search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Folkrätten och företagens samhällsansvar

Regelverken om företagens samhällsansvar hårdnar allt mer. I takt med det växer nya affärsområden för advokater raskt fram. I USA och Storbritannien är denna utveckling tydlig. Fast nu börjar det hända saker även i Sverige. Det finns betydande advokatnytta att göra här menar de advokater vi talat med.
Starten för det som idag kallas för företagens samhällsansvar, CSR, tog sitt avstamp efter andra världskrigets slut. Då växte det fram en ny syn på vad som var mänskliga rättigheter.
Under senare år har diskussionen om företagens etiska och sociala samhällsansvar blivit allt mer intensiv. Att intresset för företagens etiska ansvar ökat beror på flera faktorer. En viktig orsak är den enorma makt som kommit att samlas hos privata aktörer. Näringslivet har globaliserats. 70 procent av världshandeln sker idag via så kallade global trans-national corporations, TNC. Av världens 100 största ekonomier 1999 var 51 bolag och de övriga 49 länder.
Till bilden hör att miljöhoten har blivit mer påtagliga och att dagens informationssamhälle gjort företagens agerande mer synligt. På mindre tid än timmar känner vi till händelser i fjärran länder.

ÅR FÖR ÅR har det tillkommit allt mer regleringar som behandlar CSR. Idag finns de på flera nivåer skapade av en mängd olika aktörer. Ett viktigt avstamp för utvecklingen togs 1948 då FN beslöt om deklarationen om mänskliga rättigheter. Även OECD och EU har givit flera bidrag. Till dessa kommer sedan initiativ från nationalstaternas lagstiftning, industriorganisationerna och branschorganisationerna, ideella organisationer, NGO och inte minst företagen själva, företagens egna regler som kallas codes of conduct, uppförandekoder.
De företagsspecifika reglerna började införas i USA på 1960- och 1970-talen. Sedan har systemen spritt sig explosionsartat. 1999 hade nio av tio amerikanska företag på Forbes 500-listan antagit uppförandekoder.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ILOs: konventioner och OECD:s riktlinjer för multinationella företag har fungerat som en utgångspunkt för framväxten av de olika regelverken. Dessa normgivande regelverk har sedan blivit mer och mer tvingande i flera länder.
– Det växer fram ett stort regelverk med olika initiativtagare och med olika syften. Vad som uppfattas som etiska frågor i Västeuropa är delvis kulturellt betingat, säger advokat Claes Lundblad på Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Han är en av de advokater som arbetat längst med CSR inom den svenska advokatkåren.
I Europa hamnar det etiska fokuset på frågor om hur de anställda behandlas och hur företagen uppträder i fattiga länder. I södra Afrika är fokus idag på hur bolagen hanterar sina immateriella rättigheter. Debatten har gått hög om hur läkemedelsföretagen hanterat sina legalt skyddade positioner för förhindrande av parallellimport av billiga bromsmediciner för HIV-smittade personer. I Asien kan den etiska diskussionen handla om till exempel falskmynteri.
Gemensamt för de olika regelverken är att de behandlar vad företagen får respektive inte får göra. Systemen tar i viss omfattning även upp regler om tillsyn och kontroll samt redovisning och sanktioner.

UTVECKLINGEN PÅ OMRÅDET går nu mycket snabbt. Det visar bland annat det växande antalet rättsprocesser mot företag där grunden för talan utformas med utgångspunkt i påstådda kränkningar av mänskliga rättigheter. Man kan anta att de nya reglerna som kommer på området blir mer precisa och försedda med tydligare sanktionssystem.
Claes Lundblad delar in ämnet affärsetik i två områden som delvis överlappar varandra. Dels handlar det om corporate governance, företagsstyrning, som rör i första hand bolagets interna relationer, till exempel förhållandet mellan bolaget, dess aktieägare och dess anställda, dels om corporate social responsability, CSR, som handlar om företagets relationer även till andra intressenter. I den gruppen ingår en mängd mer eller mindre diffust definierade intressenter – stakeholders – till vilken grupp man brukar hänföra bland annat bolagets kunder, dess leverantörer, borgenärer, ideella organisationer samt de samhällen där bolagets verksamhet bedrivs.
Flera svenska exportföretag har råkat ut för kritik för sitt etiska agerande på olika platser världen, till exempel Hennes & Mauritz, Ikea och Atlas Copco.
Utvecklingen inom CSR drivs framåt på flera plan. Både inom FN och EU görs det stora insatser som får konkret betydelse för företagen. Men dessutom ökar kravet på att företagen själva tar fram egna uppförandekoder.

Nuläget i Sverige
CLAES LUNDBLAD MENAR att det finns en gryende insikt om betydelsen av reglerna om CSR. Vid en internationell jämförelse ligger Sverige dock efter de anglosaxiska länderna.
– CSR är ett mjukt ämne på väg att bli hårt, säger advokat Claes Cronstedt, tidigare advokat på Baker & McKenzie, numera verksam i Genève.
Han är bland annat ledamot av advisory board i Svenska Amnesty International Business Group och ledamot av Geneva International Committee of Human Rights Watch.
De företag som hittills intresserat sig för CSR är i första hand de stora exportföretagen eller svenska finansiella institutioner som vill veta vad det är de ska investera sina pengar i. Flera svenska exportföretag har infört egna uppförandekoder.
Det som idag sker med CSR i flera svenska företag är att man inventerar risker, utformar uppförandekoder och överväger vilka konsekvenser en kod kan få för bolaget.

EN ÅTERKOMMANDE FRÅGA är om det lönar sig för företagen att investera i CSR. Claes Lundblad säger att de flesta företag numera torde anse att det lönar sig för företagen att ta etiska hänsyn.
– I varje fall i den meningen att alternativkostnaden är gigantisk, säger han och nämner de omtalade företagen Arthur Andersen och Enron som exempel där bristande etisk medvetenhet ledde till bolagens upplösning. CSR är inte endast en fråga om företagsledningens höga etik utan också att på ett ansvarsfullt sätt driva frågor, i detta ingår företagsstyrning.
Enligt Claes Cronstedt är CSR i första hand en riskhanteringsfråga. Tre risker framträder särskilt; för det första, trenden mot en allt öppnare världsmarknad kan bromsas om inte de sociala och ekonomiska problemen hanteras. Kapitalism fordrar en stark regelbas och fungerande institutioner. Dessa saknas på den globala arenan idag. Om inte företagsledarna spelar en ledande roll att på ett långsiktigt och hållbart sätt forma utvecklingen kan världsmarknaden allvarligt skadas och/eller undermåliga lagar stiftas på området. För det andra, endast företag som anses ledande inom CSR kommer att kunna attrahera konsumenterna, den välutbildade arbetskraften och högkvalitativa partners. För det tredje, om inte en företagsledning ser sin uppgift i ett större socialt sammanhang kommer företaget att bli en måltavla för aktivister.

Advokatens roll
ADVOKATEN HAR FLERA uppgifter i CSR-arbetet. Organisationen CCBE nämner i sina riktlinjer för CSR att advokaten ska uppmärksamma bolagsstyrelsen på, att om man negligerar CSR-arbetet så kan det resultera i omfattande förluster för företaget. Skulle sådana förluster inträffa och det visar sig att advokaten underlåtit att informera sin styrelse tillräckligt, så kan det leda till skadeståndsansvar för advokaten.
Claes Cronstedt anser att det inför varje företagsbeslut finns CSR-aspekter att ta hänsyn till. Särskilt numer när företagen är så mycket mer i strålkastarljuset. Advokaten får en intressant roll i arbetet med att göra en due-diligence för att undersöka sådant som han kan befara kommer att skada företagets renommé.
I USA finns sedan länge flera advokatbyråer som ägnar sig åt rådgivning om CSR. På Mannheimer Swartling bygger man idag upp en kompetensgrupp med inriktning på corporate accountability där CSR ingår som en viktig del.

FLERA AV CSR-ARBETSUPPGIFTERNA tas redan idag hand om av etikkonsulter, etikspecialister och även bolagsjurister. För advokaterna är denna mark ännu så länge jungfrulig, beskriver Claes Lundblad.
– Advokaterna ska inte ersätta de andra specialistgrupperna. Tvärtom, de ska samarbeta med andra specialister. Men vi advokater är duktigare än de allra flesta andra på att hantera regler. Vare sig det är juridiska sanktioner knutna till dem eller andra slag av ofta ännu allvarligare påföljder, så är vi vana vid att arbeta med olika typer av regelverk bland annat genom att bedöma reglernas lämpliga utformning och att analysera samspelet mellan olika regler. Dessutom har vi ett nära förhållande till våra klienter; inte minst deras juristavdelningar som gör det naturligt att vi arbetar med dem.
– Det som är särskilt intressant med CSR är skärningspunkten mellan etiken och juridiken och bedömningen av hur etikreglerna kan bli rättsligt relevanta för företagen, säger Claes Lundblad.
Även Claes Cronstedt är inne på ett liknande resonemang:
– Jag tycker att advokaterna ska ta till sig det huvudsakliga ansvaret och se till att företagen på ett så billigt och effektivt sätt som möjligt inte bryter mot de etiska regler som omvärlden ser som viktiga. Advokaten har en stor roll att spela där juridiken är det grundläggande, en kodifiering av våra värderingar.

Framtiden
ÄN VIKTIGARE BLIR advokatrollen nu när regelverket är på gång att hårdna på allvar. Ännu så länge är det inte så farligt, enligt Claes Cronstedt, för ett svenskt företag att bryta mot mänskliga rättigheter; i varje fall så länge man inte är verksam i USA. Den största risken är att varumärket skadas genom negativ publicitet.
Men i flera uppmärksammade rättsprocesser har domstolarna gjort kraftfulla markeringar mot multinationella bolag som misstänks ha brutit mot mänskliga rättigheter. Och många företag är föremål för rättslig prövning, främst i USA, England och Australien för brott mot mänskliga rättigheter, trots att de påstådda brotten har begåtts i andra länder och att parterna i flera fall inte har egentlig anknytning till domstolslandet (läs mer här).
– Normerna blir allt hårdare när de anglosaxsiska länderna använder dem mer och mer som tvingande lag. Företagen blir alltmer intresserade av Human Rights och har förstått att man inte kan bli bra över en natt, säger Cronstedt.
– Jag tror att det blir fler uppmärksammade fall där företag påstås ha förbrutit sig mot etikregler av skilda slag och där föregivna stakeholders söker utkräva ett ansvar för detta. Och även om de flesta företagen inte själva träffas så lär deras insikt i dessa frågor öka, säger Claes Lundblad. Riskmedvetenheten växer. Det är redan idag närmast en självklarhet att god företagsstyrning kräver ett rimligt förhållningssätt till för det enskilda företaget relevanta etikregler. Jag tror att man framgent kommer att göra en betydligt mer sofistikerad CSR-due diligence vid företagsförvärv än vad som för närvarande är vanligt. Detta blir ett viktigt affärsområde för de affärsjuridiska byråerna.
Hur ser debiteringsmöjligheterna ut?
– Detta är ett relativt nytt område för advokater. Men jag tror att rådgivning på detta område kan bli en viktig nisch för advokaterna.

FN:S ARBETE MED att utveckla nya regler med utgångspunkt från de mänskliga rättigheterna ses med blandade känslor från näringslivet, enligt Claes Cronstedt. Han oroas över att, om ambitionerna är för höga, kraven som ställs på företagen blir orealistiska.
Claes Cronstedt menar att det är svårt att driva verksamhet i fattiga länder, där korruption och annan brottslighet florerar, utan att bryta mot olika etiska normer. I sämsta fall kan tvingande regler om CSR förhindra investeringsviljan i fattiga länder.
– Det viktiga är att företagen gör sitt bästa. Man måste börja någonstans, säger han.

TOM KNUTSON
HANS HELLBERG
Annons
Annons