search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

"Ändra struktur"

Den 16 november 2001 meddelade Regeringsrätten dom i mål om förhandsbesked avseende Helsingborgsmodellen. Regeringsrättens slutsats – att advokatverksamhet som bedrivs i handelsbolagsform inte berättigar det delägande aktiebolaget till avdragsrätt för mervärdesskatt – har skapat viss oro inom advokatkåren. Ett stort antal advokatbyråer har länge haft sin verksamhet organiserad enligt Helsingsborgsmodellen. Mot bakgrund av Regeringsrättens slutsats bör de advokatbyråer som är strukturerade enligt Helsingborgs-modellen snarast möjligt vidta åtgärder för att förändra strukturen.
Advokatsamfundet har under våren fört diskussioner med Riksskatteverket (RSV) vilka har resulterat i ett brevsvar från RSV. I brevsvaret kommenteras två alternativa strukturer. RSV har dessutom ansett det befogat att kommentera frågan om advokatens egen beskattning. I denna artikel diskuteras de alternativ som RSV valt att kommentera. Det skall noteras att RSV:s bedömning inte är bindande. En skattskyldig kan således inte fullt förlita sig på RSV:s bedömning vid en eventuell domstolsprövning.

Separat servicebolag
Enligt denna modell bedrivs advokatverksamheten i av advokaterna ägda bolag (advokatbolag). Alla gemensamma kostnader för exempelvis data- och kopierings-utrustning, lokaler och marknadsföring bekostas av ett separat servicebolag. I servicebolaget kan även biträdande jurister och administrativ personal vara anställda. Advokaternas egna kostnader för tex pensionsförsäkring, leasingbil och mobiltelefon bekostas dock direkt av respektive advokatbolag.
Modellen, som förutsätter att respektive advokatbolag civilrättsligt är uppdragstagare gentemot klienterna, innebär att både advokatbolagen och servicebolaget bedriver verksamhet som är skattepliktig till mervärdesskatt. Avdragsrätt för mervärdesskatt på förvärv av varor och tjänster medges därmed i det bolag kostnaden hör hemma, förutsatt att förvärvet är kopplat till bolagets mervärdesskattepliktiga verksamhet. Av betydelse i detta sammanhang är att förvärven görs i rätt bolag. Förvärv för advokatverksamheten måste således faktureras direkt till advokatbolagen. Det kan även vara värt att notera att servicebolagets uthyrning av lokaler till respektive advokatbolag måste registreras särskilt för mervärdesskatt.

Avräkningsmodellen
En annan modell som har diskuterats med RSV är en sk avräkningsmodell vilken innebär att advokatverksamheten i sin helhet bedrivs i handelsbolaget. Aktiebolagens verksamhet begränsas här till rollen som handelsbolagsdelägare. Intäkterna i aktiebolagen utgörs endast av vinstandel från handelsbolaget. Samtliga kostnader för verksamheten tas direkt i handelsbolaget. För att på ett rättvist sätt reglera advokaternas egna kostnader tillämpas vid beräkning av vinstandelen en intern avräkningsmodell, där hänsyn tas till advokaternas individuella kostnader. På så sätt kan advokaterna själva välja sina kostnader med direkt inverkan på vinstandelsnivån.
Modellen innebär att handelsbolaget, inte aktiebolagen, bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet. Samtliga förvärv för verksamheten görs i handelsbolagets namn och handelsbolaget är berättigat till avdrag för mervärdesskatt på kostnader kopplade till den mervärdesskattepliktiga verksamheten. Av avgörande betydelse för avdragsrätten är att samtliga förvärv för verksamheten görs med handelsbolaget som beställare och fakturamottagare.

Advokatens beskattning
RSV har i sitt brevsvar påtalat att det är osäkert om den vinstandel som tillförs advokatbolaget skall beskattas som inkomst av näringsverksamhet i bolaget eller som inkomst av tjänst för advokaten. RSV har hänvisat till att praxis på området saknas. Vår uppfattning är dock att de avgöranden som finns på området är entydiga och att vinstandelen inte skall beskattas hos advokaten som inkomst av tjänst.
Regeringsrätten har i RÅ 2000 not 189 prövat om ett aktiebolag som ägdes av en privatperson (X) skulle anses bedriva självständig näringsverksamhet. Aktiebolagets enda verksamhet var att tillskjuta X:s tjänster till ett annat aktiebolag där den externa verksamheten bedrevs. Det aktiebolag där den externa verksamheten bedrevs ägdes av flera enmansaktiebolag. Regeringsrätten gjorde en samlad bedömning av de avtalsvillkor som överenskommits mellan X:s aktiebolag och det gemensamma aktiebolaget och drog slutsatsen att det av X ägda aktiebolaget bedrev en självständig näringsverksamhet. Det innebar att ersättningar som utbetalades av det gemensamma aktiebolaget inte skulle beskattas som för lön av X utan som intäkt av näringsverksamhet i aktiebolaget. Om Regeringsrätten hade kommit till motsatt slutsats, dvs att X:s aktiebolag inte bedrev självständig näringsverksamhet, skulle aktuella ersättningar ha beskattats hos X direkt, dvs som om X var anställd i det gemensamma aktiebolaget. Det är detta synsätt som RSV nu eventuellt vill applicera på situationen där den gemensamma verksamheten bedrivs i ett handelsbolag. RSV:s synsätt har sin grund i Regeringsrättens slutsats i målen om Helsingborgsmodellen, dvs att advokatbolagen inte bedrev självständig näringsverksamhet i förhållande till handelsbolaget.

Klara skillnader
Enligt vår uppfattning finns det dock klara skillnader mellan associationsformerna aktiebolag och handelsbolag. Handelsbolagsformen är till sin natur en bolagsform för att två eller flera gemensamt skall bedriva ekonomisk verksamhet. I inkomstskattehänseende utgör inte handelsbolaget ett skattesubjekt utan vinsten beskattas hos respektive delägare. Den näringsverksamhet som bedrivs i handelsbolaget anses således skattmässigt bedriven av delägarna. En ytterligare aspekt är att Skatterättsnämnden (se bla RÅ 2001 ref. 5 I) har ansett att det delägande aktiebolaget har rätt att göra avdrag för lön och andra omkostnader för privatpersonens arbete i handelsbolaget. I samband därmed har Skatterättsnämnden påtalat att den inte tar ställning till om och i så fall i vilka hänseenden det delägande bolaget skall anses idka en självständigt bedriven förvärvsverksamhet. Trots att denna fråga inte kom att bli prövad av Regeringsrätten borde det, enligt vår uppfattning, saknas utrymme för att beskatta vinsten i handelsbolaget direkt hos advokaten. Motsatt ståndpunkt finns dock som framgår hos vissa personer på RSV.
En annan fråga i detta sammanhang är om det gör någon skillnad om advokaten är anställd i handelsbolaget. Skatterättsnämnden verkar vara av uppfattningen att bedömningen påverkas av om advokaten är anställd i handelsbolaget och där tar ut en lön som inte uppenbarligen står i missförhållande till det arbete advokaten utför i handelsbolaget (se RÅ 2001 ref. 5 I). Denna slutsats kan möjligen, enligt vår uppfattning, diskuteras men klart är att det inte bör inverka negativt på bedömningen.
Mot bakgrund av den osäkerhet som råder bör beslut om ny struktur tas i samråd med en skattejurist.

Sammanfattning
I samband med att advokatbyråer överväger nya samarbetsformer bör RSV:s brevsvar beaktas. Enligt RSV:s bedömning, i vilken vi instämmer, innebär alternativet med ett separat servicebolag att både servicebolaget och advokatbolaget har rätt till avdrag för mervärdesskatt. Om hela verksamheten placeras i handelsbolaget har detta rätt till avdrag för mervärdesskatt.
Frågan om advokatens egen beskattning kan inte ges ett entydigt svar, eftersom uttrycklig praxis saknas. Vi har dock svårt att se att Regeringsrättens bedömning avseende Helsing-borgsmodellen skulle få sådana återverkningar att de vinster som tillfaller aktiebolagen skall beskattas hos advokaten som inkomst av tjänst.

BRITA MUNCK-PERSSON
JOACHIM AGRELL
Annons
Annons