search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Dyrare och rättvisare när taxorna slopades

De offentliga försvararnas och målsägandebiträdenas yrkanden ökade i mer än 80 procent av fallen när taxorna slopades på försök i Västsverige. Enligt Advokatsamfundet visar försöket tydligt att dagens taxesystem i sig är dåligt, och att taxorna är för låga.
Domstolsverkets nyligen avslutade försök visar att de offentliga försvararnas yrkanden i 82 procent av fallen översteg vad som hade utgått enligt taxan. Målsägandebiträdenas yrkanden översteg i 83 procent av fallen vad som hade utbetalats enligt taxan.

Det tycks dock som om domstolarna och advokaterna gjort likartade bedömningar av advokaternas arbetsinsatser eftersom hela 94procent av de offentliga försvararna fick vad de hade yrkat. 93 procent av målsägandebiträdena fick vad de yrkat.

Som en följd av att yrkandena ökade så steg advokatkostnaderna kraftigt i försöksområdet. Kostnadsökningen för de offentliga försvararna, med tillägg för tidsspillan om högst en timme, var 50,7 procent. Motsvarande kostnadsökning för målsägandebiträdena var 39,5 procent. Kostnaderna för de offentliga försvararna och målsägandebiträdena ökade sammanlagt med drygt 9 miljoner kronor.

Försöket med slopade taxor pågick under hela 2003 och omfattade domstolarna som ingår i Hovrättens för Västra Sverige domsområde. Totalt rapporterades 4 285 mål. Antalet rapporterade ersättningar uppgick till 5 090.

Syftet med försöket var att få ett underlag till en jämförelse mellan ersättning enligt allmänna regler och ersättning med taxa. Dessutom ville man undersöka hur domstolens arbetsbörda påverkas om man inte tillämpade taxor.

Peter Islander på Domstolsverket som ansvarat för försöksprojektet, berättar att han sett en tydlig trend över hela året att kostnadsökningen accelererat och stigit.

– Man kan se att taxorna är kostnadshämmande. Men om det beror på att de är lågt satta eller någonting annat, det kan man inte se på grundval av det här försöket, säger han.

Hur ser du på att domstolarna endast prutat marginellt på advokaternas yrkanden?

– Jag tror att det är ganska svårt att pruta på låga belopp, säger Peter Islander. Om man tittar på kostnadsökningarna, som för all del är stora, så rör det sig inte om så mycket tid egentligen som man har tillerkänt. Det ska vara skäligt, men det är svårt att bedöma skäligheten på minuten. Man får inse att det är ganska svårt för domstolarna att bedöma ifall vissa saker har tagit tre timmar eller tre timmar och tjugo minuter. Det blir för små skillnader för att man ska grunda en eventuell prutning på någonting. Det kan också vara ett skäl till att man har taxan, att det blir schabloniserat, eftersom det kan vara svårt att pruta. Att det är domstolarna som till sist avgör vad som är skäligt är dock självklart.

Drygt hälften av juristdomarna anser att arbetsbördan ökade när taxorna slopades i försöksverksamheten. Av dessa anser de flesta att arbetsbördan ökat marginellt medan de övriga anser att arbetsbördan ökat till viss del. Ungefär 40 procent anser att arbetsbördan inte har förändrats.

– De som tycker att arbetsbördan ökat anser att den framför allt ökat vid överläggningar. Man får mer noggrant göra en skälighetsbedömning i stället för att gå på de schablonartade taxorna, säger Peter Islander.

I försöket blev merkostnaden nio miljoner kronor. Skulle försöket räknas om till riksnivå hamnar man, enligt Peter Islanders uppskattningar, på en merkostnad av 40–50 miljoner kronor.
På ett år uppgår hela rättshjälpsanslaget till cirka 900 miljoner kronor. Domstolsverkets rapport har lämnats till regeringen att ha som underlag till att göra en bedömning om taxesystemet behöver förändras på något sätt.

TOM KNUTSON
Annons
Annons
Annons
Annons