search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Studenter stöder vittnen och brottsoffer

Strax före nio på morgonen, en råkall sista dag i oktober och en stund innan dagens förhandlingar börjar, är Caroline Samuelson, Cecilia Babra, Sofia Bergström och Karl Fredriksson på plats vid mottagningsdisken i väntrummet i Uppsala tingsrätt. De är studenter på juristlinjen vid Uppsala universitet och arbetar ideellt som vittnesstöd.
Normalt är de bara en eller två i tjänst, men just den här dagen är det många ungdomar som ska vittna eller få sin rätt tillvaratagen. Unga människor är ofta extra oroliga inför besöket i rätten och då är det bra att vara fler vittnesstöd på plats. I dag avgörs framför allt en rad narkotikamål och flera mål om olaga hot, misshandel och skadegörelse.
Tingsrätten i Uppsala är nyrenoverad och ombyggnaden har bland annat gjorts utifrån brottsoffrens perspektiv. Väntrummet är uppdelat på tre – med en avdelning för de tilltalade, en för vittnen och målsägande och en för allmänheten. Det finns också tre rökrum och två kaffeautomater för att minska risken för att vittnen och tilltalade ska behöva stöta ihop när de ska röka eller handla kaffe.

MEN DET FUNGERAR inte fullt ut med de avgränsade avdelningarna, och vittnesstöden går kontinuerligt en runda i hela lokalen för att alla som vill ha råd eller stöd ska få hjälp.
–Vi försöker vara aktivt kontaktsökande genom att presentera vilka vi är och tala om vad vi kan stå till tjänst med. Och så får de som önskar givetvis komma till oss när de vill ha hjälp, förklarar Caroline Samuelson, som är ansvarig för samordningen av verksamheten i Uppsala. Det är hon som upprättar scheman och ser till att det finns vittnesstöd på plats när det behövs.
Tingsrätten har haft vittnesstöd sedan våren 2000 då Brottsoffermyndigheten startade pilotprojektet bland juridikstuderande vid universitetet. Deras uppgift är att skapa en större trygghet för vittnen och målsägande. Det handlar om att ge information i praktiska frågor samt vara ett mänskligt stöd i en ofta främmande och ny situation. Att beskriva hur förhandlingen går till, vilka de olika aktörerna är och vilka uppgifter de har, och vad som förväntas av mig som vittne. Och informera om rätten till ersättning och hur man kvitterar ut den.

MEN DET KANSKE allra viktigaste är att bara finnas till hands som en medmänniska och ett sällskap att prata med för att minska den allra värsta nervositeten.
–Vårt egentliga arbete börjar när vittnena kommer ut från förhandlingssalen efter närvarokontrollen, säger Caroline. Väntetiderna på att få vittna kan bli upp till flera timmar i stora mål. Då är det viktigt att ha någon att tala med. Någon som hjälper en att avdramatisera. Ett tryggt vittne är ett bra vittne.
Vittnesstödens arbete görs nästan uteslutande i väntrummen och de följer i princip aldrig med in i rättssalen. Ofta får de hjälp av vaktmästaren att öppna och visa salarna innan rättegången börjar, vilket är uppskattat.
Vittnesstöden får inte diskutera det aktuella målet med vittnet eller brottsoffret. Det skulle kunna påverka vittnesutsagan.
–De som kommer hit är ofta väldigt uppfyllda av målet och vill berätta om vad som hänt. Då får vi lyssna utan att kommentera det som sägs och försöka styra över samtalet på något annat. Det kan bli mycket prat om väder och vind, skola och jobb, säger Caroline.
Uppsala tingsrätt har i dag ett 40-tal juriststudenter som aktiva vittnesstöd. Antalet varierar eftersom studenterna tar studieuppehåll eller studerar utomlands. Var och en arbetar ungefär ett pass, en halvdag, i månaden.
Man får anmäla sitt intresse att arbeta som vittnesstöd från och med termin fyra, då man läser straff- och processrätt. Och intresset är stort bland studenterna. Till den senaste vittnesstödsutbildningen som Brottsoffermyndigheten ordnade var det dubbelt så många sökande som det fanns platser.
–Då prioriterade vi manliga sökande, berättar Caroline. Vi hade länge haft en övervikt av kvinnliga stöd. Vi är till exempel angelägna att ha manliga stöd på plats i samband med ungdomsmål där yngre killar är inblandade. Vi har också bemödat oss om att ha vittnesstöd med olika etnisk bakgrund.

CECILIA BABRA GÅR sjunde terminen på juristlinjen och är ett rutinerat vittnesstöd. Sedan förra våren har hon gjort ett 50-tal pass. Nu vittnesstöder hon en-två gånger i månaden. Hon ingår också i den referensgrupp som har till uppgift att utveckla verksamheten.
–Det här är ett utmärkt sätt att få praktisk erfarenhet under utbildningen. Jag kommer kanske att jobba med straffrätt och då är det viktigt att ha erfarenhet av brottsofferperspektivet. Arbetet har verkligen lärt mig att bemöta människor och jag känner att vi gör stor nytta. Många tackar oss ofta efteråt för att vi funnits till hands.
Alla vittnesstöd har avlagt ett etiskt tysthetslöfte, vilket innebär att de inte får prata med vänner och bekanta om vad som hänt under arbetspassen i tingsrätten. Vittnesstöden träffas dock en gång i månaden och pratar om verksamheten. Då kan man diskutera om någon råkat ut för någon obehaglig situation.
–Jag har aldrig blivit hotad och är inte rädd, men visst känner man ibland att det är en kymig stämning, säger Cecilia Babra. För inte så länge sedan var det en tilltalad som blev våldsam mot ett vittnesstöd. Men det är ytterst sällan något sådant inträffar. De som vittnar undrar ofta om hotsituationer för deras egen del. Då kan vi berätta att det är ovanligt att det förekommer hot eller repressalier mot vittnen.

HANS HELLBERG

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Vad tycker du om verksamheten med vittnesstöd?

Advokat Roger Häggquist, Uppsala: ’’De är ett stort stöd inte bara för vittnen och målsägande utan för alla som kommer till rättssalen. Vittnen som kommer hit för första gången blir lugnare och tryggare inför förhandlingen vilket gör att hela processen flyter på bättre. Det gagnar säkert även rättssäkerheten.’’

Kammaråklagare Johan G Delin, Uppsala: ’’Jag har mest narkotikamål och kommer inte så ofta i kontakt med vittnesstöden. Vad jag förstår är de jättebra för såväl vittnen som målsägande. Men de avlastar också oss åklagare så att vi kan koncentrera oss på målen. Dessutom är det ju ett plus för eleverna i deras studier.’’

Erik Lempert, lagman Uppsala tingsrätt: ’’Vi är väldigt nöjda. Det bästa är att det alltid finns någon på plats som kan ta hand om de människor som är kallade till domstolen. De kompletterar även vår egen organisation i och med att vittnesstöden kan ta sig mer tid än vad vi själva kan erbjuda.’’

Håkan Nordling, lagman Växjö tingsrätt: ’’En mycket bra verksamhet och ett ovärderligt stöd för vittnen och målsägande. Många känner sig utlämnade i en ovan miljö och tycker att det är obehagligt att konfronteras med den tilltalade. Vi är ytterst tacksamma så länge det kan fortgå på ideell basis, men jag tycker nog att staten i större utsträckning borde ta på sig det ekonomiska ansvaret.’’

Tomas Malm, advokat, Växjö: ’’Det är positivt och ger vittnet ett litet mjukare intryck av domstolen. För det stora flertalet tror jag inte att det är så viktigt men för en minoritet har det betydelse och då kan det vara värdefullt. Störst nytta gör stöden nog för unga och gamla människor och i mer dramatiska mål där det råder stark spänning mellan vittnet och den tilltalade.’’

Lars Jeppsson, kammaråklagare, Växjö: ’’Jag är positiv och tycker att det fungerar bra. Viktigt att det finns någon på plats som tar hand om vittnen och målsägande. Jag upplever även att de kan sitt jobb bra.’’

Se grafiken från pappersutgåvan här.

Så blir du vittnesstöd
Alla vittnesstöd måste gå igenom en utbildning som i de flesta fall ordnas av brottsofferjourerna i samarbete med Brottsoffermyndigheten.
Utbildningen är cirka 20 studietimmar och inriktad på rättsprocessen och bemötandefrågor. De blivande vittnesstöden får lyssna på föreläsningar av bl a rättsväsendets aktörer och lära sig om samtalsteknik och krishantering.
Lämpligheten hos de blivande vittnesstöden testas i samband med intervjuer och under utbildningen. Vittnesstöden måste visa upp ett utdrag ur belastningsregistret och skriva under ett moraliskt, etiskt tystnadslöfte.