search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Glöm inte gravrätterna vid upprättande av testamente och bouppteckning

Den 1 april 1991 trädde begravningslagen (1990:1144) och begravningsförordningen (1990:1147) i kraft.

Begravningslagen, 7 kap. 14–20 §§ har som rubrik ”Övergång av gravrätt vid innehavarens död m.m.”. I tidigare lagstiftning skedde en automatisk övergång av gravrätten vid rättsinnehavarens död utan att det fordrades någon anmälan.

Idag är det dödsbodelägarnas skyldighet att anmäla ny gravrättsinnehavare. Det är förenat med stora kostnader för Sveriges kyrkogårdsförvaltningar att efterforska gravrättsinnehavare. Kostnaderna som bärs av begravningsavgifterna påverkar således avgiftens nivå. Bara i Stockholm, där årligen cirka 8 000 avlider, har miljontals kronor under senare år lagts ned på att få tag i nya gravrättsinnehavare. I hela riket avlider mellan 90 000 och 95 000 personer varje år varav ett stort antal helt eller ”andelsvis” äger en eller flera gravrätter, som enligt lag skall överföras till (vanligtvis) nästa generation.

Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund har genom kyrkogårdsförvaltningarna runt om i landet erfarit att det är dåligt med anmälningar om nya gravrättsinnehavare efter dödsfall. För att få utöva gravrätten måste man vara antecknad som innehavare av gravrätten i gravboken. Det är således av största vikt att bouppteckningsförrättaren inte glömmer att meddela dödsbodelägarna om skyldigheten att anmäla ny gravrättsinnehavare till upplåtaren (kyrkogårdsförvaltningen) i samband med bouppteckning.

Systemet är till viss del självkontrollerande, när det gäller gravrätten till den gravplats där den avlidne gravrättsinnehavaren själv gravsätts. Den berörda kyrkogårdsförvaltningen uppmärksammar förhållandet och kan aktualisera att anmälan kommer in i tid. När det gäller andra gravrätter som den avlidne kan ha haft är det inte alltid så att den avlidnes efterlevande känner till att det finns flera gravrätter. Det är därför viktigt att man tar upp frågan om gravrätter i samband med bouppteckning, när (samtliga) dödsbodelägare är närvarande/representerade, och vid upprättande av testamente.

7 kap. 16 § – Den avlidne gravrättsinnehavarens dödsbo skall inom sex månader från dödsfallet till upplåtaren anmäla:
• vem eller vilka gravrätten har gått över till enligt 15 § eller
• att det inte finns någon som gravrätten har gått över till.

Anmälan skall göras till kyrkogårdsförvaltningen. Skyldigheten omfattar alla gravrätter till vilka den avlidne var rättsinnehavare. Den omfattar också andelar i gravrätter. Under dödsboutredningen bör det därför undersökas vilka gravrätter och andelar i sådana som den avlidne kan ha innehaft. Därför bör Ni som biträder med bouppteckning efter avlidna lämpligen uppmärksamma dödsbodelägarna på denna skyldighet att anmäla ny gravrättsinnehavare.

Det är även viktigt att påtala denna skyldighet gällande gravrätter i samband med upprättande av testamente.

I många fall är det så att gravrätten inte inskrivits efter år 1991 utan gravrätten fortfarande står i dödsbonamn. Då gravrätten endast får utövas av den som i gravboken är inskriven som innehavare av gravrätten finns i lagens mening ingen som kan utöva gravrätten förrän en uppdatering skett. Det är också till stor hjälp för kyrkogårdsförvaltningarna och besparar dem stora efterforskningskostnader av gravrättsinnehavare om uppdatering görs av andelsägare, som ej inskrivits som andelsägare själva.

Aktuella bestämmelser i begravningslagen

• 7 kap. 14 § – När en gravrättsinnehavare avlider får gravrätten gå över bara till någon som genom släktskap eller på något annat sätt har nära anknytning antingen till den avlidne gravrättsinnehavaren eller till någon som är gravsatt inom gravplatsen, eller allmänna arvsfonden.

Gravrätten får inte gå över till någon som inte är villig att överta den.

• 7 kap. 15 § – Gravrätten går över till någon eller några av dem som anges i 14 § om det har förordnats om detta vid upplåtelsen eller genom ett senare förordnande.

I andra fall bestämmer den avlidnes efterlevande make och arvingar till vem eller vilka av dem som gravrätten skall gå över.

• 7 kap. 17 § – Om dödsboet inte inom föreskriven tid gör en sådan anmälan som avses i 16 § skall upplåtaren förelägga dödsboet att inom viss tid fullgöra denna skyldighet.

• 7 kap. 18 § – Om föreläggandet enligt 17 § inte följs eller om det inte finns någon som gravrätten har gått över till enligt 15 §, skall upplåtaren besluta att gravrätten skall gå över till någon som avses i 14 §.

• 7 kap. 19 § – Om det inte finns någon som gravrätten kan gå över till enligt 14 § skall gravrätten anses återlämnad till upplåtaren.

•7 kap. 20 § – När gravrätten skall anses återlämnad till upplåtaren enligt 19 § är upplåtaren skyldig att behålla gravplatsen under minst 25 år från gravsättningen till förmån för den som senast har gravsatts där.

Gravanordning behöver behållas bara om kostnaden för skötsel av gravplatsen betalas. Lag 1999:306.

ELISABETH JANSON
Kanslichef, Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund
Annons
Annons
Annons