search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

"Resefiskaler ingen bra lösning"

Det finns också kritik mot tankarna på specialisering. Men motståndet handlar mer om formerna för förändringarna än själva specialiseringen som sådan.

Hans Andrén, rådman i Varbergs tingsrätt anser att det är få domstolar utanför storstäderna som har tillräckligt stort målunderlag för att hålla sig med specialisttjänster på olika rättsområden. Däremot kan han tänka sig ett system med så kallade ’’Senior judges’’ som blir experter på att handlägga svårare mål alla kategorier.
–Kanske kan man få ihop till en specialisttjänst om man samlar ekomål, narkotikamål och annan komplicerad brottslighet på samma ställe. Dessa domare ska inte vara renodlade specialister utan får en sorts extra behörighet på grund av att deras kunnighet och erfarenhet gör dem särskilt lämpliga att handlägga svårare mål, säger Hans Andrén.

DÄREMOT TROR HAN inte på det han benämner ’’resefiskaler’’ – specialister som åker runt och dömer i olika domstolar. Dels för att det rymmer principiella frågetecken eftersom en domare ska vara anställd vid en specifik domstol. Dels av arbetsmiljöskäl.
–Jag tror inte på att flänga runt så där. Det är ingen lycklig lösning för någon. En domare som är handelsresande i rättskipning får problem med sitt sociala liv, men det är också ineffektivt ut arbetssynpunkt. När vi hade resefiskaler under 1970-talet var det ofta som dessa fick ställa in mål på grund av att målen var dåligt förberedda.
Framför allt betonar Andrén att Sverige ska ta intryck av andra länder.
–Det är väldigt viktigt att vi inte driver någon egen linje om vad en domare bör och inte bör göra. Vårt medlemskap i EU talar just för att vi bör utforma domarens tjänstgöring i enlighet med vad som är vedertaget och godtagbart inom EU-familjen.
Gunnar Gårdmark, kammarrättsråd i Jönköpings kammarrätt ser flera fördelar med specialisering, men vänder sig mot att frågan kopplas ihop med frågan om högre lön.
–All dömande verksamhet ska belönas lika, och högre lön kan vara motiverat när man har chefsuppgifter. Däremot ligger det en viktig princip i att man inte ska få högre lön för att man dömer ’’rätt’’ eller dömer av fler mål än andra, säger Gunnar Gårdmark och fortsätter:
–Man får förutsätta att det som regel är ett frivilligt åtagande att bli specialist. Det är inte motiverat att man belönas för att man får göra det man tycker är roligast.

GÅRDMARK BEFARAR att taktiken att koppla ihop specialisering med löneargument är ett medel för att nå ett slutmål med individuella löner. Han är därför starkt kritisk till Juseks linje (se nästa sida):
–Den innehåller inte sakargument, utan är förhandlingsargument som inte har i domarkåren att göra. Domstolsväsendet ska inte hålla på med sådant – domarens lönestruktur får inte bli sådan att domarens oberoende kan misstänkliggöras.
Torbjörn Nordenson, hovrättsråd i Skånska hovrätten, tycker också att det är fel att föra in löneargument i specialiseringsdiskussionen. Men han ifrågasätter även behovet av och möjligheterna till specialisering i de mindre domstolarna.
–Systemet riskerar att bli sårbart eftersom domstolen blir väldigt beroende av specialisterna. Det kräver stor eftertanke innan man genomför något så genomgripande. Man måste fundera över vilken roll specialisterna ska ha i förhållande till icke-specialisterna vid kollegialt dömande. Vidare måste man se över lottningsregler och bestämmelser om cirkulation för ledamöter inom avdelningsindelade domstolar. Det är viktigt att man inte sjösätter något som inte är färdigbyggt.

HANS HELLBERG
Annons
Annons