search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Generalsekreteraren

Tillbakablick - inför det nya året

Utvecklingen inom advokatkåren under 2002 har präglats av den konjunkturnedgång som samhället i övrigt drabbats av.
Antalet biträdande jurister som anställts har inte varit lika stort som under 2001. Däremot har antalet advokater ökat väsentligt som ett resultat av den betydande tillväxt av antalet biträdande jurister som ägde rum de två föregående åren.
Konjunkturnedgången har främst påverkat de affärsjuridiska byråernas tillväxt och lönsamhetsutveckling. Det kan förmodas att denna begränsning i utvecklingstakten kommer att bestå under 2003.
En annan, glädjande, tendens är att antalet kvinnliga biträdande jurister och advokater ökar. Men det är fortfarande många – för många – kvinnor som lämnar yrket. Ett seminarium skall arrangeras för att belysa dessa och andra frågor för kvinnor inom advokatkåren. Vi kommer dessförinnan att göra en ny Temo-undersökning rörande advokatkåren. Det är fyra år sedan den förra genomfördes. Arbete med att sammanställa frågor pågår. För att resultatet av undersökningen skall bli användbart är det angeläget att så många som möjligt deltar.

ALLMÄNT KAN NOTERAS att den tillväxt som trots allt äger rum alltjämt är begränsad till affärsjuridiken och storstadsområdena. Utvecklingen, som pågått under ett antal år, inger oro såvitt gäller den bristande tillväxten inom humanjuridiken.
På de platser i landet där tingsrätter lagts ned och sammanslagits riskerar efterfrågan och tillgången på advokater att minska. Rationaliseringarna av domstolarna påverkar också advokatens möjlighet att åta sig taxemål. Med rimliga krav på lönsamhet är det i många fall näst intill omöjligt. Därför är det glädjande att justitieministern initierat det sk Göteborgsprojektet. Detta innebär att systemet med taxor inte skall tillämpas i brottmål. Uppföljningen och analysen av detta försöksprojekt kommer med all sannolikhet att få stor betydelse för i vart fall synen på taxesatta mål och kanske också för timkostnadsnormen som sådan.

NÅGRA KOLLEGOR i södra och västra Sverige har tagit initiativ till att bilda ett kollegium för mindre byråer. Kollegiets syfte är att tillvarata de små byråernas intressen. Ett initiativ som jag tror kan bidra till att skapa förutsättningar för att dels identifiera de problem som de mindre byråerna har, dels finna lösningar.
En rad nya rättsområden gör sitt intåg på advokatens arbetsfält. Särskilt kan förvaltningsrätten uppmärksammas. Detta är ett resultat framförallt av vårt EU-inträde. Härtill kommer inkorporeringen av Europakonventionen för mänskliga rättigheter med svensk lag. Den spänner över snart sagt hela advokatens arbetsfält och berör grundläggande rättsområden. Asylrätten är ett annat område där advokaterna kan räkna med förändrade och ökade arbetsuppgifter. Advokatsamfundet har under året deltagit i ett försöksprojekt med migrationsverket bla i syfte att analysera och utvärdera ett ökat muntligt tvåpartsförfarande.

INOM OMRÅDET företagens samhällsansvar (Corporate social responsibility och corporate governance) öppnar sig stora möjligheter för advokaterna att etablera sig som ledande experter. Det är hög tid att advokatkåren tar tillfället i akt.
Som bekant har en ny lag om grupptalan trätt i kraft. Det återstår att se hur den kommer att tas emot och i vilken utsträckning den kommer att användas. Även här har advokatkåren ett nytt arbetsfält.
Access to justice är ett alltid lika angeläget och i Sverige tyvärr också delvis försummat krav i en rättsstat. Det har lett till att ideella stiftelser, några initierade av advokater, har etablerat sig med uppgift att biträda enskilda och företag i tvister, vilka annars pga nuvarande regler om rättshjälp och rättsskydd annars skulle vara förhindrade att få sin sak prövad.
En fråga med anknytning härtill är ersättningen till advokater. Advokatsamfundet har haft olika överläggningar med Domstolsverket om denna fråga, liksom kontakter med Justitieministern. Vidare har vi haft kontakt med försäkringsbolagen för att försöka påverka dessa att höja taket inom rättsskyddsförsäkringen. Det har under åren i princip inte höjts alls, vartill kommer att moms på advokattjänster har införts och numera är inkluderad i beloppet. Glädjande nog kan noteras att vissa bolag, tex Trygg-Hansa, numera knyter rättsskyddsersättningen till prisbasbeloppet och på så vis undkommer i alla fall de värsta inflationseffekterna. Ersättningarna ligger dock fortfarande långt under de nivåer som gällde för 20 år sedan. Vid sidan av detta kan noteras att frågan om utformningen av advokaters kostnadsräkningar är föremål för utredning av Domstolsverket.

TILLTRON TILL rättsväsendet är en fråga som har aktualiserats och ifrågasatts under året. Jag har tagit initiativ till samtal med riksåklagaren, rikspolischefen, Domstolsverket och presidenten i Svea hovrätt i syfte att dels tydliggöra våra olika roller, dels verka för att tilltron till rättsväsendet upprätthålls och förstärks.
En rad uppmärksammade frågor har under året drivits av Advokatsamfundet. Särskilt kan nämnas debatten inför antagandet inom EU av de två rambesluten om terrorism och en europeisk arresteringsorder, liksom genomförandet av dessa. En departementspromemoria om genomförandet av rambeslutet om arresteringsordern har precis sänts på remiss från Justitiedepartementet. Arbetet med att utforma Advokatsamfundets svar pågår för närvarande, men det kan redan nu konstateras att de problem som samfundet i debatten pekat på, bla de konstitutionella frågorna om beredningen, är i hög grad aktuella.

EN ANNAN FRÅGA som Advokatsamfundet adresserat är frågan om yppandeförbud och restriktioner. Det är klart att advokater som är verksamma på brottmålssidan är övertygade om att yppandeförbud meddelas i ökad omfattning och på alltför lösa grunder. Riksåklagaren har gjort en enkät. Vi kommer inom kort att gemensamt med riksåklagaren och Justitiedepartementet analysera och värdera resultatet av denna liksom diskutera möjliga sätt att komma tillrätta med problemet.
Införandet av advokatexamen beslutades av fullmäktige under året. Detta har inneburit att vi numera anordnar sexton kurser (delkurs 1-3) per termin, vartill kommer två examinationer per termin. Härtill den övriga kursverksamhet som samfundet anordnar för advokater och biträdande jurister, cirka 12 kurser per år.

PÅ KANSLIET PÅGÅR ett stort dataprojekt innebärande införande av ett nytt webb-baserat medlemsregister. Detta har till syfte bla att knytas till en ny hemsida som beräknas kunna vara klar under första kvartalet i år. Tanken är att hemsidan skall fungera som ett verktyg för informationsinhämtning och kommunikation internt och externt. Som meddelats tidigare kommer fortsättningsvis information att som huvudregel distribueras i form av e-post, alternativt läggas ut på hemsidan. Närmare information kommer att meddelas senare.
Frågor som har engagerat samfundet är också domarnas roll, rekrytering till domarämbetet, nedläggning av tingsrätter, specialisering av domare m.m. Dessa frågor är centrala i de utredningar som pågår om rekrytering av domare och om nedläggning av tingsrätter. De är givetvis också i hög grad aktuella i domstolsväsendets Tjänsteförslagsnämnds arbete, där Advokatsamfundet numera är representerat. Att delta i detta arbete har inneburit en ökad insyn i frågor som är centrala för vårt domstolsväsende och rättsväsende. Det framstår som alldeles klart att smådomstolar ute i landet kommer att sakna förutsättningar att bedriva ett rättssäkert dömande. Det är nödvändigt att skapa enheter som möjliggör ett effektivt resursutnyttjande. Det är också en förutsättning för att kunna rekrytera duktiga jurister till domstolarna. En förutsättning för att kunna möjliggöra specialisering för domarna är likaså att domstolen har en inte obetydlig storlek för att erhålla tillräckligt målunderlag. Dessvärre innebär denna typ av förändringar ibland betydande problem för såväl de advokater som de domare och domstolar som berörs.
Advokatsamfundet har ett omfattande internationellt engagemang som är koncentrerat till det nordiska samarbetet och arbetet inom ramen för CCBE. Vi är också engagerade i IBA. De europeiska generalsekreterarna sammanträffar en gång årligen under tre dagar. Detta samarbete är mycket givande. Det visar att många av de problem vi har att hantera är likartade i andra länder. Vi har dock, trots våra likheter, olika historia och därför andra traditioner. Många länder i Europa har haft ett advokatmonopol och ett advokattvång. Detta leder idag till problem med konkurrensmyndigheter och svårigheter att anpassa advokatverksamheten i en öppen marknad. Det kontinuerliga arbetet innebär också ett betydande kontaktnät som är till stor hjälp vid informationsutbyte. Ett exempel är införandet av advokatexamen, en företeelse som redan finns på många ställen i Europa. Ett annat sådant exempel är frågan om obligatorisk professionell vidareutbildning. Styrelsen har i dagarna skickat ut ett förslag på professionell vidareutbildning på remiss till avdelningarna för att behandlas på årets fullmäktigemöte.

DE FRÅGOR SOM aktualiserats under året och som jag tror kommer bli av stor betydelse under innevarande år är frågorna om penningtvätt, hotet mot advokatsekretessen och implikationerna för europeiska advokater i anledning av den nya lagstiftning som antagits i USA efter Enron med flera uppmärksammade affärer inom affärslivet. (Sarbanes-Oxley act). Hoten mot de grundläggande värden som utgör advokatrollens kärna ökar. Det ställer ökade krav på advokatkåren och Advokatsamfundet att unisont tydliggöra advokatrollens betydelse i ett demokratiskt samhälle.

ANNE RAMBERG
Generalsekreterare

Annons
Annons