search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Granska kartellprocesserna

Bland det mest intressanta som händer i juristvärlden för närvarande är de rättsprocesser som rör karteller. Karteller är korruption och avslöjanden om den här sortens korruption i vårt i allmänhet hederliga svenska näringsliv ruskar om.
Åttiotalet var ekonomernas årtionde och de mer vildsinta inslagen i 80-talsekonomin – fastighetsspekulationer, bankkris, skalbolagsaffärer – fick rättsliga efterspel som alltjämt pågår. Konkurrensmålen i rättssalarna är av annan karaktär. Det är inte enskilda individers beteenden som prövas, det är snarare företeelser, skeenden där det finns ett uttalat samhällsintresse som väletablerad verksamhet, seriösa företag, inte verkar ha varit intresserat av att stödja. Snarare sabotera.

SOM SAMHÄLLSFÖRETEELSE avslöjar kartellmålen något nytt. Om det är som åklagare och Konkurrensverket hävdar har det inom bland annat byggbranschen och bensinbolagen fuskats och fifflats på ett sätt som inneburit att den vanliga prismekanismen baserad på tillgång och efterfrågan satts ur spel till skada för medborgarna. I detta har – om det är riktigt – många medverkat, även på förhållandevis höga nivåer. Ett oschyst beteende, befriat från samhällsansvar och moral har varit en affärsförutsättning.
I domstolarna skall nu detta lyftas fram. Ingen miljö är bättre. Koncentrationen och ordens betydelse, edens vikt är utmärkta instrument. Straff, skadestånd, avgifter är rimligen allmänpreventiva sanktioner, just i den här miljön. Men även den avklädning, som följer av avslöjandet, avbrottet i den individuella karriären, statussänkningen för företaget, misstron som en följd av sveket mot det goda svenska samhället, kan förväntas påverka beteendet.
Processer av det här slaget är nya i Sverige. Konkurrensverket, som under senare år framstått som tamt – efter några inledande år av entusiasm – har nu tagit chansen att ryta till. Rättskipningen som politiskt instrument är inte självklar i det svenska samhället. Regeringsrättens avgörande beträffande Barsebäck sticker ut och visst finns det andra domar, där den politiska viljan och rättstillämpningen möts och det är den senare som råder. Just därför är den omläggning av tillämpningen på konkurrensrätten bort från myndighetshantering till rättskipning så intressant. Här har statsmakten med stor medvetenhet velat öka domstolarnas betydelse – med politiska konsekvenser! De höggradigt närings- och konsumentpolitiska konkurrensfrågorna lämnas till domstol. Snart tio år efter den nya konkurrenslagens ikraftträdande börjar denna omläggning få stort praktiskt genomslag. Det visar inte minst Konkurrensverkets pågående process mot bensinbolagen.
Viktigt för fortsättningen är naturligtvis att såväl åklagare i de mål där det handlar om bedrägeri som Konkurrensverket i de renodlade kartellmålen har ett gediget faktaunderlag för sina påståenden, men det räcker inte. Processerna måste också utföras med skicklighet. Svarandena laddar upp och rättssäkerheten kräver full bevisning. Gissningar, antaganden, förmodanden kommer inte att imponera på domstolarna.

DE AMERIKANSKA antitrustlagarna är mer obönhörliga än de vi har. Det amerikanska samhället, som så hyllar de fria marknadskrafterna har länge varit mindre godtroget än det svenska. Det liberala synsättet hindrar inte kraftfulla åtgärder mot dem som hotar det goda i friheten genom att privat begränsa den. Under årens lopp har också de amerikanska konkurrens- och finansmyndigheterna byggt upp stor kompetens. De matchar väl vad de ifrågasatta företagen uppbådar i form av juridiska resurser. Inte minst är processkickligheten god.
Sannolikt är de motsvarande svenska myndigheterna inte lika väl rustade och sannolikt leder detta till svårigheter i rättssalarna. Det finns ibland ett drag av självgodhet när svenska myndigheter processar – jag påstår dock inte att denna egenskap är företrädd just hos Konkurrensverket – och en felaktig föreställning om att det ställs lägre krav i rättssalen på myndigheten än det gör på de ifrågasatta företagen. Domstolarna accepterar förstås inte ett sådant uppträdande. Kraven på rättslig precision och full bevisning upprätthålls av de svenska domstolarna oavsett vem som framträder i rätten. Några genvägar för myndigheterna finns inte. Rättssalarna är inga politiska tribuner. Förlust för Konkurrensverket i de pågående aktionerna berättigar inte till något martyrskap för det svenska samhället, eller tal om att motståndarna hade större resurser. Det företag som står som svarande mobiliserar naturligtvis de resurser som företaget bedömer som de bästa. Den myndighet som väcker talan måste räkna med detta och förlorar myndigheten processen har den antingen haft fel från början eller utfört sin talan på ett bristfälligt sätt.

ATT KOMMA TILL rätta med sådana samhällsskadliga företeelser som kartellbildningar framstår som en av de mest angelägna rättsliga uppgifterna. Dessa uppgifter förutsätter numera – särskilt efter lagstiftarens omläggning av konkurrensrätten så att rättsväsendets betydelse i sammanhanget ökat – att berörda parter måste möta nya rättsliga och processuella krav. En granskning av hur Konkurrensverket planerat sina aktioner, hur verket förberett sina processer och hur parterna utför sin talan skulle vara intressant. En uppgift för en grupp forskare på universitet och handelshögskola? Jurister skulle granska grunder, bevisning, processteknik och domens relevans i förhållande till vad som åberopats. Ekonomer skulle belysa hur siffrorna togs till vara och statsvetare kunde analysera de politiska och juridiska brytningarna.
När vi nu på allvar kan pröva konkurrensrättens tillämpning på svenska företeelser och när nu missförhållanden lyfts fram förtjänar strålkastarljuset på den rättsliga hanteringen att vara starkt. Mediabevakningen är bra, men räcker inte. Att komma till rätta med den sortens korruption som dolda branschöverenskommelser innebär, är en central angelägenhet för hela samhället. Den bör hanteras och bevakas med en kraft som motsvarar problemets stora betydelse.

PETER DANOWSKY
Advokat
Annons
Annons