search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Samfundsfrågor

Disciplinärenden

Beslut hösten 2004
12. Tre advokater på samma advokatbyrå har åtagit sig uppdrag som offentliga försvarare för tre misstänkta som begärts häktade för att gemensamt ha gjort sig skyldiga till grovt vapenbrott, grovt olaga hot och olaga frihetsberövande.
Varning tilldelad.


Advokaterna A, B och C är samtliga verksamma vid Advokatfirman X. Natten den 27-28 juli 2004 rymde fyra interner under uppmärksammade former från Hall-fängelset. Misstankar uppstod om att internerna begått brott i samband med rymningen. Internerna kom snart att gripas. Tre av dem häktades den 30 juli på sannolika skäl misstänkta för grovt vapenbrott, grovt olaga hot och olaga frihetsberövande. För två av dessa förordnades vid häktningsförhandlingarna, som hölls i direkt anslutning till varandra, C resp. B till offentliga försvarare. Den återstående internen häktades på samma misstankar den 2 augusti. A förordnades vid häktningsförhandlingen till offentlig försvarare för denne.

I skrivelse den 10 augusti erinrades A, B och C om innehållet i Advokatsamfundets styrelses vägledande uttalande den 13 december 2001 om byråjäv och förelades att inkomma med yttrande till samfundet.
A har inledningsvis anfört att frågan om intressekonflikt inte föresvävade honom när frågan om förordnande av honom blev aktuell – han har tidigare varit försvarare för internen i fråga. I ett senare yttrande har han anfört att det, när uppdraget som offentlig försvarare erbjöds, var uppenbart för honom att någon intressekonflikt inte förelåg och att han i dag inte känner till om någon sådan konflikt föreligger. Sedan frågan aktualiserats har han begärt sitt entledigande för att inte riskera att komma i konflikt med det vägledande uttalandet.

B har anfört följande. När förordnandet mottogs fanns inte anledning att ställa frågan om jäv förelåg. Han erfor därefter att advokater på byrån också förordnats av tingsrätten. Frågan diskuterades på byrån och i syfte att följa samfundets vägledande uttalande skedde hemställan om entledigande vid tingsrätten.
C har anfört följande. Hans klient hade begärt en annan advokat på byrån som offentlig försvarare och han hade endast tackat ja till att sättas i dennes ställe vid en häktningsförhandling. Först vid häktningsförhandlingen stod det klart för honom att B också var förordnad i målet. Det var också vid detta tillfälle det stod klart för honom att han själv inte enbart förordnats för den förhandlingen, men på grund av arbetsanhopning dröjde det innan han begärde sitt entledigande. – Enligt hans uppfattning är det uppenbart att någon intressekonflikt inte förelegat mellan internerna, varför han anser att han inte handlat i strid med styrelsens vägledande uttalande.
Det antecknas att A och C av tingsrätten entledigats som offentliga försvarare i målet den 13 resp. 12 augusti. B är alltjämt förordnad i målet.

Nämndens bedömning
Styrelsens vägledande uttalande är klart och entydigt. Det har dessutom föranlett betydande diskussioner inom advokatkåren och måste vara aktuellt för envar advokat, som sysslar med offentliga försvar.
Om tre misstänkta begärs häktade för att gemensamt ha gjort sig skyldiga till grovt vapenbrott, grovt olaga hot och olaga frihetsberövande kan tvekan inte råda om att intressekonflikter förekommer dem emellan eller i vart fall kan uppkomma. Det är därför oförenligt med styrelsens vägledande uttalande – som för övrigt bara utgör en påminnelse om vad som kan anses vara god advokatsed – att advokater på samma byrå åtar sig uppdraget att försvara alla tre.

Genom att samtidigt uppträda som försvarare för de tre misstänkta och, när fråga är om B, kvarstå i sitt uppdrag har A, B och C handlat i strid med god advokatsed. Mot bakgrund av styrelsens klara uttalande innebär deras handlingssätt att de allvarligt åsidosatt sina plikter som advokat. De skall därför tilldelas varning.
Nämnden tilldelar enligt 8 kap. 7 § andra stycket Rättegångsbalken envar av A, C och B varning.

13. Advokat har under avsevärd tid drivit sin verksamhet utan att betala i denna uppkommande skulder. Erinran tilldelad.

Av en den 24 februari 2003 till Advokatsamfundet inkommen kopia av stämningsansökan den 13 januari 2003 till X tingsrätt från Skattekontoret i X-stad rörande betalningsskyldighet enligt 12 kap 6 § Skattebetalningslagen (1997:483) framgår följande.
Staten yrkar att tingsrätten förpliktar advokat A att solidariskt med Advokatfirman B utge dels 150 935 kr avseende hos kronofogdemyndigheten restförda skatter, avgifter och räntor i bolaget, dels aktuellt underskott på skattekontot 76 970 kr avseende skatter, avgifter och räntor i bolaget.

Som grund anges att A varit ensam styrelseledamot, firmatecknare och aktieägare i bolaget under den tidsperiod då skatterna förfallit till betalning. I egenskap av företrädare för bolaget har han underlåtit att i rätt tid betala skatter, avgifter och räntor enligt Skattebetalningslagen om sammanlagt 227 905 kr. A har inte, innan skatterna förfallit till betalning, vidtagit sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad avveckling av bolagets skulder med hänsyn till samtliga borgenärers intressen. Särskilda skäl att befria honom från betalningsskyldighet föreligger inte. De obetalda beloppen består av mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt samt slutlig skatt. Dessa skulle rätteligen ha betalats enligt förfallodatum 12 juni, 14 juli, 18 augusti, 12 september, 14 oktober och 12 november, allt under 2002.

A har den 14 april 2003 anfört i yttrande till samfundet. I svaromål till tingsrätten har han medgivit att solidariskt med Advokatfirman B till staten utge dels restförda skatter, avgifter och räntor i bolaget, dels aktuellt underskott på skattekontot avseende skatter, avgifter och räntor samt ränta på yrkat belopp från och med den 14 januari 2003 till dess betalning sker samt ersättning för rättegångskostnader. Förhoppningen är att advokatfirman under 2003 skall klara av sina skatteskulder. Under 2003 kommer han inte att behöva ta ut så hög lön som under 2002. Advokatfirmans årsredovisning för räkenskapsåret 2002 bifogas, utvisande överskott i rörelsen om 12 134 kr mot underskott om 18 310 kr för räkenskapsåret 2001. Nettoomsättningen uppgick 2002 till 1 517 514 kr mot 1 122 411 kr för 2001.

Sedan A beretts tillfälle att slutföra sin talan, har han den 5 december 2003 med bifogande av balans- och resultatrapport för perioden den 1 januari 2003 till den 31oktober 2003 anfört. Faktureringen för december 2003 kommer för hans egen del att överstiga 100 000 kr exklusive mervärdesskatt. Advokatfirman kommer att redovisa god vinst. Enligt den bifogade rapporten beräknades resultatet per den 30 oktober 2003 till 160 796 kr.

Nämndens bedömning
Genom att under avsevärd tid driva sin verksamhet utan att betala i denna uppkommande skulder har A åsidosatt sina plikter som advokat.
På grund härav tilldelar nämnden A erinran jämlikt 8 kap 7 § andra stycket Rättegångsbalken.


14. Advokat har i ärende i vilket rättsskyddsförsäkring utnyttjats inte tillställt sina huvudmän den på dem ställda kostnadsräkningen. Uttalande

Advokat A har under tiden januari 2001–september 2002 biträtt B i ärende angående fel i en fastighet som denne tillsammans med sin dåvarande sambo C år 1999 förvärvat. A ansåg sig biträda också C, eftersom hon ägde fastigheten tillsammans med B. I ärendet kunde en rättsskyddsförsäkring utnyttjas.

Oenighet uppkom mellan B och C bland annat rörande tvisten i fråga. Under sådana förhållanden ansåg sig A inte fortsättningsvis kunna biträda endast B, som var ensam om att vilja driva saken vidare. Hon avslutade därför ärendet och tillställde försäkringsbolaget sin räkning med åtföljande arbetsredogörelse.

Försäkringsbolaget betalade vad hon debiterat med avdrag för gällande självrisk. I en räkning den 31 oktober 2002 debiterade hon självrisken med avdrag för ett förskottsbelopp, som B betalat. Hon har inte erhållit betalning. B har tvärtom begärt att återfå förskottet.

B har i en den 11 september 2003 inkommen anmälan med begärd komplettering som inkommit den 24 oktober 2003 gjort gällande att A dels abrupt avslutat ärendet samt bakom hans rygg debiterat ett oskäligt arvode och lurat försäkringsbolaget att betala, dels ock underlåtit att till honom översända samtliga handlingar som han begärt att få.

A har i avgiven förklaring redogjort för sin handläggning och tillbakavisat anmärkningarna. Hon avslutade uppdraget i samförstånd med B. Försäkringsbolaget hade blivit fullständigt informerat och hade godkänt hennes debitering. B hade erhållit alla handlingar som han kunde göra anspråk på. Ett intyg som han därefter efterfrågat fanns inte i hennes akt. Ytterligare skriftväxling har förekommit.

På fråga av prövningsavdelning har A anfört bland annat följande. Brevet till försäkringsbolaget och den på huvudmännen utställda kostnadsräkningen upprättades den 17 september 2002, och skickades – inklusive en specificerad arbetsredogörelse – till bolaget samma dag. Räkningen och arbetsredogörelsen tillställdes försäkringsbolaget i enlighet med gällande rättsskyddsvillkor. Efter att hon mottagit betalning från försäkringsbolaget tillställde hon B och C en sluträkning på den av bolaget fastställda självrisken, med avräkning för det tidigare betalda à conto-beloppet. Att självrisken utgör 20 procent av kostnaderna hade huvudmännen tidigare informerats om. Räkningen som skickades till försäkringsbolaget tillställdes inte huvudmännen eftersom betalningsskyldigheten för ombudsarvodet enligt rättsskyddsvillkoren åvilar bolaget, med undantag från självrisken. Varken B eller C har heller begärt att få räkningen med arbetsredogörelsen; i så fall hade hon naturligtvis skickat den till dem.

Nämndens bedömning
Det har ålegat A att utan anmaning ha tillställt huvudmännen den på dem ställda kostnadsräkningen. Utöver detta uttalande föranleder B:s anmälan ingen åtgärd.

Publicerad i nr 9, 2004
Annons
Annons