search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Samfundsfrågor

Europadomstol i gränslandet mellan juridik och politik

– Bredden på de ärenden som tas upp är mycket vidare än jag hade trott. Jag förvånades också av att domstolen nästan dagligen behandlar frågor i gränslandet mellan juridik och politik.
Så berättar Elisabeth Fura-Sandström, domare i Europadomstolen, om sina första erfarenheter från arbetet i Strasbourg.

Elisabeth Fura-Sandström är domare i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg sedan förra året. Tidigare var hon advokat i Stockholm och ordförande för Advokatsamfundet. Vid ett möte med Juristföreningen i Stockholm i april berättade hon om sina intryck från de första nio månaderna i domstolen.

Numera har 45 stater anslutit sig till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Omkring 800 miljoner individer har direkt klagorätt till domstolen.

Under de senaste åren har domstolens arbete genomgått stora förändringar, sade Fura-Sandström. Ännu större förändringar är att vänta i och med EU:s utvidgning den 1 maj i år.

Europakonventionen ingicks mellan västerländska rättsstater med gemensamma värderingar. Domstolen ägnade sig till en början åt extern kontroll av etablerade rättsstater.

I dag får domstolen därutöver mål om grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Elisabeth Fura-Sandström nämnde tre områden, där domstolens praxis har påverkats av att medlemsstaterna har blivit mer heterogena.

1. Subsidiaritetsprincipen. Enligt gammal praxis har domstolen varit återhållsam med att lägga sig i inhemska myndigheters och domstolars tolkning av nationell lagstiftning. Men undantagen från denna praxis har blivit fler.

2. Artikel 6 – rätt till en rättvis rättegång. Under många år behandlade målen om artikel 6 endast isolerade brister i annars rättssäkra system. Mål som avgjorts på senare år rör ofta fundamentala brister i rättssäkerheten, som bristande rättskraft hos avgöranden eller icke verkställbara domar.

3. Grava kränkningar av mänskliga rättigheter. Tidigare förekom mål om grava kränkningar endast i undantagsfall. Men de senaste 15 åren har domstolen haft att ta ställning till ständigt nya mål om tortyr, försvinnanden och minoritetsproblem.

Elisabeth Fura-Sandström sade att EU:s utvidgning den 1 maj 2004 kan medföra ett ökat problem med överlappning mellan Europadomstolen i Strasbourg och EG-domstolen i Luxemburg. Det gäller särskilt i frågor om diskriminering och ekonomiska–sociala rättigheter, även om bara 5–10 procent av målen i EG-domstolen rör mänskliga rättigheter. Problemen faller bort om EU ansluter sig till Europakonventionen i samband med antagandet av ett konstitutionellt fördrag för EU enligt EU:s framtidskonvents förslag.

MAGNUS ANDERSSON
Annons
Annons