search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Generalsekreteraren

Advokaten på den juridiska tjänstemarknaden

Detta nummer av tidskriften behandlar bland annat den juridiska tjänstemarknaden och advokatkåren som en del av denna marknad.

Jag har därför utifrån mina erfarenheter och iakttagelser valt att beröra dessa frågor också i denna ledare.

I slutet av nittiotalet och några år framåt rådde högkonjunktur. Den ekonomiska aktivitetsnivån var mycket hög. Transaktionsvolymen var betydande. Efterfrågan på affärsjuridiska tjänster växte. I takt med att marknaden blev större ökade också konkurrensen. Köparna av juridiska tjänster är mycket professionella i sin upphandling av advokattjänster. Detta kräver en ökad professionalisering på den affärsjuridiska sidan. De affärsjuridiska byråerna expanderade och anställde ett stort antal nya jurister. De framgångsrika ökade sin omsättning kraftigt och de tog marknadsandelar från konkurrenterna. De som förlorade marknadsandelar var mindre advokatbyråer men även investmentbanker och revisions- och konsultbyråer. Vissa av de affärsjuridiska byråerna har varit framgångsrika tack vare att de tillhandahållit högkvalitativa professionella tjänster inom ramen för en effektiv näringsverksamhet, att de expanderat och att de skickligt marknadsfört sina koncept. De har renodlat sina tjänster, dels genom ökad specialisering, dels genom en effektivisering av supportorganisationen. Juristerna ägnar sig åt debiterbara uppgifter. För att kunna göra detta har de biträde av effektiva administrativa funktioner. De har därtill klienter som är villiga att betala för sådana tjänster. Den konkurrens de hotas av i dag är framför allt från andra advokatbyråer, svenska och utländska.

UNDER NÄSTAN TJUGOFEM ÅR hade vi i Sverige ett väl utvecklat rättshjälpssystem, som med statlig finansiering erbjöd allmänheten tillgång till juridisk rådgivning på ett flertal områden. Advokatkåren var på dessa områden i realiteten aldrig konkurrensutsatt. Tillgången på arbete var mycket god. Detta bidrog till att advokaterna på dessa verksamhetsfält aldrig behövde inrikta sig på marknadsföring. Inte heller fanns det starka skäl för dem att närmare fundera över olika sätt att effektivisera verksamheten. När så rättshjälpen i det närmaste utraderades och inte ersattes av uppdrag finansierade via rättsskyddet förändrades förutsättningarna radikalt att driva advokatverksamhet på vissa områden. En ny situation uppstod. Denna ställer nya och andra krav på advokaten inte minst vad gäller sättet att bedriva och marknadsföra verksamheten. Humanjuristerna har till skillnad från sina affärsjuridiska kollegor på senare år reducerat antalet anställda med administrativa uppgifter. Detta betyder att advokaten i ökad omfattning måste ägna sig åt icke debiterbara arbetsuppgifter. Median- och medelvärde av debiteringsgraden uppgavs under 2003 uppgå till 65 procent debiteringsbar tid. De som anger affärsjuridik som verksamhetsinriktning har högre genomsnittlig debiteringsbar tid jämfört med de advokater som anger familjerätt. Rekryteringen av biträdande jurister till byråer med inriktning på humanjuridik är f.n. i det närmaste obefintlig. Detta medför att dessa advokater tvingas att utöver administrativa uppgifter också ägna sin tid åt enklare uppgifter som annars skulle utföras av den biträdande juristen. Köparna av tjänster inom humanjuridiken är, till skillnad från affärsjuristernas klienter, i allmänhet inte alltid så sofistikerade i sitt val av ombud och heller inte lika kapitalstarka. De finansieras till viss del av skattemedel eller försäkringar.

Marknaden för juridiska tjänster och därmed advokattjänster har ökat. Den juridiska tjänstemarknaden anses totalt f.n. omsätta över 12 miljarder. Det kan antas att i vart fall 7 miljarder är att hänföra till advokatverksamhet. Det finns alltså en betydande marknadspotential. Den skyddade advokattiteln är ett starkt varumärke. Liksom alla varumärken måste det vårdas. Från Advokatsamfundets sida lämnar vi kontinuerlig information om vad advokatyrket innebär och vad som skiljer advokaten från konsulter i allmänhet. Vi tydliggör advokatrollen genom att bl.a. upplysa och debattera advokatens skyldigheter och klientens motsvarande rättigheter. Detta sker i form av utgivande av informationsmaterial, genom anföranden, genom deltagande i seminarier och debatter och genom författande av artiklar. Det är en medveten strategi att aktivt delta i den allmänna rättspolitiska debatten. Det är ett sätt att synlig- och tydliggöra advokatrollen.

Vi försöker också bistå ledamöterna med att identifiera och informera om nya rättsområden. Exempel på detta är reportage och artiklar i bl.a. Tidskriften Advokaten om corporate social responsibility, folkrättens liksom förvaltningsrättens ökade betydelse för att nämna några aktuella exempel. Genom att tillhandahålla kurser och utbildning på nya områden anvisar vi också möjligheter för ledamöter att finna nya inriktningar och möjlighet att fördjupa sina kunskaper.

ATT ERÖVRA MARKNADEN och fånga nya klientuppdrag bygger emellertid på att advokaterna och byråerna själva målmedvetet bearbetar sina målgrupper. Konkurrensen från banker, organisationer, juridiska byråer samt begravningsbyråer är betydande. Att från Advokatsamfundets sida framgångsrikt bedriva marknadsföring av advokatkåren i allmänhet är mycket svårt och kanske inte heller lämpligt. Erfarenheterna från den marknadsföringskampanj som genomfördes i mitten på nittiotalet bekräftar detta. Och detta trots att den annonsbyrå som utformade kampanjen tilldelades pris och trots att kampanjen i sig ansågs ha ett stort läsvärde. För ledamöternas del kunde inte någon ökad klienttillströmning noteras. För kårens vidkommande tycks kampanjen väsentligen ha medfört en ökning av antalet disciplinanmälningar liksom skiljeförfaranden i arvodestvister. Advokatsamfundet som företräder en mycket heterogen grupp ledamöter saknar möjlighet att genom marknadsföringskampanjer med framgång åstadkomma en ökad klienttillströmning till allt från enmansbyrån ute i landet med inriktning på enskilda personer till de stora byråerna i storstäderna, vars klienter är professionella köpare av advokattjänster. Vad vi kan göra och gör är att på alla sätt verka för ett tydliggörande av advokatrollen, liksom att informera om de tjänster advokaten typiskt sett kan erbjuda. Alla tillfällen där advokater uppträder i professionella sammanhang och utför ett gott arbete gagnar också alla kollegor, även dem som är verksamma på helt andra rättsområden. Goda advokatinsatser bidrar till vården av varumärket advokat. Advokatjouren var ett exempel som utöver pro bono-verksamheten innebar god marknadsföring av yrket. Det projektet kunde genomföras på grund av stora frivilliginsatser av enskilda advokater. Heder åt dem.

VAD KAN DÅ DEN ENSKILDE ADVOKATEN göra för att marknadsföra sina tjänster och sin byrå? Det första, tror jag, är att definiera vilket budskap man vill framföra och till vem. Vad det får kosta och hur det ska gå till är frågor som måste besvaras. Det finns givetvis professionell hjälp att ta till. Men även sådan förutan kan många åtgärder vidtas med framgång. Exempel på detta är utskick av informationsblad, artiklar, promemorior till olika målgrupper, personliga besök, hemsida på Internet, nyhetsbrev till klienter, annonsering i dagspress, platsannonser och annonsering i samband med personalbyte, lokalbyte och andra förändringar, sponsring, olika former av aktivt deltagande i kurser och seminarier liksom deltagande i mässor. Många kontakter knyts t.ex. genom medlemskap i olika nätverk som Rotary. Ett annat lämpligt sätt är att skriva debattartiklar i pressen. Det kan röra sig om rättspolitiska frågor eller aktuella rättsliga spörsmål.

Det på sikt överlägset bästa konkurrensmedlet är, tror jag, att hålla en hög grad av tillgänglighet och, givetvis, att kunna ge juridisk rådgivning av hög kvalitet. Detta skulle kunna sammanfattas som professionalism. Sådan förutsätter, utöver hög etik, fortlöpande investeringar i kunskap i vid bemärkelse. Kunskap krävs inte bara i materiell juridik utan också i allt från affärsteknik, management, presentationsteknik och språk till marknadsföring. Jag tillåter mig att tro att arbetsmetodiken i advokatkåren inte sällan är tämligen ålderdomlig. Detta gäller såväl inom små som stora byråer. Vid en jämförelse med hur andra konsulter arbetar har vi mycket att lära.

Vad angår utbildningsbudgeten på advokatbyråerna finns en mycket betydande skillnad mellan större och mindre byråer. Benägenheten att fortbilda sig avtar i direkt relation till sjunkande byråstorlek. Endast de större byråerna har visat sig ha en fastställd budget för kunskapsfördelning–kunskapshantering (knowledge management). Vad gäller användandet av databaser finns det också en mycket stor klyfta relaterad till byråstorlek.

Beslutet att införa advokatexamen och krav på professionell vidareutbildning framstår också i efterhand som motiverat vid en analys av den information som Temoundersökningen förra året gav. Advokatexamen erbjuder numera utbildning på många av de områden som min och tidigare generationers advokater inte erhöll. Det är min övertygelse att advokatkåren, inte minst inom humanjuridiken, skall kunna återta den marknadsandel som man på senare år kommit att släppa till banker, begravningsbyråer, mäklare och andra konkurrerande konsulter liksom erövra nya verksamhetsområden. Men för detta krävs en ökad insikt om betydelsen av utbildning, investeringar i tjänsteproduktionen och i en effektiv och modern kontorsorganisation.

ANNE RAMBERG
Generalsekreterare

Annons
Annons