search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Lös först problemen!

Avvakta med vidare sammanslagningar av tingsrätter
Riksdagens majoritet godkände i november 2003 ytterligare sammanslagningar av tingsrätter i bl.a. Kalmar och Värmlands län, som härigenom får varsin stor tingsrätt i länet med placering i residensstaden. Beslutet ligger helt i linje med domstolsverkets skiss över ett reformerat domstolsväsen. De fyra borgerliga partierna i riksdagen röstade mot beslutet. I voteringen avstod några ledamöter från majoritetssidan.

FRÅGORNA kring tingsrätternas framtid engagerar framför allt oppositionspolitikerna, som naturligtvis inte motsätter sig nödvändiga förändringar av domstolsväsendet. Vad gäller förändringar av domstolsorganisationen kräver oppositionen däremot att fortsatta beslut föregås av mera omfattande utvärderingar och konsekvensanalyser av hittills gjorda förändringar än vad som hittills gjorts. Inte bara konsekvenserna för rättsväsendets olika organisationer utan också konsekvenserna för de orter som drabbas av nedläggningar måste utredas liksom kostnaderna för t.ex. nya domstolsbyggnader, resor för nämndemän, parter, ombud och vittnen. Ett rejält medborgarperspektiv måste också införas. Har domstolens lokalisering något symbolvärde för upprätthållandet av rättskipningen? I avvaktan på att dessa frågor analyserats bör inga ytterligare domstolssammanslagningar ske.

INGET TYDER PÅ att domar som avkunnas i större domstolar skulle vara mera rättssäkra och därför till fördel för samhället och dess medborgare. Ingenting tyder heller på att de små eller medelstora tingsrätterna inte klarar sina arbetsuppgifter. Tvärtom kan konstateras att målbalanserna och genomströmningstiderna är klart positivare i dessa tingsrätter och att problem med t.ex. sjukfrånvaro knappast existerar till skillnad från vad som gäller i de stora domstolarna. Kompetensutvecklingen klaras också liksom rekryteringen av domare, vilket framgår av antalet sökande till utlysta tjänster. Härtill kommer nu förslaget om en öppen domarbana, som ytterligare förstärker rekryteringen. Kvar som skäl för sammanslagningar blir då kostnadsbesparingar, något som i vart fall inte åberopas officiellt. Detta skulle ju inte heller vara så lätt att påstå, eftersom inga ekonomiska beräkningar görs. Det kan inte vara för mycket begärt att någon form av samhällskalkyl presenteras. Fråga är ju inte bara om domstolsverkets budget utan om en mycket väsentlig del i det vi kallar rättsstaten.

MÅLSÄTTNINGEN att tyngdpunkten för dömandet skall ligga i första instans delas säkert av de allra flesta liksom målet att renodla domarrollen. Detta kräver dock stora insatser i tingsrätternas inre arbete med bla mindre administration och ett utvecklat datastöd. Lösningen är inte större arbetsplatser, vilket klart framgår av hur läget just nu är på de större domstolarna. De aktuella ekonomiska nedskärningarna medför på de tre största domstolarna att arbetet med en renodling av domarrollen inte kan fullföljas, att domare får överta uppgifter som i dag utförs av notarier och domstolssekreterare samt att det blir svårt att klara den löpande verksamheten på ett tillfredsställande sätt. Mål kommer inte att kunna avgöras inom rimlig tid och konsekvensen kan bli att tingsrätten inte kan anses fylla sin funktion som ett rättskipande organ. Det kanske bara är en tidsfråga innan vi får se Sverige instämt till Europadomstolen för brott mot Europakonventionens artikel 6 om skyldigheter att avgöra mål inom skälig tid.

I DET FORTSATTA arbetet med förändringar inom domstolsväsendet, borde domstolsverket och regeringen starkt prioritera arbetet med att lösa de problem som finns i dag i de större domstolarna och noggrant beakta och utvärdera orsakerna härtill – innan man går vidare med att skapa ytterligare stora domstolar på grunder som är synnerligen svaga.

JAN ERTSBORN
Advokat och riksdagsledamot i lagutskottet (fp)
Annons
Annons
Annons