search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Krisår för svenska domstolar

Domstolsväsendets ekonomiska situation har förändrats från att ha varit kärv till att bli akut dålig. 2005 ser ut att bli ett krisår för landets domstolar om inte regeringen skjuter till mer pengar.
Mellan regeringens budgetproposition för 2005, som presenterades i höstas, och det regleringsbrev, som styr Domstolsverkets verksamhet under året, finns anmärkningsvärda skillnader.

Visserligen får domstolsväsendet en anslagsökning med 110 miljoner kronor för 2005. Men samtidigt har regeringen beslutat om en indragning av anslaget till domstolsväsendet med 0,6 procent, vilket motsvarar 24 miljoner kronor. Pengarna ska i stället användas till regeringens disposition. Dessutom har anslagskrediten minskat från tre procent – vilket brukar anses normalt – till 0 procent.

Dessa två förändringar i regleringsbrevet innebär en kraftig försämring av domstolsväsendets finanser. Domstolarna har nu 145 miljoner kronor mindre att röra sig med jämfört med vad man hade att utgå från i höstas.

Den ekonomiska situationen försvåras av flera händelser:
• Det är tredje året i rad som det totala antalet inkomna mål ökar vid landets domstolar.
• Domsverket hade med sig ett underskott från 2004 in i detta år.
• Den nya asylprocessen, som införs från 2006, lär enligt flera bedömare kräva mer domstolsresurser.
• Införandet av trängselskatter kommer att ta domstolsresurser i anspråk –dessa kan ju nämligen överklagas och ingen vet hur vanligt det blir.
• Landets domarlöner för 2005 är inte färdigförhandlade och den kostnaden tynger.

Till detta kommer problematiken med rättshjälpen. Den kostar en miljard kronor varje år. För 2005 har man med sig ett underskott. Den nu aktuella prognosen för 2005 pekar mot ett ännu större underskott.

Den prognos som man gör på Domstolsverket för innevarande år pekar mot ett underskott på cirka 100 miljoner kronor. Dessa pengar måste sparas in under just detta år eftersom Domstolsverkets kredit är satt till noll kronor.
Men det lär bli en svår nöt att knäcka. Domstolarnas möjligheter att agera på kort sikt är nämligen starkt begränsade. Domstolarnas fasta kostnader uppgår på ett till två års sikt till mer än 90 procent av anslaget. Något som till stor del är en följd av att domarna oftast är anställda med fullmakt.

En trolig lösning för landets domstolar lär bli att samla mål på hög. På sikt leder detta snabbt till stora balanser som det kommer att ta mycket lång tid att få bukt med.

TOM KNUTSON

Publicerad i nr 2, 2005
Annons
Annons