- Fokus
Näringslivstvister samlas på tre rotlar
Helsingborgs tingsrätt växer något fram som kan bli Sveriges första handelsdomstol. Här koncentreras alla näringslivstvister till tre särskilt utvalda domare och rotlar.
De tre rotlarna handlägger i princip alla mål där juridiska personer för talan mot varandra. Målsättningen med den nya organisationen, som varit igång i ett år är högre effektivitet och bättre kvalitet i dömandet.
–Domarna på dessa tre rotlar slipper befatta sig med brottmål av förtursnatur och kan därför helt koncentrera sig på dessa måltyper. Det innebär att domstolen aktivt kan föra målen framåt och att tempot blir högre. Dessutom utvecklar domarna specialkunskaper om den här typen av tvister som borgar för bättre domar, säger Sigurd Heuman, lagman i Helsingborgs tingsrätt.
Den största fördelen med koncentreringen och specialiseringen, är enligt Heuman, att man slipper onödig skriftväxling med parterna.
–I en annan organisation anser sig domare normalt inte ha tid att sätta sig in ordentligt i den här typen av ärenden. Då skjuter man på avgörandet genom att skicka skrifter fram och tillbaka utan närmare föreläggande om vad parterna ska yttra sig om. På dessa rotlar ska domarna i princip alltid ha tid att sätta sig in i målen och vara aktiva. Det innebär bättre och effektivare hantering.
Någon egentlig utvärdering av försöket har inte gjorts ännu. Det är för tidigt, anser Heuman. Men han hoppas och tror att nyordningen ska bli så lyckad att näringslivets parter på sikt ska se domstolsförfarandet som ett jämngott alternativ till skiljeförfarande.
DE TRE ROTELCHEFERNA som handlägger näringslivstvisterna är alla erfarna domare som visat särskilt intresse för den här typen av mål. De har ingen speciell utbildning, men fortbildas successivt. De har inte heller högre lön än sina kolleger.
–Men de har glädjen att syssla med den här typen av mål, brukar jag säga till dem.
Men visst knorrades det en del bland kollegerna när den nya organisationen presenterades ifjol.
–Många tyckte det var tråkigt att bli av med den här typen av mål och andra var oroade över att de som fick specialisttjänsterna skulle få löneförmåner. Lönefrågan är känslig, säger Heuman.
En viktig fråga att lösa är hur länge de specialiserade domarna ska sitta på sina poster och hur ofta man ska rotera.
–Självklart vill man bereda fler domare möjlighet att prova på, vilket innebär att man går miste om den specialistkunskap man arbetat in. Därför tror jag man ska vara sparsam med cirkulationen när det gäller sådana här specialkunskaper. Man kan i vart fall inte rotera så ofta som vart tredje år.
ÄN SÅ LÄNGE hanterar ’’handelsdomarna’’ enbart tvister som är lottade på Helsingborgs tingsrätt. Men Heuman är inte främmande för att låna ut sina specialister till andra domstolar.
–En enkel omvärldsanalys visar att det blir alltmer nödvändigt med specialisering. Dels för att advokater och åklagare specialiserar sig i ökad utsträckning, dels för att den snabba rättsutvecklingen innebär att man inte längre kan kunna allt. Ett krav bör ändå vara att alla domare kan handlägga vanliga brottmål och tvistemål, säger Sigurd Heuman och tillägger:
–Utgångspunkten måste alltid vara: vad är bäst för dem som vi betjänar? När vi i dag diskuterar specialisering tänker många i stället: vad är bäst för mig? Med det synsättet kan specialiseringen ofta upplevas som farlig eftersom den enskilde domaren då kanske mister några godbitar.
HANS HELLBERG
–Domarna på dessa tre rotlar slipper befatta sig med brottmål av förtursnatur och kan därför helt koncentrera sig på dessa måltyper. Det innebär att domstolen aktivt kan föra målen framåt och att tempot blir högre. Dessutom utvecklar domarna specialkunskaper om den här typen av tvister som borgar för bättre domar, säger Sigurd Heuman, lagman i Helsingborgs tingsrätt.
Den största fördelen med koncentreringen och specialiseringen, är enligt Heuman, att man slipper onödig skriftväxling med parterna.
–I en annan organisation anser sig domare normalt inte ha tid att sätta sig in ordentligt i den här typen av ärenden. Då skjuter man på avgörandet genom att skicka skrifter fram och tillbaka utan närmare föreläggande om vad parterna ska yttra sig om. På dessa rotlar ska domarna i princip alltid ha tid att sätta sig in i målen och vara aktiva. Det innebär bättre och effektivare hantering.
Någon egentlig utvärdering av försöket har inte gjorts ännu. Det är för tidigt, anser Heuman. Men han hoppas och tror att nyordningen ska bli så lyckad att näringslivets parter på sikt ska se domstolsförfarandet som ett jämngott alternativ till skiljeförfarande.
DE TRE ROTELCHEFERNA som handlägger näringslivstvisterna är alla erfarna domare som visat särskilt intresse för den här typen av mål. De har ingen speciell utbildning, men fortbildas successivt. De har inte heller högre lön än sina kolleger.
–Men de har glädjen att syssla med den här typen av mål, brukar jag säga till dem.
Men visst knorrades det en del bland kollegerna när den nya organisationen presenterades ifjol.
–Många tyckte det var tråkigt att bli av med den här typen av mål och andra var oroade över att de som fick specialisttjänsterna skulle få löneförmåner. Lönefrågan är känslig, säger Heuman.
En viktig fråga att lösa är hur länge de specialiserade domarna ska sitta på sina poster och hur ofta man ska rotera.
–Självklart vill man bereda fler domare möjlighet att prova på, vilket innebär att man går miste om den specialistkunskap man arbetat in. Därför tror jag man ska vara sparsam med cirkulationen när det gäller sådana här specialkunskaper. Man kan i vart fall inte rotera så ofta som vart tredje år.
ÄN SÅ LÄNGE hanterar ’’handelsdomarna’’ enbart tvister som är lottade på Helsingborgs tingsrätt. Men Heuman är inte främmande för att låna ut sina specialister till andra domstolar.
–En enkel omvärldsanalys visar att det blir alltmer nödvändigt med specialisering. Dels för att advokater och åklagare specialiserar sig i ökad utsträckning, dels för att den snabba rättsutvecklingen innebär att man inte längre kan kunna allt. Ett krav bör ändå vara att alla domare kan handlägga vanliga brottmål och tvistemål, säger Sigurd Heuman och tillägger:
–Utgångspunkten måste alltid vara: vad är bäst för dem som vi betjänar? När vi i dag diskuterar specialisering tänker många i stället: vad är bäst för mig? Med det synsättet kan specialiseringen ofta upplevas som farlig eftersom den enskilde domaren då kanske mister några godbitar.
HANS HELLBERG