- Fokus
Växa in i yrkesrollen
Att arbeta tätt tillsammans med delägarna och att tidigt få ta eget ansvar och vara med och träffa klienterna. Det är det bästa sättet att lära sig att bli advokat. Det är de unga i yrket överens om.
Men det tar många år att bli trygg i advokatrollen. En gemensam svårighet som många upplever är även att våga säga nej till klienten.
På de mindre landsortsbyråerna oroar man sig dessutom för ekonomin och känner sig oftare ensam.
Men det tar många år att bli trygg i advokatrollen. En gemensam svårighet som många upplever är även att våga säga nej till klienten.
På de mindre landsortsbyråerna oroar man sig dessutom för ekonomin och känner sig oftare ensam.
Carl Westerberg, biträdande jurist på Gernandt & Danielsson i Stockholm sedan fem år, är en av många som betonar delägarnas och kollegernas stora betydelse för sin inskolning i yrkesrollen.
– Det jag har lärt mig allra mest på är att arbeta tillsammans med delägare i ärendena. Som junior hos oss arbetar man väldigt nära de seniora medarbetarna och delägarna har en aktiv roll i våra ärenden. Mest lär man sig när man får vara med i ett ärende från början till slut. Framför allt är det lärorikt att vara med i förhandlingssituationer och liknande, säger Carl Westerberg.
Han värdesätter också den öppna policyn på byrån, att man alltid kan be om hjälp.
– Jag vet att jag alltid kan gå in och störa en kollega om jag har problem med en frågeställning. Det är uttalat att det är bättre att fråga en gång för mycket än en gång för lite.
Cecilia Lohmander, biträdande jurist på Kilpatrick Stockton sedan drygt två år, anser att det är viktigt att en biträdande jurist ges möjlighet att pröva sig fram.
– Advokatyrket är ett utpräglat hantverk som man inte kan läsa sig till. Vi blir upplärda genom att ge oss i kast med att lösa uppgifter som advokaten kanske kunde ha utrett snabbare på egen hand. Växelverkan mellan självständigt arbete och arbetet som biträde till delägare är viktigt. Det finns en öppenhet på byrån som gör att du kan redovisa även dina tillkortakommanden och det känns väldigt värdefullt för min utbildning.
Matilda Afzelius på Wistrand i Göteborg, advokat sedan i våras, lyfter fram tidig kontakt med klienterna som ett av de viktigaste sätten att komma in i rollen.
– Jag fick tidigt möta och arbeta med klienter och handlägga egna ärenden. Det har gjort arbetet roligare och sporrat till ännu bättre insatser. Dessutom är det ofta först när man sitter ned och diskuterar en fråga som man inser vad klienten egentligen vill ha hjälp med. Det är inte alltid de lyckats formulera det i ett mejl eller på telefon.
Maria Strömhage, som arbetat tre år som biträdande jurist på Vinge i Malmö, är inne på samma spår.
– Det ingår ju betydligt mer i advokatrollen än att bara lämna juridiska råd. Det är oerhört värdefullt att följa med delägarna och lära sig hur frågorna kommuniceras med klienterna. På det sättet kan man lära sig att ge råd i frågor som klienten kanske inte själv insett att han behöver ta hänsyn till. Man lär sig mycket genom att sitta med och lyssna.
På en liten byrå finns inte samma möjligheter att lära av kollegerna som på storbyrån. Mari Kilman har drivit egen juridisk byrå i Kristinehamn sedan 1996 och blev advokat i våras. Hon har inte haft någon delägare att fråga till råds.
– I stället har jag vuxit in i rollen genom att vara lyhörd för hur andra advokater arbetar i domstolar. Det har varit ett naturligt steg hela tiden eftersom jag åtagit mig uppdrag och arbetat mig in i det. Jag har nog kanske varit extra noga i min advokatroll eftersom jag varit min egen. I särskilt svåra frågor har jag även kunnat ringa till kolleger på andra byråer.
Kristian Larsson har drivit egen juristbyrå i åtta år. Sedan mer än fem år tillbaka arbetar han på Advokatfirman Björn Lindmar AB i Karlskrona. I februari i år blev han advokat. Så här beskriver han infasningen i advokatrollen:
– Det gäller att ta sig in i det juridiska ”sällskapsspelet” där lagen, domstolar och myndigheter representerar spelplanen och advokaten är en av spelpjäserna. Om man härvid ger sig in på ett nytt ämnesområde måste man naturligtvis vara extra uppmärksam och lyhörd och inte dra sig för att fråga sin principal om man känner sig osäker.
Engagemang och en smula ödmjukhet är ytterligare ingredienser som han tror är nödvändiga för att bli en bra advokat, bland annat för att i förekommande fall kunna verka för och se möjligheterna till en uppgörelse/förlikning med motståndarsidan.
– På så sätt tror jag att man hittar sin roll som advokat liksom den säkerhet som behövs på den juridiska spelplanen. I dag tycker jag mig ha sådan säkerhet i exempelvis familjerätts- och utlänningsärenden eftersom jag sysslat med dessa ärendetyper i mer än tio år. Däremot är jag som advokat ny vad gäller brottmål och börjar därför med förhållandevis okomplicerade mål i denna del. För att komma in i sin advokatroll är det inte heller oviktigt att bli en i gänget bland övriga advokater på orten.
De biträdande jurister som får sin inskolning på en större byrå anser att man huvudsakligen lär sig advokatetiken i det dagliga arbetet med ärendena. De flesta större byråer har även återkommande jävsmöten varje vecka, där man främst diskuterar intressekonflikter, men även andra etiska problem.
– Intressekonflikter diskuteras regelbundet på luncher eller i arbetet, säger Carl Westerberg. Jag upplever ganska ofta att vi tvingas tacka nej till uppdrag på grund av intressekonfliktsreglerna. Det beror ju på att den svenska marknaden är relativt liten.
Men även samfundets etikkurs inför advokatexamen spelar en stor roll för många unga.
– På etikkursen tränger man in i reglerna på ett helt annat sätt än när frågan dyker upp i ett ärende eller när man själv läser de vägledande reglerna. Diskussionerna är bra och det kommer alltid upp nya synsätt som man inte tänkt på själv, förklarar Maria Strömhage.
Allra värdefullast anses samfundskurserna på de små byråerna.
–Jag gick etikkursen innan man tog examen och var jättenöjd med den, säger Mari Kilman. Eftersom jag var min egen var kursen oerhört viktig för att kunna rätta in mig i mitt arbetssätt under de här åren.
Carl Westerberg sätter värde på den internutbildning han fått i klientvård och klientackvisition. Byrån har ordnat en seminarieserie innehållande bland annat presentationsteknik.
– Vi unga uppmuntras tidigt av delägarna att ha egna klientkontakter och utveckla dessa. Det är väldigt positivt eftersom kontakten med människor, utöver förhandlingsmomentet, är det roligaste i yrket.
Just kontakten med andra människor och möjligheten att hjälpa klienten att lösa ett problem är den främsta drivkraften för att vilja jobba på advokatbyrå, enligt de unga vi talat med. Det gäller jurister både på stora och små byråer.
Nästan samtliga som Advokaten talat med känner också att de valt rätt inriktning. De betonar också att det är viktigt med goda förebilder när man skapar sig en egen yrkesidentitet. Dessa behöver inte alls vara de kända advokater som uttalar sig i tidningar, på teve eller i radio. Snarare handlar det om advokater verksamma på orten som visar på handlingsvägar och ett arbetssätt som inspirerar.
De som omtalas som värdefulla förebilder har flera gemensamma egenskaper. De är pålästa, kunniga i sitt rättsområde, tillvaratar klientens intresse samtidigt som de kan klara av att hålla en professionell distans till denne. Att vara duktig på att lyssna och skapa goda kontakter värderas också högt.
Förmågan att känna sig säker och trygg i sin yrkesroll varierar kraftigt bland de unga i yrket De flesta känner sig inte säkra.
– Jag känner mig som advokat men är väldigt medveten om att jag inte varit det länge och att det finns mycket kvar att lära både inom advokatyren och rättsområdet, säger Matilda Afzelius. Jag frågar fortfarande ofta äldre kolleger om råd i såväl etiska som praktiska frågor. Det är ett ständigt lärande.
Torbjörn Borg, 55 år, arbetade i kommuner och statlig tjänst i flera år fram tills han år 2001 började som biträdande jurist. Sedan i vintras är han advokat på Advokatgruppen i Eskilstuna. Borg ställer sig tvivlande till att han någonsin kommer att känna sig genomtrygg i sin advokatroll. Men det behöver inte vara något fel med det, anser han.
– Jag tror att i det ögonblick jag anser att jag är säker så befinner jag mig i en utförsbacke som slutar med en riktig smäll. Man blir aldrig så bra att man kan vara genomtrygg. Inte jag i varje fall.
Att advokatens yrkesroll understundom kan vara mycket svår är alla tillfrågade ense om. Som särskilt svåra delar tar flera upp tidsbrist, ensamhet, oförenliga krav, intäktskravet och rädslan att göra fel.
– Juristens problem är universellt, säger Torbjörn Borg. Nämligen att det är ett ensamarbete. Yrket rymmer ett evigt lärande men det ligger också en rädsla för att man ska hamna fel i någon situation. Det gör att man läser på vidare. Möjligheten att relatera eller kasta upp sina frågor belysta av yrkeskolleger är starkt begränsade.
Kristian Larsson tycker det är svårt med alla mer eller mindre oförenliga krav som ställs på en advokat, säger han. Man ställs inför krav/frågeställningar från klienten, motpartsombudet, domstolen och stundom även klientens släkt och vänner samt att ständigt vara tillgänglig för dem alla.
Man kan sitta en halv dag med tjugo telefonsamtal varav tolv–femton av dessa kan vara av kurativ art. Vem betalar för dessa? Man kan ändå inte slänga på telefonluren i örat på klienten. Så sitter man där klockan 13.00 och tänker: Vad har jag gjort i dag? Hur ska nu detta gå? Jag får inte ihop lönen för dagen. Det är svåra avvägningar som jag tror att i vart fall alla vi humanjurister brottas med dagligen.
Det allra svåraste anses av många vara att hitta en balans mellan att vara till lags och hålla på sin integritet utan att göra klienten besviken.
– Det svåraste är att behöva bromsa en klients projekt på grund av att vissa lagkrav behöver uppfyllas, vilka kan vara tidskrävande eller innebära stora kostnader för klienten, säger Matilda Afzelius. Då handlar det om att hjälpa klienten att nå sitt mål ändå, men kanske på ett annat sätt än denne tänkt sig.
För som en god advokat får man aldrig lämna klienten i sticket. Cecilia Lohmander är inne på samma tankegångar.
– Som god advokat måste du informera klienten om att utgången av en tvist är osäker eller att en rättsfråga är oklar. Men du får inte lämna klienten med detta utan måste vägleda även i sådana svåra fall. Också detta tror jag är en viktig del av den kunskapsöverföring som sker i det dagliga arbetet med ärenden.
HANS HELLBERG
TOM KNUTSON
– Det jag har lärt mig allra mest på är att arbeta tillsammans med delägare i ärendena. Som junior hos oss arbetar man väldigt nära de seniora medarbetarna och delägarna har en aktiv roll i våra ärenden. Mest lär man sig när man får vara med i ett ärende från början till slut. Framför allt är det lärorikt att vara med i förhandlingssituationer och liknande, säger Carl Westerberg.
Han värdesätter också den öppna policyn på byrån, att man alltid kan be om hjälp.
– Jag vet att jag alltid kan gå in och störa en kollega om jag har problem med en frågeställning. Det är uttalat att det är bättre att fråga en gång för mycket än en gång för lite.
Cecilia Lohmander, biträdande jurist på Kilpatrick Stockton sedan drygt två år, anser att det är viktigt att en biträdande jurist ges möjlighet att pröva sig fram.
– Advokatyrket är ett utpräglat hantverk som man inte kan läsa sig till. Vi blir upplärda genom att ge oss i kast med att lösa uppgifter som advokaten kanske kunde ha utrett snabbare på egen hand. Växelverkan mellan självständigt arbete och arbetet som biträde till delägare är viktigt. Det finns en öppenhet på byrån som gör att du kan redovisa även dina tillkortakommanden och det känns väldigt värdefullt för min utbildning.
Matilda Afzelius på Wistrand i Göteborg, advokat sedan i våras, lyfter fram tidig kontakt med klienterna som ett av de viktigaste sätten att komma in i rollen.
– Jag fick tidigt möta och arbeta med klienter och handlägga egna ärenden. Det har gjort arbetet roligare och sporrat till ännu bättre insatser. Dessutom är det ofta först när man sitter ned och diskuterar en fråga som man inser vad klienten egentligen vill ha hjälp med. Det är inte alltid de lyckats formulera det i ett mejl eller på telefon.
Maria Strömhage, som arbetat tre år som biträdande jurist på Vinge i Malmö, är inne på samma spår.
– Det ingår ju betydligt mer i advokatrollen än att bara lämna juridiska råd. Det är oerhört värdefullt att följa med delägarna och lära sig hur frågorna kommuniceras med klienterna. På det sättet kan man lära sig att ge råd i frågor som klienten kanske inte själv insett att han behöver ta hänsyn till. Man lär sig mycket genom att sitta med och lyssna.
På en liten byrå finns inte samma möjligheter att lära av kollegerna som på storbyrån. Mari Kilman har drivit egen juridisk byrå i Kristinehamn sedan 1996 och blev advokat i våras. Hon har inte haft någon delägare att fråga till råds.
– I stället har jag vuxit in i rollen genom att vara lyhörd för hur andra advokater arbetar i domstolar. Det har varit ett naturligt steg hela tiden eftersom jag åtagit mig uppdrag och arbetat mig in i det. Jag har nog kanske varit extra noga i min advokatroll eftersom jag varit min egen. I särskilt svåra frågor har jag även kunnat ringa till kolleger på andra byråer.
Kristian Larsson har drivit egen juristbyrå i åtta år. Sedan mer än fem år tillbaka arbetar han på Advokatfirman Björn Lindmar AB i Karlskrona. I februari i år blev han advokat. Så här beskriver han infasningen i advokatrollen:
– Det gäller att ta sig in i det juridiska ”sällskapsspelet” där lagen, domstolar och myndigheter representerar spelplanen och advokaten är en av spelpjäserna. Om man härvid ger sig in på ett nytt ämnesområde måste man naturligtvis vara extra uppmärksam och lyhörd och inte dra sig för att fråga sin principal om man känner sig osäker.
Engagemang och en smula ödmjukhet är ytterligare ingredienser som han tror är nödvändiga för att bli en bra advokat, bland annat för att i förekommande fall kunna verka för och se möjligheterna till en uppgörelse/förlikning med motståndarsidan.
– På så sätt tror jag att man hittar sin roll som advokat liksom den säkerhet som behövs på den juridiska spelplanen. I dag tycker jag mig ha sådan säkerhet i exempelvis familjerätts- och utlänningsärenden eftersom jag sysslat med dessa ärendetyper i mer än tio år. Däremot är jag som advokat ny vad gäller brottmål och börjar därför med förhållandevis okomplicerade mål i denna del. För att komma in i sin advokatroll är det inte heller oviktigt att bli en i gänget bland övriga advokater på orten.
De biträdande jurister som får sin inskolning på en större byrå anser att man huvudsakligen lär sig advokatetiken i det dagliga arbetet med ärendena. De flesta större byråer har även återkommande jävsmöten varje vecka, där man främst diskuterar intressekonflikter, men även andra etiska problem.
– Intressekonflikter diskuteras regelbundet på luncher eller i arbetet, säger Carl Westerberg. Jag upplever ganska ofta att vi tvingas tacka nej till uppdrag på grund av intressekonfliktsreglerna. Det beror ju på att den svenska marknaden är relativt liten.
Men även samfundets etikkurs inför advokatexamen spelar en stor roll för många unga.
– På etikkursen tränger man in i reglerna på ett helt annat sätt än när frågan dyker upp i ett ärende eller när man själv läser de vägledande reglerna. Diskussionerna är bra och det kommer alltid upp nya synsätt som man inte tänkt på själv, förklarar Maria Strömhage.
Allra värdefullast anses samfundskurserna på de små byråerna.
–Jag gick etikkursen innan man tog examen och var jättenöjd med den, säger Mari Kilman. Eftersom jag var min egen var kursen oerhört viktig för att kunna rätta in mig i mitt arbetssätt under de här åren.
Carl Westerberg sätter värde på den internutbildning han fått i klientvård och klientackvisition. Byrån har ordnat en seminarieserie innehållande bland annat presentationsteknik.
– Vi unga uppmuntras tidigt av delägarna att ha egna klientkontakter och utveckla dessa. Det är väldigt positivt eftersom kontakten med människor, utöver förhandlingsmomentet, är det roligaste i yrket.
Just kontakten med andra människor och möjligheten att hjälpa klienten att lösa ett problem är den främsta drivkraften för att vilja jobba på advokatbyrå, enligt de unga vi talat med. Det gäller jurister både på stora och små byråer.
Nästan samtliga som Advokaten talat med känner också att de valt rätt inriktning. De betonar också att det är viktigt med goda förebilder när man skapar sig en egen yrkesidentitet. Dessa behöver inte alls vara de kända advokater som uttalar sig i tidningar, på teve eller i radio. Snarare handlar det om advokater verksamma på orten som visar på handlingsvägar och ett arbetssätt som inspirerar.
De som omtalas som värdefulla förebilder har flera gemensamma egenskaper. De är pålästa, kunniga i sitt rättsområde, tillvaratar klientens intresse samtidigt som de kan klara av att hålla en professionell distans till denne. Att vara duktig på att lyssna och skapa goda kontakter värderas också högt.
Förmågan att känna sig säker och trygg i sin yrkesroll varierar kraftigt bland de unga i yrket De flesta känner sig inte säkra.
– Jag känner mig som advokat men är väldigt medveten om att jag inte varit det länge och att det finns mycket kvar att lära både inom advokatyren och rättsområdet, säger Matilda Afzelius. Jag frågar fortfarande ofta äldre kolleger om råd i såväl etiska som praktiska frågor. Det är ett ständigt lärande.
Torbjörn Borg, 55 år, arbetade i kommuner och statlig tjänst i flera år fram tills han år 2001 började som biträdande jurist. Sedan i vintras är han advokat på Advokatgruppen i Eskilstuna. Borg ställer sig tvivlande till att han någonsin kommer att känna sig genomtrygg i sin advokatroll. Men det behöver inte vara något fel med det, anser han.
– Jag tror att i det ögonblick jag anser att jag är säker så befinner jag mig i en utförsbacke som slutar med en riktig smäll. Man blir aldrig så bra att man kan vara genomtrygg. Inte jag i varje fall.
Att advokatens yrkesroll understundom kan vara mycket svår är alla tillfrågade ense om. Som särskilt svåra delar tar flera upp tidsbrist, ensamhet, oförenliga krav, intäktskravet och rädslan att göra fel.
– Juristens problem är universellt, säger Torbjörn Borg. Nämligen att det är ett ensamarbete. Yrket rymmer ett evigt lärande men det ligger också en rädsla för att man ska hamna fel i någon situation. Det gör att man läser på vidare. Möjligheten att relatera eller kasta upp sina frågor belysta av yrkeskolleger är starkt begränsade.
Kristian Larsson tycker det är svårt med alla mer eller mindre oförenliga krav som ställs på en advokat, säger han. Man ställs inför krav/frågeställningar från klienten, motpartsombudet, domstolen och stundom även klientens släkt och vänner samt att ständigt vara tillgänglig för dem alla.
Man kan sitta en halv dag med tjugo telefonsamtal varav tolv–femton av dessa kan vara av kurativ art. Vem betalar för dessa? Man kan ändå inte slänga på telefonluren i örat på klienten. Så sitter man där klockan 13.00 och tänker: Vad har jag gjort i dag? Hur ska nu detta gå? Jag får inte ihop lönen för dagen. Det är svåra avvägningar som jag tror att i vart fall alla vi humanjurister brottas med dagligen.
Det allra svåraste anses av många vara att hitta en balans mellan att vara till lags och hålla på sin integritet utan att göra klienten besviken.
– Det svåraste är att behöva bromsa en klients projekt på grund av att vissa lagkrav behöver uppfyllas, vilka kan vara tidskrävande eller innebära stora kostnader för klienten, säger Matilda Afzelius. Då handlar det om att hjälpa klienten att nå sitt mål ändå, men kanske på ett annat sätt än denne tänkt sig.
För som en god advokat får man aldrig lämna klienten i sticket. Cecilia Lohmander är inne på samma tankegångar.
– Som god advokat måste du informera klienten om att utgången av en tvist är osäker eller att en rättsfråga är oklar. Men du får inte lämna klienten med detta utan måste vägleda även i sådana svåra fall. Också detta tror jag är en viktig del av den kunskapsöverföring som sker i det dagliga arbetet med ärenden.
HANS HELLBERG
TOM KNUTSON
Annons
