search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Har domarna växt ur sina peruker?

Har domarna växt ur sina peruker? Ska domarna ha större tolkningsutrymme?
Bland deltagarna på Svensk juriststämma i november rådde enighet om att domstolarna har en rättsskapande funktion och att det vore bra att se mer av domstolarnas värderingar.
I den paneldiskussion där man diskuterade domstolarnas tolkningsutrymme, under ledning av docent Ola Wiklund, visade det sig finnas en enighet om domstolarnas rättsskapande funktion. Flera av de medverkande ville även se mer av domstolarnas värderingar när domstolarna dömer.
Mats Melin, regeringsråd, visade att tolkningsutrymmet inte bara används i lagprövningssituationer när grundlag ställs mot annan lag utan även i intresseavvägningar och proportionalitetsbedömningar och i rättsskapande genom lagtolkning av ramlag.
Melin menade att domaren allt oftare har uppgiften att göra avvägningar mellan olika intressen, eller bestämma sig för en av flera i och för sig rimliga tolkningar av generellt bestämda begrepp.
– Detta fordrar bland annat omdöme och respekt för demokratiskt fattade beslut. Det kräver också att domaren gör klart för sig och också i sitt avgörande redovisar på vilka grunder han eller hon tar ställning. Eller om man så vill: hur den tillämpade måttstocken faktiskt ser ut.

JUSTITIEKANSLER GÖRAN LAMBERTZ talade om hur domaren ska hantera sitt tolkningsutrymme, vilka krav som ställs på våra domare och frågan om vilken slags domare vi vill ha.
Vissa regler bör man följa inom ramarna för tolkningsutrymmet: Domaren måste vara objektiv, opartisk, rättvis och han får inte låta personliga värderingar vara avgörande för målets utgång. Tolkningsutrymmet är en frihet med tydliga begränsningar. Tillåtna är samhällets gemensamma och de som speglar samhällets djupare värden: rättssäkerhet, likhet inför lagen, yttrandefrihet, samhällets behov av säkerhet och rätten till privatliv.
Man får inte låta sig styras av tillfälliga opinionsyttringar eller risken att bli populär eller impopulär.
Lambertz vill se en rekrytering som mer baseras på klokskap och förståelse för de grundläggande värdena och talang för att spegla dömandet än utifrån traditionell juridisk skicklighet. Därför är en breddad domarrekrytering bra.

ADVOKAT STEFAN LINDSKOG inriktade sig främst på hur Högsta domstolen använder sitt tolkningsutrymme. Lindskog frågade sig om HD är tydlig och konsekvent när det gäller det diskretionära utrymmet – alltså att domaren kan träffa sina beslut efter eget fritt bedömande, obunden av fasta regler.
Enligt Lindskogs uppfattning finns det en hel del exempel på att HD duckar i de här situationerna. Stefan Lindskog sade sig tro att HD skulle vinna mycket på att visa de värderingar som man kanske har.
– Ofta i de här fallen har man intet att invända mot utgången men vägen dit går sällan att följa, sade Lindskog.
Rikspolischef Sten Heckscher fokuserade på relationen mellan domstolsmakt och demokratisk makt. Heckscher kom in på frågan om att flytta makt till en författningsdomstol.
– Det är viktigt att hålla emot så att man inte låter det förfalla till populism som präglar en del av de politiska meningsyttringarna. Man borde kosta på sig en analys av vad det är för politiska aktörer som önskar sig författningsdomstol i olika länder. Det är faktiskt ofta partier som har stått utanför regeringsmakten som gärna vill ha författningsdomstolar. Möjligen hoppas de på att den politiska maktutövningen som en sådan domarelit skulle utöva då i bästa fall skulle ligga närmare den egna politiska uppfattningen.

TOM KNUTSON
Annons
Annons