search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Försvaret ska ha tillgång till allt material

Den moderna presentationstekniken med video- och databildvisningar har en given plats i rättssalen. Men den ska användas med eftertanke och omdöme. Det anser den arbetsgrupp som på Riksåklagarens uppdrag tagit fram riktlinjer för användningen.
Arbetsgruppen har bestått av representanter från hela rättsväsendet och de juridiska fakulteterna. Arbetet har letts av överåklagare Sven-Erik Alhem.
–Man bör använda så mycket teknik som behövs för att processen ska bli så tydlig, effektiv och snabb som möjligt, säger han. Det gäller för både större och mindre mål. Däremot får tekniken inte användas för att skapa effekter som inte är relevanta för bedömningen av målet.
Den nya tekniken är också bra för offentlighetsprincipen, anser Alhem:
–Allmänhetens insyn förbättras avsevärt om alla i rättssalen kan följa åberopade bevisningar och liknande på storbildsskärmar eller monitorer.
Många advokater har invänt mot den nya tekniken och ansett att den ger åklagarna ett orättvist övertag i processen och försvårar för den tilltalade att försvara sig. Det vill arbetsgruppen undvika.

Strider mot rättvisekrav
Ett stort problem är att advokaten i dag inte får tillgång till hela förundersökningen i digitaliserad form, som åklagarna har. Personuppgiftslagen, PUL, förbjuder nämligen andra än myndigheter att hantera personuppgifter som lagrats elektroniskt.
Detta strider i sin tur mot Europakonventionens krav på en rättvis rättegång. Arbetsgruppens majoritet är därför beredd att köra över PUL i väntan på en nödvändig lagändring.
–Om åklagaren anser sig ha behov av förundersökningsprotokollet i digital form så ska denne också ha rätt och skyldighet att lämna över motsvarande material till försvaret, säger Sven-Erik Alhem. Denna fråga borde ha varit löst för länge sedan.
I större ekomål är det vanligt att åklagaren gör egna bearbetningar ur det elektroniska materialet och använder i sakframställningen. För att ge försvaret en reell chans att bemöta uppgifterna ska även dessa bearbetningar ingå i det förundersökningsprotokoll som försvaret får del av. Här ska också bearbetningsmetoden som använts redovisas, så att försvaret kan kontrollera den.
Arbetsgruppen anser också att åklagaren är skyldig att informera försvararen inför rättegången om hur han ska presentera sitt material, så att det inte kommer som en överraskning.
–Åklagaren har ingen skyldighet att redovisa hur han lägger upp sin sakframställning. Med den nya teknikens förstärkningseffekter är det dock viktigt att försvaret är förberett på i vilken form åklagarens presentation äger rum, så att försvararen om han vill kan göra en motsvarande.
Upprinnelsen till arbetsgruppens uppdrag var bland annat diskussionerna kring den film som användes i polisutredningarna och rättegångarna efter Göteborgskravallerna. En film som enligt försvaret manipulerats av åklagare och polis. Arbetsgrupperna lägger fram en rad detaljerade förslag om hur den här typen av dokumentärt material ska hanteras.
Utgångspunkten är att hela filmsekvensen ska visas i huvudförhandlingen och i oredigerat och oklippt skick. Om åklagaren bara vill visa delar av filmen måste försvaret godkänna detta. Om klipp görs måste detta framgå tydligt. Dessutom ska alla uppgifter om vem som filmat, när och under vilka omständigheter redovisas.
–Vi sätter oss inte till doms över Göteborgsåtalen, säger Sven-Erik Alhem. Men våra förslag till riktlinjer innebär ju att man borde ha agerat annorlunda, och inte ska göra likadant igen.

HANS HELLBERG
Annons
Annons