search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

800 nya platser, men krisen är över först om fyra år

800 nya platser i år ska lösa den akuta platsbristen. Men det dröjer ytterligare fyra år innan kriminalvården är nere på 90 procents beläggning igen, spår Kriminalvårdsstyrelsens generaldirektör Lena Häll Eriksson.
Hon håller med om att dagens situation är oacceptabel, att det påverkar den dagliga verksamheten och vållar extra mycket konflikter.

– Men vi är väldigt överens om att så långt det går freda programverksamhet, utbildning och annan sysselsättning. Samtidigt är denna verksamhet anpassad för 90 procents beläggning. Med 100 procents beläggning som vi har nu finns det inte sysselsättning åt alla.

För att lösa den akuta platsbristen inrättar Kriminalvårdsstyrelsen i år närmare 800 nya platser. Ungefär hälften av dessa utgör permanenta dubbelbeläggningar, som i framtiden ska kunna användas som reservkapacitet.

Men de 800 nya platserna räcker bara för att lösa de mest akuta problemen. Egentligen behövs mer än 1 000 platser till. I sin plan för den framtida anstaltsstrukturen rapporterade myndigheten nyligen till regeringen att man behöver skapa ytterligare 1 300 platser till år 2008 på häkten och slutna anstalter. Det ska göras genom att bygga nytt men också genom att avveckla de äldsta anstalterna.

– Så som våra prognoser ser ut nu är vi tillbaka på 90 procents beläggning när vi byggt färdigt år 2008, säger Lena Häll Eriksson. Men prognosen är känslig. Om det till exempel skulle inrättas 2 000 nya polistjänster, som ibland diskuteras, behöver vi ytterligare 800 platser.

De bittra erfarenheterna av prognoser som slår fel har gjort att Kriminalvårdsstyrelsen kommit överens med rättsväsendets övriga myndigheter att i fortsättningen göra gemensamma prognoser för hela rättskedjan.

– Ett skäl till att vi hamnat i den situation vi är i nu är att vi inte haft tillräckligt samordnade prognosinstrument, anser Lena Häll Eriksson och påpekar samtidigt att vi inte är ensamma i Sverige om att räkna fel.

– Situationen ser likadan ut i stora delar av världen och Europa. I England har man aldrig haft så många människor i fängelse som nu, alla nordiska länder har överbelagda fängelser. I Holland byggs flera tusen nya platser. Det sveper ett slags hårdare-tag-våg över hela världen, fråga mig inte varför.

Trots dagens kärva situation är Lena Häll Eriksson förhoppningsfull inför framtiden. Hon anser att program- och skolverksamhet håller hög kvalitet. Hon är också mycket nöjd med den satsning som görs med extra resurser på att motivera och behandla missbrukare. Den satsningen är fredad även i dagens överbelagda anstalter.

Dessutom anser hon att de många nya platser som måste fram ger många möjligheter att fortare genomföra positiva förändringar i kriminalvården.

– Utbyggnaden ger oss möjlighet att snabbare införa självförvaltning på fler anstalter, att de intagna i ökad utsträckning får laga sin egen mat, tvätta och även sköta lokalerna. Att ta ansvar för sitt eget liv, att ha tider att passa och delta i olika verksamheter är bland det viktigaste när man ska förberedas för sin frigivning. Många av våra klienter vet inte hur man gör eftersom de aldrig lärt sig det.

I framtidens kriminalvård vill Lena Häll Eriksson även se färre kollektiva lösningar och fler individuella frigivningssystem, där vissa intagna friges tidigare än andra, beroende på hur man sköter sig och hur motiverad man är.

Dessutom hoppas hon på ett bättre samarbete mellan frivården och andra myndigheter och mjukare övergångar från anstalt till frivård och ett liv i frihet.

– Jag tror mycket på idén med så kallade halvvägshus, ett slags institutionsboende där de som avtjänat sitt straff kan bo under en övergångsperiod medan de vänjer sig vid samhället. Dessutom hoppas jag på ett bättre samarbete med kommunerna så att före detta drogmissbrukare får möjlighet att avsluta sin behandling i lugn och ro även om de är frigivna från fängelset.

Finns det några hot i framtiden då?

– Ett hot är förstås att klienttillströmningen fortsätter att öka i en takt som vi har svårt att hantera. Dessutom är jag lite orolig för att krav på hårdare tag kan göra det svårare att genomföra de mjukare övergångar från sluten vård till öppenvård och frivård som vi eftersträvar.

HANS HELLBERG
TOM KNUTSON
Annons
Annons
Annons