search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

”Håller vi måttet?”

Bristande resurser och krav på snabba lagförändringar. Det är två av de allvarligaste hoten mot lagstiftningens kvalitet i ett samhälle som ständigt förändras och där det internationella inflytandet blir allt större.
Svensk juriststämma hölls på Stockholmsmässan i Älvsjö den 11–13 november. Drygt 700 jurister fanns på plats för att följa ett hundratal debatter och seminarier.
På det stora och välbesökta seminariet med rubriken ”Lagstiftning i ett föränderligt samhälle – håller vi måttet?” medverkade flera av de mest välkända profilerna i svenskt rättsväsende.
Björn von Sydow ville i sin egenskap av talman för riksdagen betona att det är viktigt att lagarna utformas så att de vinner medborgarnas förtroende och att lagarnas ändamål förverkligas. EU-medlemskapet har skärpt kravet på riksdagens kontroll av lagarnas legitimitet. I det stora hela ansåg von Sydow att lagstiftningen fungerar bra även om det förekommer fel.
Justitieminister Thomas Bodström betonade att det tar tid att stifta lagar och att man som politiker aldrig får falla för trycket på ny och förändrad lagstiftning så att kvaliteten riskeras.
– Lagstiftning är ett sätt att förverkliga politiken och påverka samhället. Den måste också återspegla samhällsutvecklingen. Lagstiftningen har ett normativt värde, sade Bodström och betonade att grundläggande kvalitetsaspekter på våra lagar är att de är förutsebara och heltäckande.
– Vi arbetar med att förstärka kvaliteten. Även om vi i ett internationellt perspektiv ligger bra till så är det självklart att vi kan bli bättre.
Justitierådet Hans Danelius beskrev sina erfarenheter från sin tid som ordförande i Lagrådet. (Ett referat från Advokaten nr 8 2003 av ett anförande som Hans Danelius höll i Tällberg i Dalarna och som till flera delar var detsamma som hölls på stämman finns här.) Danelius lockade till många skratt när han beskrev olika tillfällen då regeringens jurister hamnat snett i sina lagstiftningsförslag.
Göran Lambertz, justitiekansler, pekade ut två hot som särskilt allvarliga mot en god lagstiftningskvalitet. Det ena är det ofta förekommande kravet på en snabb lagstiftningsprocess. Det andra är otillräckliga resurser och en olämplig organisation för lagstiftningsarbetet.
Enligt Göran Lambertz’ uppfattning är lagarna i Sverige bättre än genomsnittlig EU-lagstiftning. Men för det mesta sämre än i internationella konventioner och kvalificerade internationella institutioner.
– Våra lagar är ungefär lika bra som i Finland, Norge och Danmark. Men sämre genomsnittligt än i Tyskland och England. Rättssystematiskt och formellt är lagarna absolut sämre än de var för femtio år sedan. Men rättspolitiskt och demokratiskt håller de högre kvalitet i dag. De är bättre förankrade i den allmänna debatten och i det allmänna rättsmedvetandet.
Klas Bergenstrand, riksåklagare, poängterade att lagstiftaren successivt över åren har lämnat över ganska mycket av de stora ideologiska frågorna till rättstillämpningen, till åklagare, domstolar, polis och kriminalvård.
Elisabeth Palm, tidigare domare i Europadomstolen, underströk att det finns utländska erfarenheter som kan vara en källa till mycket förnuftigt tänkande i många av lagstiftningsfrågorna.
Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare, beskrev flera oroande utvecklingstendenser som hon såg i dagens lagstiftningsarbete (läs mer i hennes ledarartikel här). Ramberg hävdade att kvaliteten i lagstiftningen riskerar att försämras. Utvecklingen ställer nya och andra krav på lagstiftaren såväl vad gäller kvalitetshöjning som kvalitetssäkring. Hon menade att en översyn av formerna för beredning av lagstiftningsärenden är på sin plats.

TOM KNUTSON
Annons
Annons
Annons