search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Fakta om TEMO-undersökningen

En sammanställning av fakta från TEMO-undersökningen Advokat 2003.
Enmansbyrå 1 verksam advokat
Småbyrå 1–3 verksamma advokater
Mellanstor byrå 4–9 verksamma advokater
Storbyrå Mer än 10 verksamma advokater
Medianvärde Det värde för ett ordnat datamaterial som delar materialet i två lika delar
Medelvärde/genomsnittsvärde Summan av alla värdena dividerad med deras antal

Den svenske advokaten – sådan är HAN!

Den typiske svenske advokaten arbetar på en enmansbyrå i en storstad. De senaste åren har hans inkomst ökat och ifjol var den taxerade medianinkomsten 469 000 kr. Genomsnittsadvokaten är en medelålders man (82 procent är män). Han arbetar främst med affärsjuridik följt av brottmål och familjerätt. Den starkaste konkurrensen kommer från andra advokater. Genomsnittsadvokaten är inte alltför intresserad av IT-frågor jämfört med andra liknande professionella yrkesgrupper.

Ålder 47 år
Kön Man
Civilstånd Gift
Bor i en storstad: Stockholm, Göteborg eller Malmö
Inkomst Medianinkomst: 46 000 kr
Verksamhetsinriktning Främst affärsjuridik, följt av brottmål, familjerätt och fastighetsrätt
Fortbildning 2 dagar per år (medianvärde)
Ägarförhållanden Delägare i advokatbyrån
Debiteringsgrad 65 procent av arbetstiden
Läser Tidskriften ADVOKATEN och tycker att den är bra
Känner konkurrens framför allt från andra advokatbyråer i Sverige, men även en viss konkurrens från revisorer, företagskonsulter, juridiska byråer och bankernas juridikavdelningar
Marknadsföring Framför allt via en egen hemsida eller via nätverk som Rotary.

Flest arbetar med affärsjuridik
Nära sex av tio (59 procent) uppger att de har affärsjuridik som en av de huvudsakliga inriktningarna. Därefter följer brottmål och familjerätt. Antalet advokater som anger brottmål och familjerätt som en av de huvudsakliga inriktningarna har minskat jämfört med år 2000. Å andra sidan har straff- och processrätt ökat något.
Det finns dessutom mycket klara könsskillnader. 65 procent av männen jobbar med affärsjuridik medan detta endast gäller för 32 procent av kvinnorna. Av kvinnorna anger 57 procent familjerätt som en av de huvudsakliga inriktningarna medan detta bara gäller 29 procent av männen.

Vanligare med anställda advokater
Enmansbyrån är alltjämt den dominerande och nästan hälften av alla advokater jobbar på byråer med upp till tre verksamma advokater.
Alltfler advokatbyråer drivs som kommanditbolag. För tre år sedan jobbade 14 procent av advokaterna på en byrå som drevs som kommanditbolag. I dag är det 18 procent. Men aktiebolag är fortfarande överlägset vanligast. Mer än fyra av tio advokater jobbar i ett aktiebolag.
Det blir också vanligare att advokater är anställda i stället för att vara delägare. För tre år sedan var 11 procent av de svarande anställda, i dag är 14 procent det. På storbyråerna är i dag nästan var tredje advokat anställd.

Kåren omsätter minst 6 miljarder
Advokatkårens intjäningsförmåga har ökat. Advokaterna fakturerar i genomsnitt 1 790 000 kronor per år jämfört med 1 570 000 kronor för tre år sedan. Det innebär att advokatkåren tillsammans varje år omsätter drygt 6 miljarder kronor. En advokat på en storbyrå har en genomsnittlig fakturering som är ungefär tre gånger så stor som ensamadvokaten. Medianbyrån omsätter 4,6 miljoner kronor per år.
Samtidigt har byråkostnaderna ökat rejält den senaste treårsperioden till i genomsnitt 48 000 kronor per månad per jurist – före lön, lönebikostnader och pensionsavsättningar. Den siffran var 28 500 kronor för tre år sedan. För enmansbyråerna är medianvärdet 23 000 kronor och för storbyråerna 85 000 kronor.

Vanligaste sätten att ta betalt
En övervägande majoritet av advokaterna tar alltid eller oftast betalt efter avslutat uppdrag. Men löpande fakturering varje månad är också vanligt. Några advokatbyråer har angett att de oftast eller alltid använder sig av årsvis fakturering.

Höjda inkomster
Advokatens taxerade inkomst är i dag mycket högre än den var för tre år sedan. Medianvärdet för kåren som helhet har ökat från 370 000 kronor år 1999 till 469 000 kronor år  000.
En advokat på en enmansbyrå har en taxerad inkomst på i genomsnitt 478 000 kronor; medianvärdet är 325 000 kronor. På storbyrån är den genomsnittliga taxerade inkomsten 1 083 000 kronor och medianinkomsten 724 000 kronor.

Nya och gamla klienter
Större byråer har i betydligt högre grad återkommande klienter. En knapp tredjedel av advokaterna arbetar på byråer där mer än hälften av omsättningen kommer från återkommande klienter. 71 procent av advokaterna arbetar på byråer där mindre än en fjärdedel av arvodesintäkterna kommer från de tre största klienterna. Bland hälften av enmansbyråerna kom mindre än 25 procent av omsättningen från återkommande klienter. Bland byråer med tio eller fler advokater uppgav endast 5 procent av de svarande att mindre än 25 procent av omsättningen kommer från återkommande klienter.
Drygt fyra av tio klienter är privatpersoner medan nästan sex av tio är företagare.

Advokaterna arbetar mindre
Advokaterna arbetar mindre i dag än man gjorde för tre år sedan. Medianarbetstiden är i dag 1 552 timmar per år jämfört med 1 621 timmar år 2000. För män har medianarbetstiden minskat från 1 630 till 1 552 timmar och för kvinnor från 1 559 till 1 431 timmar. Mest jobbar advokater i åldern 40–44 år – 1 649 timmar per år. Advokaten kan i genomsnitt debitera 65 procent av sin arbetade tid. Män debiterar något mer än kvinnor – 65 procent mot 62 procent. Affärsjurister har en genomsnittligt högre debiteringsbar tid än de som arbetar med familjerätt.

Småbyråer utan tilläggsförsäkring
Endast var sjätte enmansbyrå har tecknat tilläggsförsäkring till samfundets ansvarsförsäkring. Var tredje småbyrå har tilläggsförsäkring och två av tre mellanstora byråer har det. Storbyråerna tecknar självklart tilläggsförsäkring.

Störst konkurrens från andra byråer
Ju större byrå man är på desto mer känner advokaterna av konkurrens. Framför allt upplever man betydande konkurrens från andra advokatbyråer i Sverige. Utöver detta upplever advokaterna en viss konkurrens från revisorer och andra företagskonsulter, juridiska byråer och bankernas juristavdelningar. Mer än hälften av de svarande från storbyråerna upplever också en viss konkurrens av utländska advokatbyråer och investmentbanker. Svarande från mindre byråer upplever i högre grad viss konkurrens från begravningsbyråer.

Rotary och hemsida toppar marknadsföring
Hemsida på Internet och medlemskap i enskilda nätverk som Rotary är de absolut vanligaste sätten för advokater att göra reklam för sig. Advokatbyråerna verkar dock ha blivit något bättre på att marknadsföra sig än för tre år sedan. Fler än tidigare gör utskick till olika målgrupper, annonserar i dagspress och gör nyhetsbrev till sina klienter. Fortfarande arbetar dock bara sex av tio advokater på en byrå som har egen hemsida. Bland enmansbyråerna har i dag bara var femte en egen hemsida.
Knappt en tredjedel av byråerna har en marknadsföringsplan och något fler har en särskild marknadsföringsbudget. 70 procent av storbyråerna har en plan för marknadsföringen medan var fjärde mellanstor byrå har det. Byråerna planerar i stort sett oförändrade ekonomiska marknadsföringsinsatser det närmaste året.

Dåliga på att utbilda sig
Advokaterna är dåliga på att fortbilda sig. Det råder dock stor skillnad mellan stora och små byråer. 40 procent av kåren ägnade i fjol högst två dagar åt utbildning. Medianvärdet för hela kåren är två utbildningsdagar per år. Men variationen är stor och sämst är advokaterna på små byråer. Var fjärde enmansbyrå la i fjol ingen tid alls på utbildning. Ytterligare en fjärdedel ägnade 1–2 dagar. 34 procent av dem som är över 60 år utbildar sig inte alls. På storbyråerna har 80 procent av advokaterna mer än 3 utbildningsdagar per år.
Av storbyråerna har 84 procent en utbildningsbudget. Bland enmans- och småbyråerna har bara en av fyra en utbildningsbudget.

Låg IT-mognad
IT-mognaden i advokatkåren är fortfarande låg och utvecklingen har varit trög sedan den förra undersökningen. 15 procent av advokaterna har fortfarande ingen egen e-postadress och var femte byrå använder sig inte av e-post i kommunikationen med klienterna. Men här är variationerna mellan små och stora byråer stora. Tre av tio advokater på enmansbyråer har ingen egen e-postadress och mer än fyra av tio använder sig inte av e-post i kontakt med klienterna. På storbyrån har så gott som samtliga egen e-post som används i kontakten med klienten. Här förs också klientregistren på data. Men fler än hälften av storbyråerna tar fortfarande inte hjälp av datorn för att bevaka fatalietider.
Likaså finns en stor klyfta i användningen av databaser. Nästan var tredje enmansbyrå använder inga databaser alls. 14 procent av de anställda vid småbyråer använder inte heller databaser.
Dessutom arbetar bara sex av tio advokater på en byrå som har egen hemsida. Bland enmansbyråerna har i dag bara var femte en egen hemsida. Bara var fjärde byrå av dem som fortfarande är utan hemsida planerar att skaffa en det närmaste året.

Bristande kunskaper om samfundets service
Advokaterna har dålig kunskap om vilken yrkesservice de kan få från samfundet. Påfallande många som svarat har ingen uppfattning om de möjligheter som samfundet erbjuder. De som har en åsikt är i de flesta fall nöjda. Mest nöjd är man med Tidskriften ADVOKATEN (85 procent nöjda). Servicen från medarbetarna på samfundets kansli får också mycket högt betyg (81 procent).
Att kännedomen om yrkesservicen är så dålig kan bland annat bero på att medlemmarna sällan använder Advokatsamfundets webbplats. 7 av 10 medlemmar har besökt samfundets hemsida endast någon enstaka gång eller aldrig. En fjärdedel av advokaterna på enmansbyråerna har aldrig gjort det. De som besöker webbplatsen intresserar sig framför allt för cirkulären, medlemsmatrikeln och Advokatnytt, men även för den utlagda länksamlingen.

HANS HELLBERG och TOM KNUTSON
Annons
Annons