search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Lärorika föredrag under Tällbergdagarna

Fokus på kollegial samvaro och matnyttig utbildning

Årets upplaga av Mellersta avdelningens utbildningsdagar i Tällberg lockade 78 deltagare. Det är en ökning jämfört med de senaste åren och ett välkommet trendbrott.
Tällbergdagarna inleddes med att Ragnar Palmkvist, chefsjurist på Advokatsamfundet, berättade om aktuella frågor och trender i advokatkåren. Bland annat konstaterade han att antalet medlemmar i Advokatsamfundet numera uppgår till drygt 3800 och att antalet biträdande jurister är cirka 1200.
Därefter höll Anders Wennerström sitt föredrag (se artikel sid 11). Dagen avslutades med gemensamma aktiviteter som boule, pilbågsskytte och lerduveskytte. Detta var en nyhet för i år.

På lördagen höll advokat Hans Strandberg sitt föredrag (se artikel här intill). Därefter berättade Mikael Persson om retoriken i sakframställning och plädering. Han gick igenom grundläggande retorikbegrepp och förmedlade konsten att disponera en sakframställning och plädering.
Helgen avrundades med golf för det 20-tal advokater som valt att förlänga vistelsen.
–De gemensamma aktiviteterna fungerade bra. De är viktiga för att vi ska lära känna varandra utanför våra respektive specialområden. På sikt leder det till att vi skapar en bättre arbetsmiljö, sade Per Wigert, ordförande i Advokatsamfundets mellersta avdelning.
Per Wigert som deltagit cirka 30 gånger på Tällbergdagarna har kunnat följa hur de ändrat karaktär från att från början ha varit mer ’’skolbänksaktiga’’ till dagens utbildningsdagar som fokuserar både på kollegial samvaro och matnyttig utbildning.




"Undetskatta inte medierna"

Underskatta inte mediernas betydelse. Tveka inte att ifrågasätta hur förundersökningen bedrivs.
Det är två råd från advokat Hans Strandberg som försvarade den åtalade aktiemäklaren i det uppmärksammade Nordeamålet.

Bakgrunden till fallet var att en ung kvinnlig aktiemäklare anställd av Nordbanken (senare Nordea-banken) enligt åklagaren hade gjort aktieaffärer utan uppdrag av sina kunder och därmed även överträtt sina instruktioner. Aktiemäklaren hade genomfört flera så kallade blankningar, sålt aktier som man inte innehaft. Aktieaffärerna gick åt fel håll och förlusterna rasade iväg. Slutnotan hamnade på 300 miljoner kronor. Åklagarens åtal avsåg bedrägeri alternativt trolöshet mot huvudman.
När förundersökningen gjordes stod Nordbanken för en stor del av arbetet. Enligt Hans Strandberg förekom flera allvarliga brister i förundersökningen och han kom snabbt på kant med åklagaren i målet. En viktig del i målet var att lyssna på de bandinspelningar som rutinmässigt görs av aktiemäklarnas samtal. Banken fick välja vad man ville att polisen skulle lyssna på. Bankanställda medverkade även vid förhören av aktiemäklaren. Hans Strandberg skrev ett yttrande till förundersökningsprotokollet där han pekade på flera brister, men detta ville inte åklagaren ta med. I stället fick det lämnas in direkt till tingsrätten.
En viktig del i denna rättegång liksom i många andra var mediernas agerande.
–Hur man hanterar medierna har stor betydelse, både på riksnivå men även i kanske ännu högre grad på lokal nivå. Rätten kan påverkas av vad som rapporteras, konstaterade Hans Strandberg.

AKTIEMÄKLAREN hade svartmålats i medierna under utredningstiden. Ändå hade Hans Strandberg valt att man skulle hålla en låg profil av taktiska skäl.
–Man har bara ett skott, då alla lyssnar. Börjar man prata innan man har hela bilden klar är man senare ointressant. Välj det medium som har störst genomslagskraft, förklarade han.
Hans Strandberg lät en journalist från Dagens Nyheter träffa aktiemäklaren och en vecka innan rättegången började kom ett stort reportage om henne i tidningen. Effekten blev stark. En helt annan bild av den åtalade spreds som en löpeld.
Häktningstiden blev lång, fyra månader, och mycket prövande för aktiemäklaren. Rättegången i Stockholms tingsrätt som pågick under tre månader präglades av en otrevlig stämning.

DEN ÅTALADE kvinnan frikändes av tingsrätten. I domen kritiserade chefsrådman Rolf Nöteberg åklagaren kraftigt medan hans prisade advokaten Hans Strandberg och höjde hans arvode. I praktiken fungerade det tyvärr närmast som en björntjänst, konstaterade Hans Strandberg, eftersom åklagaren därmed mer eller mindre tvingades att överklaga tingsrättens dom.
Tingsrättens dom har alltså överklagats. Men målet kompliceras av att åklagaren i tingsrätten väckte åtal med bedrägeri eller trolöshet mot huvudman som grund. I överklagandet till hovrätten vill åklagaren att frågan prövas om aktiemäklaren överträtt sin instruktion. Detta har aldrig prövats i tingsrätten.




Det mångkulturella Sverige och rättvisan

Det mångkulturella Sverige ställer rättsväsendet inför nya frågeställningar som det inte varit berett på. Begrepp som skuld, skam och heder är några centrala begrepp som visar på utmaningarna.

I förhållande till mottagarländerna har man inte någon gång tidigare kommit så långt ifrån och från så många olika håll inom så kort tidsrymd, sade Anders Wennerström, sakkunnig i integrationsfrågor på Rosengård i Malmö. Tidigare har han arbetat 14 år i Pakistan och då även studerat antropologi.
Under senare tid har det förekommit flera uppmärksammade brott utförda av gärningsmän med invandrarbakgrund. I samband med dessa brott, som betecknats som ’’hedersbrott’’ har det funnits kopplingar till begrepp som skam, skuld och heder. Anders Wennerström anser att det bästa sättet för att förstå mekanismerna bakom dessa brott är att inte koppla dem till religion. I stället är det bättre att till att börja med fundera på hur det såg ut i Sverige för 60 år sedan då jordbrukssamhällets värderingar fortfarande var tongivande; det statliga inflytandet var svagt medan familjen var stark.

TILL BILDEN HÖR även att vissa kulturer, som bland annat finns i Mellanöstern, i flera länder runt Medelhavet och sydligaste Europa, är vad Anders Wennerström kallar skamorienterade medan andra, som den svenska, är skuldorienterade. I skamorienterade kulturer mäts familjens eller snarare nätverkets styrka av dess heder. Den kan förstöras om en pojke är kriminell eller av en flickas sexualitet. Det är viktigt att inte dra skam över familjen eftersom det förstör familjens heder.
I det svenska samhället däremot är skuld viktigt. Vi vill gärna lätta på våra samveten, erkänna en handling för att på så vis bli fria.
Det är inte så att det ena sättet är bättre än det andra, underströk Anders Wennerström. Det är bara det att mekanismerna fungerar olika.
–Vi svenskar berömmer oss ogärna. Däremot lägger vi gärna skulden på oss själva så att vi kan sova med gott samvete. Vi vill heller inte hamna i tacksamhetsskuld till någon, sade Anders Wennerström som underströk att detta troligen inte är ett arv efter Martin Luther. Snarare var det ett kulturellt särdrag i de nordiska länderna redan innan Luthers läror etablerades här.

I SKAMSAMHÄLLEN måste man till varje pris kämpa för att hålla skammen borta så att släktens heder inte förstörs. För att skydda ett högre värde är det tilllåtet att ljuga – något som dessutom alla oavsett kulturell bakgrund gör då och då i någon form.
–En pojke från en skamorienterad kultur kan ertappas på bar gärning men förnekar ändå och hävdar att han är oskyldig. ’’Det var inte jag’’, bedyrar han. Skulden måste hållas borta och släktens heder räddas, förklarade Anders Wennerström.
Sådana grundläggande kulturella skillnader gör att hela synen på kriminalvården inte fungerar när Sverige är betydligt mer heterogent än för bara en generation sedan.
Enligt Anders Wennerström är rättsväsendet oförberett på att hantera denna typ av kulturella skillnader. Han menar att man borde börja diskutera hur man ska se på ’’erkännandet’’ som sådant. En person från Mellanöstern kan inte sällan ge ett så kallat indirekt erkännande, enligt Anders Wennerström. Alltså villigt acceptera straffet trots att man samtidigt utåt förnekar gärningen.
Anders Wennerström betonade att det faktum att man förstår varför någon begår ett brott inte innebär att man accepterar det. När det gäller hedersrelaterade brott säger han:
–Vi måste vara oerhört tydliga och tuffa för att det inte ska råda någon tvekan om våra värderingar.

EN VIKTIG FRÅGA, enligt Anders Wennerström, är hur vi bygger en harmonisk helhet av så många delar. Det är inte omöjligt, men det är en lång väg att gå.
I Rosengård är det uppenbart att integrationen kollapsat. Här lever en underklass med etniska och religiösa förtecken. Man har typiska underklassproblem som ohälsa, kriminalitet och trångboddhet.
En central del i integrationsprocessen handlar om att erövra kulturell kompetens.
–Integration är en smärtsam process där man måste få göra fel. I Sverige är vi konfliktundvikande. Det gör att signalerna är otydliga och tar tid att lära sig.
När majoritetssamhället dessutom visar eller påtalar att andra kulturer är sämre påverkar det människors identitetsbyggande negativt. En viktig byggsten handlar nämligen om erkännande. För varje människa är det viktigt att bli bejakad. När man bekräftas eller erkänns och blir accepterad, då kan man välja att behålla vissa delar och välja bort andra. På så vis kan man bygga en ny identitet. Men det kräver en varm erkännande miljö. I svaga grupper där individerna har en vacklande självkänsla frodas däremot radikala lösningar, men även kriminalitet.
Enligt Wennerström riskerar hela vårt samhälle att slitas sönder inifrån om inte den socioekonomiska situationen löses.
–Det kan inte fortsätta så rent nationalekonomiskt eller humanistiskt, underströk Anders Wennerström.
Sverige är ett av de länder där integrationen fungerar sämst av alla OECD-länder. Även i Japan fungerar den illa. Att det är så beror inte på att svenskar skulle vara mer rasistiska, utan snarare på att vårt kulturella system är annorlunda än i många andra länder. Sverige liksom Japan kännetecknas av att de länge varit länder med en homogen befolkning.

TOM KNUTSON

Annons
Annons