search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Politiker debatterade rättssäkerheten

Svensk juriststämmas debatt med rubriken ”Vad får rättssäkerheten kosta?” dominerades av frågorna om hur rättshjälpslagen fungerar och domstolssammanslagningarna.
Idebatten märktes bland andra advokat Britt Louise Marteleur-Agrell, riksdagsledamöterna Kerstin Andersson (s), Beatrice Ask (m), Johan Pehrsson (fp) Alice Åström (v) och Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.
Advokat Britt Louise Marteleur-Agrell ansåg att den nuvarande rättshjälpslagen inneburit en försämring för rättsväsendet. Att man inte får rättshjälp i samband med separation om det inte är tvist om vårdnad eller umgänge har i praktiken gjort det svårare att träffa överenskommelser utanför rätten. Tvisterna har blivit allvarligare och inte sällan innehåller de ett stort mått av ekonomiska förvecklingar.
– De samhällsekonomiska konsekvenserna av de minskade möjligheterna till juridisk hjälp i samband med separation tror jag inte kan mätas i siffror. Drabbas gör framför allt barnen som mår allt sämre för att konflikterna trappas upp och många kvinnor som inte kan ta tillvara sin rätt, de har inte råd att ta hjälp.
– I ett rättssamhälle borde det vara statens ansvar att inte någon ska lida rättsförlust på grund av bristande ekonomiska resurser. Det ansvaret menar jag att staten inte tar i dag med den nuvarande rättshjälpslagstiftningen.
Detta är en prioriteringsfråga även när det är svårt att få den totala budgeten att gå ihop.
– De belopp det handlar om är dessutom med säkerhet betydligt lägre än de totala effekterna på samhällsekonomin som jag menar att man riskerar med nuvarande system.

JOHAN PEHRSSON BESKREV liksom Beatrice Ask ett svenskt rättsväsende med stora bekymmer och med bristande resurser. Beatrice Ask ansåg att det borde gå att lösa rättshjälpen på bättre sätt, men det räcker inte. Politikerna borde också ägna kraft åt tydligare lagar.
Angående domstolsreformerna efterlyste Beatrice Ask mer samlade utredningar för att politikerna ska kunna göra en samlad helhetsbedömning.
Både Johan Pehrsson och Beatrice Ask betonade hur viktigt det är att rättsväsendet får tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter.
– Hur mycket ska rättssäkerhet få kosta? Det är ändå en central välfärdsfråga, sade Johan Pehrsson.
Alice Åström frågade retoriskt om ett fattigt land inte skulle kunna bygga ett rättssäkert system.
– Det är jag övertygad om att man kan, svarade hon och tillade hur viktigt det är att grundläggande principer att man ska betraktas som oskyldig tills man är dömd inte får glömmas. Denna princip leder till att en och annan skyldig går fri, men detta är en princip som få försvarar i dag.
– Det är viktigt att slå vakt om rättssäkerheten. Det är politikernas viktigaste uppgift. Att någon inte blir oskyldigt dömd, hävdade Alice Åström.

NÄR DET GÄLLDE frågan om domstolsreformer så ansåg Åström att det inte saknas utredningar. Det största problemet är att det politiska systemet inte förmått ta till sig de utredningar som gjorts. Det krävs förändringar för att modernisera och utveckla domstolsväsendet.
Kerstin Andersson hävdade att de med låg inkomst och bristande försäkringsskydd också får hjälp via rättshjälpslagen. Hon betonade att hon kommer att följa framöver hur rättshjälpslagen fungerar.
Anne Ramberg deltog i den avslutande debatten och poängterade att ett viktigt skäl till att stödja idén med sammanläggningar av tingsrätter är de problem att rekrytera domare som i dag finns på många orter, även större orter där tingsrätterna inte är nedläggningshotade.

TOM KNUTSON
Annons
Annons