search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Arbetsrättens renässans

Arbetsrätt har fått en renässans. Här berättar advokat Lars Hartzell om ett lyckat val att satsa på nischverksamhet.
Elmzell advokatbyrå var en av de första advokatbyråerna att helt inrikta sig mot arbetsrätt. Ett framgångsrikt vägval har det visat sig. Omsättningen ökar sedan flera år och byrån växer stadigt.
Här har man dock inte märkt någon större ökning av arbetet på grund av konjunktursvängningen.
– Vi har att göra både i hög- och lågkonjunktur. Snarare är det så att vi sysslar med andra saker i högkonjunktur, säger advokat Lars Hartzell.
För närvarande ägnar man sig mest åt att biträda klienter med att upprätta anställningsavtal, förhandla med facket i samband med omorganisationer, uppsägningar och avsked samt omplaceringar. I samband med företagsöverlåtelser ger de även klienter stöd vid förhandlingar med anställda och fack. En stor del av arbetstiden ägnas åt processer, dessa rullar på i både hög- och lågkonjunktur. Sedan förekommer även en hel del medling och skiljemannauppdrag. I högkonjunktur ägnas mycket tid till kontraktsskrivning.
Lars Hartzell och hans kolleger tar även fram företagspolicyer om jämställdhet, diskriminering i allmänhet och arbetsmiljö. Dessutom ger de kurser och skriver handböcker i arbetsrätt.
Elmzell advokatbyrå består av sex jurister och en sekreterare. Det är i dag den enda svenska advokatbyrån, med flera verksamma jurister, som uteslutande ägnar sig åt arbetsrätt. Visserligen finns ytterligare advokatbyråer som satsar tungt på arbetsrätt men då handlar det mer eller mindre om ett komplement till övriga verksamhetsområden.

SATSNINGEN PÅ nischverksamhet har varit lyckad konstaterar Lars Hartzell:
– Vi har haft en årlig ökning med 15–20 procent sedan mitten av 90-talet. Vi liknar i hög grad affärsbyråerna även om vi har stora inslag av humanjuridik.
När Anders Elmér och Lars Hartzell startade sin byrå för 15 år sedan kom de från den fackliga tjänstemannasidan. Inledningsvis hjälpte de mest arbetstagare och då främst oorganiserade och chefer på olika nivåer. Nu arbetar de i huvudsak med företag och arbetsgivare både på privata och offentliga sidan.
– Det var en medveten strävan från vår sida. Vi ville bredda oss och tyckte att vår erfarenhet var väsentlig. Om man företräder en arbetsgivare som ska göra förändringar då är det viktigt att ha ett ombud som vet hur facket tänker i till exempel MBL-sammanhang och hur arbetstagaren tänker. Vi kan bidra till att man kommer in rätt i processen. Det är annars lätt att man går in med fel fokus och fel attityd så att det låser sig.
Lars Hartzell tycker om att arbeta med arbetsrätt.
– Det handlar om människor till syvende og sidst. Det är inte transaktionsjuridik. Det finns ett mänskligt perspektiv som man inte får glömma. Man måste ha den insikten. Man ska inte skapa problem utan lösa dem.
Affärsrätt för mjukisar?
– Nej det kan man inte säga men det ligger ibland inte så långt från HR.
Den största förändringen på arbetsrättens område under de senaste 20 åren var EU-inträdet eftersom detta gav en hel del ny lagstiftning, till exempel EU-direktivet om övergång av verksamhet (som innebär att personalen följer med) som ledde till ett antal processer i AD på slutet av 90-talet varav Lars Hartzell hade några.
EU-rätten har gjort arbetet mer komplext men samtidigt mer spännande.
– Det är svårare att ge exakta och bra råd. Man måste vara försiktigare. Det kan vara svårare att hitta en riktig linje hur man ska tolka lagstiftning eftersom det saknas förarbeten. Vilket vi är vana vid att det ska finnas i Sverige. I EU-rätten finns inte detta. EG-domstolens praxis kan vara svår för jurister i enskilda länder att tillämpa. Det blir mycket hänsynstagande som man inte är van vid i det egna rättsområdet. Det är ett delvis annorlunda sätt att tänka, säger Lars Hartzell och konstaterar att kontinental eller anglosaxisk rätt är betydligt mer individinriktad. Nordisk och särskilt svensk arbetsrätt bygger ju på att man inte har givit alla rättigheter till individer utan i hög grad till deras organisationer:
– Detta harmonierar egentligen inte så bra med EU-rätten, som ger rätten mer till enskilda individer eller andra organ. Individens rätt har stärkts med EU-inträdet. Trenden är att vi måste fortsätta ge individen större utrymme.

ARBETSRÄTTEN HAR med åren allt mer kommit att färgas av den ökande internationaliseringen. Något som märks tydligt vid företagsnedläggningar. I samband med dessa blir det uppenbart hur olika ländernas rättssystem fungerar. Om man jämför reglerna för uppsägningar vid företagsnedläggelser så är det skäligen enkelt i Sverige. Men i länder som Tyskland, framför allt Frankrike är det mycket mer komplicerat.
– Ryktet om att svensk arbetsrätt skulle vara så besvärlig ur ett arbetsgivarperspektiv är i dag något överdrivet. Åtminstone i jämförelse med andra länder i Europa. Jag skulle vilja påstå att det är betydligt enklare att lägga ner företag i Sverige än i de flesta andra europeiska länder.
Det är inte den bilden som är den vanliga?
– Nej, men nu har de andra länderna kommit i kapp de svenska och gått om. Italien är ett exempel. De har en regel att om en uppsägning ogiltigförklaras kan inte personen köpas ut. Detta försökte regeringen ändra på med följden att den ansvariga för utredningen blev mördad.
Som en naturlig del i utvecklingen av en alltmer internationaliserad arbetsrätt har Elmzell advokatbyrå gått med i en internationell allians, Ius Laboris, av advokatbyråer som ägnar sig åt arbetsrätt. Syftet är att främja kunskapsutbyte genom att olika arbetsgrupper utbyter erfarenheter. Endast en advokatbyrå, som ska vara specialiserad på arbetsrätt, per land får delta i alliansen – i praktiken finns vissa avvikelser från denna regel.
Lars Hartzell är en av dessa advokater med allra störst erfarenhet av AD. Inte mindre än drygt 40 avgöranden har han haft i AD, men antalet mål är betydligt större. Mycket har förändrats i AD mellan åren på slutet av 1970-talet och i dag:
– Då processade fortfarande icke juristutbildade ombudsmän. De företrädde sina organisationer. I dag är det advokater eller förbundsjurister som är processkunniga. Man följer det formella regelsystemet mer strikt.
Lars Hartzell anser att AD är värdefull som specialdomstol, men han är inte nöjd med dess sammansättning:
– AD är en traditionstyngd domstol som har en sammansättning som i dag inte känns riktigt relevant. Med tanke på att det är en slutinstans så är partsinflytandet för stort. Det känns inte bra med tanke på att det är så tekniskt svår juridik som ska avgöras av AD idag. Det hade varit bättre om man ökade juristinslaget.

FÖR ATT FRAMSTÅ som en rutinerad advokat i AD-sammanhang finns det ett och annat att tänka på. Lars Hartzell menar att man inte vinner några framgångar genom att vara alltför kaxig eller haka upp sig för mycket på formaliafrågor i processen.
– Traditionen är att man inte är allt för formell i AD, den sitter fortfarande kvar i väggarna. En jurist som kommer dit och obstruerar i onödan gör inte alltför stor succé. Andan är lite annorlunda än i en hovrätt eller HD.
Är det svårare att göra ett bra jobb i AD än i tingsrätten?
– Det ställer givetvis högre krav på att man är specialiserad på arbetsrätt. Alla advokater kan klara av en process i AD som gäller en enskild uppsägning. Men man måste ägna mycket tid åt att ta del av den rättspraxis som har vuxit fram, säger Lars Hartzell.
Han betonar hur viktigt det är att man är väl uppdaterad på rättspraxis och på förarbeten till lagstiftning, att man kan föra ett vettigt resonemang. Det är en specialdomstol som kan rättsområdet mycket bra. Ska man göra intryck ska man vara väldigt påläst. Det gäller för alla högre rätter. Men eftersom det är en specialdomstol finns det mycket specialkunskaper samlat i AD.
– Det finns mycket traditioner invävda i arbetsrätten som i regel grundar sig på vad som kallas god sed på arbetsmarknaden. Detta begrepp används i domarna och bygger på traditioner som finns på svensk arbetsmarknad och dessa traditioner är viktiga att känna till. Är man inte specialiserad kan det vara så att bakgrundsbilden saknas. Det är viktigt att lära sig denna. Det är det svåra med arbetsrätten, den är så traditionstyngd.

TILL DE STORA frågorna som väntar inom arbetsrätten räknar Lars Hartzell främst diskrimineringsfrågorna. Det väntas nya lagar som utvidgar diskrimineringsområdet till att även omfatta ålder. I dag omfattar diskrimineringslagstiftningen kön, etnicitet, sexuell läggning samt funktionshinder.
– Erfarenheter från andra länder, som USA, visar att man får mer att göra på arbetsrättens område via diskrimineringslagstiftningen, och då särskilt åldersdiskriminering. Man angriper uppsägningar utifrån diskrimineringsskäl. Den ökande individualiseringen av rättigheterna inte minst på diskrimineringsområdet leder till att man inte ska behöva tåla att bli illa behandlad för att man tillhör någon viss grupp.
Men även EU-medlemskapet lär ge ett fortsatt tillskott av regler. Dessutom lär arbetsmiljöfrågorna och arbetstidsfrågorna bli allt viktigare.
Det som bekymrar Lars Hartzell inför framtiden är att man i Sverige har en struktur som är traditionell och som inte har hängt med i hur det ser ut i andra länder. Advokater används inte på samma sätt utan här är det fortfarande organisationerna som tar majoriteten av alla arbetsrättsuppdrag genom ombudsmän och handläggare på arbetsgivar- respektive arbetstagarorganisationerna.
– Advokaten har inte riktigt kommit in. Organisationerna borde anlita advokater mer eftersom de på så sätt skapar mer flexibla organisationer. Det borde vara öppnare än vad det är. I dag lägger de endast ut lite jobb.
Men sammantaget ser han mycket ljust på framtiden för arbetsrättsadvokater.

HANS HELLBERG och TOM KNUTSON
Annons
Annons