search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Mer juridik i arbetsrätten

Det svenska medlemskapet i EU har inneburit mer juridik i arbetsrätten.
Fler utländska företagsägare och de senaste årens lågkonjunktur har också gjort att fler advokater intresserar sig för rättsområdet. Inte minst märks det bland storbyråerna som bygger upp särskilda arbetsrättsavdelningar.
Några av de större advokatbyråerna har fördubblat sina arbetsrättsavdelningar under senare år. Tidigare rekryterade byråerna framför allt färdiga arbetsrättsjurister från de fackliga organisationernas och arbetsgivarorganisationernas juridiska avdelningar. På senare år anställer man även nyutbildade jurister eller låter biträdande jurister specialisera sig för att möta efterfrågan.
– Arbetsrätten blir en allt viktigare del i transaktionsjuridiken, som till exempel reglerna vid övergång av verksamhet i samband med företagsöverlåtelser. Då är det bra att ha en egen arbetsrättsavdelning, säger Björn Lindskog, chef för Vinges arbetsrättsavdelning i Stockholm. För att kunna hålla en hög kompetens är det viktigt att dessa jurister även arbetar med andra arbetsrättsliga uppdrag. Det har vi haft nytta av när det varit en nedgång på transaktionssidan.
Det är flera skäl till att efterfrågan ökar på advokater som kan arbetsrätt. Ett är EG-rättens ökade inflytande, som ställer individens rätt i fokus på ett helt annat sätt än tidigare. Ett annat är det ökade inslaget av internationella företagsförvärv med utländska investerare som har medfört ett ökat intresse för rättsområdet.

EN STOR DEL av storbyråernas uppdrag är också kopplade till företagsöverlåtelser. I samband med dessa kan det handla om att jämka ihop olika kollektivavtal och se över en rad andra avtal och förmåner.
Sten Bauer, ansvarig för Baker & McKenzies arbetsrättsgrupp, betonar den stora betydelse internationaliseringen haft för utvecklingen av arbetsrätten.
– Likheterna mellan Sverige och andra länder är numer större än skillnaderna. Man ska dock akta sig noga för att tro att man kan tillämpa andra länders lagar. Det finns alltid smärre skillnader i varje lands lag, säger han och berättar att i början av 1990-talet bilden var en helt annan:
– Jag var en främmande fågel vid de gemensamma möten vi hade och alltjämt har med kolleger från andra europeiska länder. När alla körde högertrafik då körde jag vänstertrafik. De senaste fem åren har vi märkt att vi hanterar samma materia. När vi nu talar om en verksamhetsövergång så har vi samma EU-direktiv att tillämpa, sedan kan det i varje land finnas vissa specialbestämmelser men grundmaterien är densamma. En fördel med detta är att svenska domstolar kan få vägledning av utländska rättsfall.
Dessutom har lågkonjunkturen givit en rejäl skjuts åt arbetsrätten. På senare år har näringslivet i ökad utsträckning vänt sig till advokater för att få hjälp vid omstruktureringar och driftsinskränkningar. Flera arbetsrättsexperter säger att det är det man sysslat mest med på sistone.
Det har också blivit vanligare att advokater får hjälpa till att upprätta pensionsavtal, ersättningssystem och olika sorters förmånsprogram för högre befattningshavare. Dessutom vill allt fler företag ha hjälp med att utarbeta företagspolicyer för bland annat jämställdhet.

MERPARTEN AV KLIENTERNA är fortfarande företag som inte har egna kollektivavtal. Men det blir också allt vanligare att organiserade arbetsgivare tar advokathjälp.
Björn Lindskog på Vinge tror att det är ett uttryck för att företagen vill ha mer oberoende hjälp och en högre servicenivå:
– Vi advokater behöver inte ta hänsyn till det allmänna arbetsgivarintresset som en arbetsgivarorganisation medvetet eller omedvetet gör. Vi företräder just det här företaget just i det här aktuella fallet. Dessutom kan vi på kort tid avsätta helt andra tidsmässiga och personella resurser än arbetsgivarorganisationen.
Jens Tillqvist, chef för Cederquists arbetsrättsavdelning har samma erfarenhet:
– Ofta vill företagen ha en ”second opinion” och uppskattar en opartisk, utomstående bedömning.
– Men det har också blivit vanligare att vi företräder arbetsgivarorganisationerna i domstolsförhandlingar. Jag tror att man i ökad utsträckning uppskattar advokatens bredare kompetens och erfarenhet av processrätt, säger Tillqvist.

BIRGITTA LIND är arbetsrättsadvokat i Stockholm med egen verksamhet och företräder framför allt enskilda arbetstagare. Ibland hjälper hon även arbetstagarorganisationerna, men det är inga uppdrag som ökar i antal.
Däremot har hon märkt av en kraftig ökning av antalet diskrimineringsmål. Hon har haft en rad uppdrag för de olika diskrimineringsombudsmännen. Och det är något som kommer att öka ytterligare spår Birgitta Lind:
– Jag har redan fått en rad sådana diskrimineringsmål som en följd av den nya lagstiftningen. Dessa mål lär öka ytterligare i takt med att människor blir medvetna om att lagstiftningen finns.
Även på affärsbyråerna ser man diskrimineringsfrågorna som det område som kanske ökar mest i framtiden. Dessutom kommer efterfrågan att öka alltmer från företag som vill ha hjälp att ta fram pensionspaket och förmånsprogram för sina anställda.
Stefan Ruben, arbetsrättsadvokat i Göteborg tror att arbetsmiljörätten är ett framtida område där det går att göra mycket advokatnytta.
– Att etablera kontrollrutiner för att undvika arbetsplatsolyckor är ett preventivt område där advokaten kan ta för sig. Vid fråga om ansvar för arbetsplatsolycka, som prövas med beaktande av arbetsmiljölagstiftning, har advokaten med intresse för arbetsrätt och brottmål en stor funktion att fylla.

HANS HELLBERG och TOM KNUTSON
Annons
Annons