search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Kampen om rättssäkerheten på hemmaplan

Europadomstolen (ECHR) har i domar den 23 juli 2002 dömt i de sk skattetillläggsmålen och fastställt att förfaranden som innefattar skattetillägg skall skyddas av rättssäkerhetsreglerna i Artikel 6.
I dessa mål var jag ombud. Avgörandet har föregåtts av en drygt fem år lång process. Ändringar i den svenska lagstiftningen har tvingats fram, men vägen dit har varit lång. Plötsligt sker en rättsutveckling i en svindlande hastighet. Jag vill precis som kollegan Lennart Hagberg i sin tankeväckande artikel i Advokaten nr 7 uppmana samfundet till mera aktiva åtgärder och tillägga att även en lång process i Strasbourg är värd mödan.
Kollegan Lennart Hagbergs artikel handlar om de hårda dusterna som American Bar Association (ABA) har med den amerikanska administrationen om hur rättssäkerheten skall skyddas även efter den 11 september. Men är det så mycket bättre på hemmaplan? De svenska sanktionerna för misstänkt skattebrott har slående likheter.
Medan USA har haft den nu aktuella terroristlagstiftningen i ett år har vi haft det nu (delvis) fällda systemet i 30 år och i Sverige drabbas varje år över 100000 personer. Med en lika spetsig formulering som Lennart Hagberg använder för att belysa den amerikanska terroristlagstiftningen kan de svenska reglerna beskrivas.
I de fällande domarna mot Sverige har ECHR konstaterat att handläggningen av de prövade skattemålen inte upprätthåller kravet på ett avgörande inom ’’skälig tid’’ och det har hittills tagit sju år. ECHR fastslog också att kravet på rätten till domstolsprövning kränkts när klaganden försattes i konkurs innan domstolen hade prövat riktigheten.

DET VAR VID en skattekontroll 1995 som Skattemyndigheten ansåg att klaganden hade lämnat oriktiga uppgifter i deklarationen och därför påfördes tillkommande skatt samt skattetillägg. En skillnad i förhållande till reglerna i USA är att vi i Sverige har en möjlighet att överklaga straffskattebeslut till länsrätten, men när inte ens en ansökan om betalningsanstånd hinner behandlas innan man försätts i konkurs är rätten innehållslös.
Från den advokatmässiga yrkesrollen är händelseförloppet ofattbart. Exekution utan rättegång, men sådana är de svenska reglerna. Därmed är historier av detta slag normalt slut, men i det här fallet ställde sig Skattebetalarnas Förening bakom klaganden som därmed fick möjlighet att driva sin sak i ECHR.
Det kan måhända uppfattas som överdrivet att jämföra de svenska skattereglerna med terroristlagstiftningen i USA eftersom en misstanke om skattebrott är mycket lindrigare. Det gör emellertid jämförelsen än mer adekvat. Att bli försatt i konkurs leder till ekonomisk misär, familjetragedier och social utslagning och har man dessutom inte fått en ’’fair trial’’ har den enskilde inget till övers för systemet. De hårdföra reglerna slår ut och tvingar fram ’’svarthandlare’’ som i många fall förblir utslagna för resten av sitt liv. Har vi råd med det?
Lennart Hagberg skriver att ’’påträffad terroristegendom tages i beslag’’ och den svenska lagstiftningen har slående likheter. Lennart Hagberg skriver att det i USA i flera domar är uttalat att … den misstänkte skall ha rätt till advokat. I den svenska skattelagstiftningen finns det inte heller rätt till advokat, trots att konsekvenserna är så ödesdigra. Vidare har det i flera domar i USA uttalats att den misstänkte skall ha rätt till domstolsprövning inom vissa frister eller skälig tid som det heter. Det är inte bättre med den svenska förvaltningsprocessen som kan ta både tio och tolv år.

INOM EU ÄR staterna skyldiga att följa konventionen. En enskild stat riskerar till och med att uteslutas ur gemenskapen om man inte följer en dom från ECHR. De stater som fälls brukar snabbt anpassa sig och så har också Sverige delvis redan gjort. Här kommer handläggningen in i bilden.
Utgången i ECHR var mot bakgrund av den inhemska rättsutvecklingen väntad eftersom både HD och RR under handläggningens gång har förekommit ECHR, men vägen dit har, som sagt, varit lång.
Klagomålet anhängiggjordes i november 1996. Regeringen inbjöds i en skrivelse i april 1998 att svara på klagomålet. I ett pressmeddelande tre arbetsdagar därefter bekräftades att skattetilläggsreglerna skulle ses över. Den bara två år tidigare gjorda utredningen (SOU 1996:116) skulle ses över, (!).
I ECHR fortsatte ordleken. I processen framhölls att skattetillägg inte var ett straff utan en avgift och att Artikel 6 inte var tilllämplig. Även om så var fallet så var inställningen att de svenska reglerna upprätthöll rättssäkerhetsreglerna. Strax före sommaren 2000 bestämde ECHR att det skulle ske en muntlig förhandling i Strasbourg.
Justitierådet Johan Munck som vid tiden ledde Skattetilläggsutredningen tog strax dessförinnan till orda i Tidskriften Svenska Domareförbundet (1/2000) och uttalade att skattetillägg får nog betraktas som ett straff, men i förhandlingen i Strasbourg vidhöll regeringen att så inte var fallet. ECHR meddelade i oktober prövningstillstånd (admissibility) och plötsligt blev det bråttom.
I november kom NJA 2000 s622 och omkring en månad därefter RÅ 2000 ref 66. Nu kunde ordleken i Strasbourg inte fortsätta och regeringen backade (delvis) från den tidigare inställningen och överlät till ECHR att avgöra sakfrågan men vidhöll att rättssäkerhetsreglerna enligt Artikel 6 är tillgodosedda.

DEN INTRESSERADE kan läsa ECHR:s domar i rättsfallsdatabasen (Hudoc) under www.echr.coe.int och konstatera att de svenska skatteprocesserna i vissa avseenden kränker grundläggande människorättsskydd.
ECHR ansåg inte att oskuldspresumtionen var kränkt bla med hänvisning till reglerna om eftergift. Likväl har domen i den delen medfört den största genomslagkraften i rättsutvecklingen eftersom prejudikatinstansen i flera fall numera talar i termer av förutsättningar att påföra skattetillägg och inte som eftergift som ju är en prövning som sker när skuldfrågan redan är fastställd. Lagen säger en sak och rättstillämpningen en annan. Hur länge kan vi ha det på det sättet?
Jag vill på samma sätt som Lennart Hagberg också uppmana det svenska advokatsamfundet till efterföljd och tillägger att konventionen är ett betydelsefullt instrument även i en inhemsk process. Artikel 13 stadgar att skydd enligt konventionen i första hand skall tillgodoses i den inhemska rättstillämpningen. Många skulle med stort intresse följa en process om den konflikt som just nu råder mellan Europakonventionens tydliga krav på den enskildes skydd och den urholkning av rättssäkerheten som säkerhetsrådets resolutioner utan tvekan har skapat.

JAN THÖRNHAMMAR
Advokat
Annons
Annons