search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Självfallet bör advokater vidmakthålla sin yrkeskompetens

– men vi tvivlar på att årlig obligatorisk vidareutbildning bidrar till detta
Öppet brev till Advokatsamfundets styrelse med anledning av riktlinjerna för vidareutbildning av advokater

Sveriges advokatsamfund har i sina stadgar infört en ny paragraf, § 36. Bestämmelsen gäller ”ledamots skyldighet att upprätthålla och vidareutveckla sin yrkeskompetens”. Advokatsamfundets styrelse har fastställt riktlinjer för vidareutbildning av advokater. Genom dessa åläggs varje advokat att vid äventyr av disciplinära åtgärder ”genomgå minst 15 timmar strukturerad utbildning”, som skall uppfylla i riktlinjerna meddelade detaljföreskrifter. Vi gör följande reflektioner:

1. Räcker 15 timmars utbildning för att ”upprätthålla och vidareutveckla yrkeskompetensen”? Vår erfarenhet är att advokater i sin dagliga verksamhet ägnar avsevärt mycket mer tid än 15 timmar per år åt studier.

2. Kostnaden för vidareutbildningen överstiger säkerligen 15 000 kronor; till denna kommer inkomstbortfallet under i vart fall två dagar. Samfundet bör inte annat än på utomordentligt goda grunder påtvinga sina ledamöter så betungande kostnader.

4. Vad menas med att ”vid beräkning av tidkravet kan 15 timmar anses motsvara 2,5 dags utbildning à sex timmars effektiv utbildningstid”? Är inte 2,5×6 timmar = 15 timmar?

5. Varför bör antalet deltagare vid kurser inte understiga fem personer? Normalt anses annars att färre elever per lärare ger effektivare undervisning.

6. Hur, och av vem, avgörs om utbildningen uppfyller kraven att den skall vara ”ägnad att medföra nytta för advokatens verksamhet”?

7. Varför berättigar ”tillfälliga arbetsavbrott” – om minst tre månader – på grund av sjukdom, föräldraledighet och liknande till nedsättning av utbildningskravet, men inte halv arbetstid under lång tid? Varför berättigar tillfälliga arbetsavbrott på grund av tjänstledighet inte till nedsättning? Hur, och av vem, skall nedsättning av utbildningskravet prövas?

8. Är det rimligt att den advokat som bedriver omfattande självstudier kan bli föremål för disciplinpåföljd, men inte den som deltar i 15 timmars ”strukturerad utbildning” per år?

9. Varför anser Advokatsamfundet att det inte längre – tidigare behövdes inga riktlinjer för advokaters vidareutbildning – kan överlåtas åt dess ledamöter att själva bestämma hur de vill utforma sin vidareutbildning?

10. Vissa advokater är så specialiserade att det saknas kurser som är till nytta för dem. Hur skall de uppfylla kravet på minst 15 kurstimmar?

11. Advokatsamfundet säljer kurser. Är detta lämpligt när samfundet ålagt sina kunder att – vid äventyr av disciplinpåföljd – delta i kurser?

Självfallet bör advokater vidmakthålla sin yrkeskompetens. Vi tvivlar på att samfundet bidrar till detta genom att föreskriva femton timmars årlig obligatorisk vidareutbildning enligt detaljerade riktlinjer. Allt talar nämligen för att sådana regler:
a. inte har någon påvisbar kunskapshöjande effekt,
b. framstår som löjeväckande,
c. medför betydande kostnader utan motsvarande nytta,
d. inte uppfattas som legitima och att efterlevnaden därför blir dålig,
e. aldrig borde ha utfärdats, samt att de
f.snarast bör avskaffas!

Samtliga advokater jag har talat med om dessa riktlinjer delar denna uppfattning. De har också uppgett att de är medlemmar av Advokatsamfundet av en orsak: Att få titulera sig advokat. Med dessa föreskrifter om obligatorisk vidareutbildning kommer deras – och vår – inställning till medlemskapet och dess nytta inte att ändras.

LARS HÖGLUND
Advokat
TEODOR LEFFLER
Advokat
Annons
Annons