search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Migrationsminister Barbro Holmberg

Sju frågor till migrationsminister Barbro Holmberg.
Hur påverkar den nya instans- och processordningen statens kostnader för utlännings och medborgarskapsärenden?
– Den nya instans- och processordningen blir dyrare än den vi har i dag. 2006 har vi avsatt 500 miljoner för genomförandet av reformen. Kostnaderna påverkas av en rad olika faktorer, bland annat av hur stor asylinströmningen är.

Vad är regeringens önskan?
– Regeringen vill att tvåpartsförfarande och ökad muntlighet införs i asylprocesserna. Samtidigt får inte handläggningstiderna förlängas. Det är oerhört viktigt att väntan på besked inte är för lång. Vi ser nu, efter flera år av en mycket hög inströmning av asylsökande, att alldeles för många fått vänta för länge på ett slutligt besked. Det mår människor inte bra av. Samtidigt måste människor känna att alla deras skäl kommer fram och att de beslut som fattas är korrekta.

Vad vill du ska ske med muntligheten i den nya instans- och processordningen?
– Muntligheten och öppenheten ska öka. Att få lägga fram sin sak muntligt inför en beslutsfattare är oerhört viktigt. Det stärks nu både i första instans och med reformen också i överprövningen. Öppenheten är också viktig för att stärka systemets legitimitet.

Varför är det så bråttom med att införa reformen?
– Uppdraget att föra över överklagandeärendena till de allmänna förvaltningsdomstolarna har getts av riksdagen. Jag anmäldes till riksdagens konstitutionsutskott min första dag som minister för att reformen inte genomförts. Regeringen har arbetat intensivt med att lösa de problem som finns. I juni 2004 överlämnades ett förslag till en förtydligad utlänningslag som var en förutsättning för att föra över utlänningsärendena till domstol. Nu arbetar regeringen med en lagrådsremiss som ska överlämnas till Lagrådet om någon månad.

Vilka är de viktigaste nyheterna med den nya instans- och processordningen?
– Utlänningsnämnden avskaffas och ärendena förs över till tre länsrätter och Kammarrätten i Stockholm som prejudikatsinstans. Därmed sker en ökad integrering av utlänningsärendena i det ordinarie domstolsväsendet. Det innebär att den sökande och Migrationsverket möts som två parter om Migrationsverkets beslut överklagas. Det innebär också att andelen muntliga förhandlingar ökar.

Vilka är de största svårigheterna med att införa den nya instans- och processordningen?
– Tiden. Det är kort om tid för en så stor reform. Många bitar ska falla på plats för att den nya ordningen ska fungera bra från första dagen. Rekrytering av domare och tolkar har varit och är fortfarande en knäckfråga.

För att undvika att den nya organisationen får ärva många oavslutade ärenden, kan regeringen då tänka sig en slags amnesti för att den nya organisationen ska få en bra start?
– Det är viktigt att den nya organisationen får så bra förutsättningar som möjligt att påbörja sitt arbete. Därför har Migrationsverket och Utlänningsnämnden tillförts resurser för att avgöra så många ärenden som möjligt. En ärendebalans kommer vi aldrig ifrån, men vårt mål är att den ska vara så liten som möjligt den 1 januari 2006. Frågan om en amnesti är mycket större än så. Det berör själva grunden i asylrätten. Med en amnesti är det inte längre skyddsbehovet som är avgörande, utan tidpunkten. Kommer du ”fem i tolv” får du stanna, kommer du ”fem över tolv” får du inte stanna. Konsekvensen kan bli att två personer som har samma skäl och kommer från samma land, men vid olika tillfällen får helt olika beslut. Det är som jag ser det motsatsen till rättssäkerhet.

Publicerad i nr 1, 2005
Annons
Annons