search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Generaldirektören för Migrationsverket

Åtta frågor till Janna Valik, generaldirektör för Migrationsverket.
Vad innebär förändringarna för din myndighet?
– Det blir en tvåpartsprocess som ställer nya krav på oss när det gäller muntlig förhandling och presentation av bakgrundsfakta. Det handlar huvudsakligen om redovisning och analys av förhållanden som rör mänskliga rättigheter i olika stater. Ansvaret blir tydligare i och med nyordningen eftersom domstolarna inte på samma sätt som Utlänningsnämnden kommer att genomföra egna utredningar.
Förändringen kräver att vi anpassar vårt arbetssätt och ser över vår kompetens. Vi har redan infört en ny beredningsordning i asylärenden som en förberedelse till en process i domstol. Inför nyordningen måste vi ha personal som kan föra en muntlig förhandling i domstol, vilket kräver särskild kompetens. Förändringen kräver rekrytering och utbildningsinsatser. Verket bygger vidare på det kompetensutvecklingsprogram för personalen som sjösattes 2004.

Om det ska införas 2006 – kommer tiden att räcka för att klara av förberedelser?
– Tiden är naturligtvis knapp, men Migrationsverket kommer att vara väl förberett. En faktor som påverkar myndighetens förutsättningar inför starten är storleken på den balans av icke avgjorda ärenden som Utlänningsnämnden lämnar över till domstolarna.

Vad tycker du blir den viktigaste förbättringen med reformen?
– Tydligheten och öppenheten i systemet ökar.

Finns det något du oroar dig för särskilt med reformen?
– Migrationsområdet präglas av kraftiga svängningar över åren i antalet ärenden som ska prövas. Det ställer stora krav på flexibilitet hos både myndigheter och domstolar. Eftersom långa väntetider ger höga kostnader för staten och orsakar mänskligt lidande för den enskilde, finns det stora vinster att hämta i ett system som snabbt kan ställa om resurserna när förutsättningarna ändras. En ny processordning står inför stora utmaningar när det gäller flexibilitet i fråga om kapacitet.

Kommer fler eller färre beviljas asyl eller uppehållstillstånd av humanitära skäl?
– Under förutsättning att vi får samma kategorier av sökande som i dag, tror jag inte att det nya systemet i sig ger några större skillnader.

Hur tror du att det blir med överklaganden?
– I den nuvarande ordningen är andelen överklaganden mycket hög, och det finns inga klara indikationer på att en annan instansordning kommer att ge en förändring i det avseendet. Vi märkte dock att andelen överklaganden minskade något när vi som ett led i förberedelserna införde ökad muntlighet i asylprövningen regionalt inom verket. Det var förmodligen en följd av att acceptansen för besluten ökade, men om det är en bestående effekt är svårt att säga.

Anser du att rättssäkerheten kommer att öka?
– Ja, jag tror det och det är också huvudsyftet med förändringen. Det är viktigt att den sökande känner att han eller hon har fått sin sak prövad på ett uttömmande sätt. Jag tror att en process i domstol kan öka tryggheten för den sökande och skapa större tilltro till systemet så att det inte råder något tvivel om att myndigheterna efter en grundlig prövning fattar sakliga och enhetliga beslut.

Behövs dessa lagändringar?
– Mot bakgrund av de senaste årens debatt om Migrationsverket och Utlänningsnämndens handläggning och prövning av utlänningsärenden är en förändring av instans- och processordningen nödvändig. Jag tror att förändringarna leder till ökad rättssäkerhet, en större acceptans för besluten och ett ökat förtroende för prövningen.

Publicerad i nr 1, 2005
Annons
Annons