdöme, säger han.
I egenskap av regeringens advokat och rollen som landets högsta åklagare tillsammans med justitieombudsmannen ska han enligt Eriksson inte engagera sig i enskilda mål där det finns en lagakraftvunnen dom.
JK:s argument att hans engagemang ryms inom uppdraget att hålla ett vakande öga över rättssäkerheten och därmed hur domstolarna dömer underkänner Eriksson.
– Hans tillsyn omfattar inte att gå in och värdera materiella avgöranden i enskilda domar. Han ska granska hur domstolarna följer de formella föreskrifterna och sköter sitt arbete i största allmänhet. Det han gjort i Borgfallet ligger långt från hans uppgifter.
Per Erikssons förtroende för Lambertz har naggats i kanten.
– Den uppfattningen delas av de kollegor jag talat med, förklarar han.
Vad bör Lambertz dra för slutsatser?
– Om han ska fortsätta eller inte är en fråga för regeringen. Men jag tycker i och för sig inte att Lambertz blivit mindre kvalificerad att sköta sitt jobb, förklarar Per Eriksson.
Även från advokathåll riktas viss kritik mot Lambertz’ engagemang:
– JK:s agerande är betänkligt, menar advokat Leif Gustafson på Advokatgruppen.
– Om en vanlig åklagare har synpunkter på en annan åklagares agerande kan man tycka att de bör klara ut det internt. Men när JK går ut offentligt får det en oerhörd tyngd som sätter press på dem som handlägger fallet, fortsätter Gustafson.
Hur påverkar det förtroendet för JK som ju även ska hålla ett vakande öga över advokatkåren och inte minst samfundets disciplinnämnd?
–Jag har inte funderat i de banorna. Kanske kan det i sin förlängning innebära att förtroendet för JK minskar. Men det som hänt har inte påverkat mitt förtroende för honom, svarar han.
Enligt Fredrik Wersäll har JK:s inhopp och frispråkighet i pressen skadat förtroendet för rättsväsendet, inklusive JK-ämbetet:
– Den linje JK slagit in på är olycklig och kan påverka ämbetets auktoritet negativt, säger han. Wersäll befarar att de riktlinjer och uttalanden från JK som alltid varit allmänt respekterade och tjänat som rättesnöre för bland annat åklagarna kan förlora i styrka.
Bra med öppen debatt
Lambertz däremot tycker att debatten varit bra och blottlagt frågor som måste diskuteras.
– Rättssäkerheten tjänar på att vi får en offentlig diskussion hur alla inblandade agerar. Debatten har också lett till att frågan ställts hur vi förhåller oss till andra kulturer, i det här fallet den finsk-romska, säger han.
Lambertz anser inte att han överskridit sina befogenheter och gått längre än JK:s mandat sträcker sig.
– Jag ska utöva tillsyn över domstolarna. Mitt engagemang för Borg ligger visserligen i ytterkanten för mitt mandat. Men hur långt jag får och ska gå tolkar jag själv, förklarar han.
Hans engagemang för Borg har gett andra en strimma hopp. Ett 20-tal personer som anser sig oskyldigt dömda har hört av sig till JK. Och trots all kritik förklarar han att han är beredd att engagera sig igen.
Men:
– Bara om jag ser att något är uppenbart fel. Det räcker inte med att jag i vissa ärenden jag fått in blir lite fundersam hur rättskipningen gått till. Ska jag göra något krävs att jag blir fullständigt övertygad om att en person är oskyldigt dömd, avslutar Lambertz, och vidhåller att Veija Borg utsatts för justitiemord.
Advokat Tomas Nilsson förklarar att han trots debatten tänker fortsätta som ombud för Veija Borg.
– Däremot tycker jag att RÅ skulle hållit sig för god att i sitt yttrande till HD ta upp frågan om JK:s uttalanden i pressen. Det hade och har inget med själva saken, resningsansökan, att göra. Frågan om resning skall prövas mot bakgrund av resningsansökans innehåll, ingenting annat, säger han.
Underkänner du då inte HD:s förmåga att bortse från sådan kritik vid prövningen?
– RÅ hade naturligtvis en avsikt med att ta upp det i yttrandet. Om det påverkat HD eller inte får vi aldrig reda på. Men det var direkt olämpligt av RÅ.
NILS FUNCKE
Publicerad i nr 2, 2005
Annons
