search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Professorn som vill se fler advokater kunniga i offentlig rätt

"Det är en falsk förespegling att ’Pappa myndigheten’ tar hand om den enskildes intresse. Det fungerar inte så för de större företagen.
Därför är det jättebra att advokaternas medverkan ökar. Men då måste de se till att vara rimligt kunniga."
Uttalandet kommer från professor Wiweka Warnling-Nerep som till vardags undervisar i offentlig rätt vid Stockholms universitet. Hon föreläser också återkommande för landets förvaltningsdomare och anlitas även av advokatbyråer som sakkunnig och rådgivare. Wiweka Warnling-Nerep beskriver advokaternas intåg på den förvaltningsrättsliga arenan som närmast explosionsartat.
–För tio år sedan förekom det nästan inga advokater alls, i dag stöter man på dem titt som tätt. Det är en rejäl kursändring.
Nyordningen och nytänkandet är ytterst framtvingat av EG- och Europarätten som gjort sitt intåg på allvar i Sverige. EG-rätten, där man genom det europeiska synsättet förutsätter att saker ska prövas i domstol. Och Europarätten som förutsätter rätten till domstolsprövning när det gäller civila rättigheter och skyldigheter.
–Genom dessa båda har vi fått in ett domstolstänkande och krav på domstolsprövning på ett helt annat sätt än tidigare. Numera lyfts allt fler mål över till domstolsprövning på olika sätt. Och då kommer advokaterna in när den enskilde behöver hjälp.
Enligt Wiweka Warnling-Nerep är det framförallt klienternas krav och behov som mer eller mindre tvingat in advokaterna på den förvaltningsrättsliga marknaden.
–Jag tror definitivt att det är klienternas behov som lockat fram detta. Det handlar ofta om klienter som är vana vid professionell hantering i civilrättsliga tvister som nu vill ha motsvarande hjälp i en förvaltningsrättslig tvist. När de drabbas av en ovälkommen avgift eller får ett negativt besked i ett tillståndsärende tar de kontakt med den byrå de är vana vid att anlita. Många advokater står då handfallna och undrar vad de ska göra.

Många fallgropar
För förvaltningsrätten innehåller onekligen en rad fallgropar för advokater som inte är vana att hantera den. Framför allt är det stor risk att hamna fel i hur man överklagar ett ärende, menar Wiweka Warnling-Nerep.
–Ibland finns det regler i en speciallagstiftning som talar om hur ett ärende ska överklagas eller att det helt enkelt inte är överklagningsbart. Om det saknas speciallagstiftning får man ta till förvaltningslagen, men det är inte säkert att man hittar något svar där heller. Det har förvisso kommit nya regler som säger att man har rätt till domstolsprövning i många fall – men det finns fällor där också, bland annat att det inte alltid gäller regeringens beslut. En möjlighet kan vara att begära rättsprövning hos regeringsrätten och direkt åberopa Europakonventionen, om du inte har några andra möjligheter i svensk rätt.
Dessutom ska man komma ihåg att en del förvaltningsbeslut kan prövas i allmän domstol. Men i dessa fall är det om möjligt än krångligare.
–Det finns rättsfall som visar såväl på negativa som positiva kompetenskonflikter. Vilken konflikten än är innebär det långdragna processer som i slutänden kanske är helt resultatlösa för den enskilde. Detta förekommer bland annat inom området för jordbruksstödet, där det i dag knappast finns några säkra svar. Till alla dessa frågetecken kommer advokaternas allmänna osäkerhet inom det förvaltningsrättsliga området, eftersom det är nytt för många.
Wiweka Warnling-Nerep nämner två ganska färska varnande exempel där advokater gått vilse.
Det första fallet rörde ett mål där regeringen var sista beslutande instans. Advokaten väckte talan i allmän domstol för att få rättelse. Ärendet vandrade ända upp till Högsta domstolen som avvisade det med motiveringen att det inte var något för allmän domstol. En annan advokat ville då stämma staten inför Europadomstolen och tog kontakt med Wiweka Warnling-Nerep för att få råd. Hon kunde bara konstatera att det var för sent att göra något.
–Det handlade om ett klart rättsprövningsmål, den förste advokaten hade gjort fel som väckte talan i allmän domstol. Att få väcka talan i Strasbourg förutsätter att man uttömt inhemska rättsmedel på ett adekvat sätt – men möjligheten att söka rättsprövning hos regeringsrätten hade ju försvunnit tre månader efter regeringens beslut. Enda möjligheten som fanns kvar var att söka resning hos regeringsrätten, men prognosen att få upp målet var då betydligt mer osäker.
Exemplet visar enligt Wiweka Warnling-Nerep på kunskapsluckor som tyvärr förekommer hos en hel del advokater.
–Jag vill påstå att detta problem är vanligare än man tror. Många advokater är vana att stämma i allmän domstol och kan inte den förvaltningsrättsliga gången.

Skaffa mer kunskap
Det andra exemplet handlar om en advokat som skulle överklaga ett kommunalt beslut för sin klients räkning med förvaltningsbesvär. Advokaten ville få råd hur han skulle gå vidare men påpekade att det inte var någon brådska, eftersom han ännu inte delgivits beslutet. Men Wiweka Warnling-Nerep anade oråd.
–Jag insåg att beslutet skulle bli föremål för kommunalbesvär, i vilket beslutet aldrig delges och dessutom vinner laga kraft efter tre veckor. Besvärstiden var redan försutten. I detta fall handlade det om tillstånd för en skola där man tycker att det borde vara fråga om förvaltningsbesvär, men där det ibland kan vara kommunalbesvär. Det är därför viktigt att alltid ge akt på vilken typ av beslut det handlar om – och hur det ska överklagas.
Wiweka Warnling-Nerep menar att det är viktigt att de allt fler advokater som ger sig i kast med förvaltningsrätten inser sina brister och skaffar sig mer kunskaper.
–Det viktigaste är att man har en tillbörlig ödmjukhet och funderar över vad man inte kan och vad man behöver undersöka ytterligare för att ta tillvara sin klients intressen på ett korrekt sätt. Dessutom behöver många damma av sina gamla kunskaper om de mer formella delarna av processen. Samt förstås att rekrytera unga jurister inriktade på förvaltningsrätt – som många byråer börjat göra.
–Jag ser en hel del av våra studenter som är inriktade på förvaltningsrätt gå direkt vidare till advokatbyråer. Allt fler av våra studenter blir mer intresserade av att skaffa sig en förvaltningsrättslig profil redan i utbildningen. Vår kurs i förvaltningsrättsprocess är i dag ständigt fulltecknad.
Och det är enligt Wiweka Warnling-Nerep bra och viktigt att allt fler kunniga advokater kommer in i förvaltningsrätten. Det finns mycket advokatnytta att göra. Speciellt när många av de traditionella förvaltningsrättsliga principerna inte längre gäller – i nya typer av mål, med olika partsintressen och med stora företag inblandade.
–Man kan inte förvänta sig att förvaltningsmyndigheterna ska uppfylla sin utredningsplikt i dessa sammanhang. Den går inte heller ihop med många av de EG-rättsliga regler domstolen har att beakta.

Behov av rättshjälp
Wiweka Warnling-Nerep anser att advokaterna framför allt kan bidra till att lyfta fram kvalificerade rättsliga frågeställningar.
–Många mål i länsrätt och kammarrätt får ofta ett väldigt snävt myndighetsperspektiv, vilket regeringsrätten vid flera tillfällen har påpekat. Hur kvalificerade Finansinspektion och Jordbruksverk än må vara så har de en tendens att snäva in på det egna verksamhetsområdet och glömma andra rättsliga dimensioner. Här menar jag att advokater – som är vana att se saker ur ett övergripande rättsligt perspektiv – kan göra mycket nytta genom att ta en större del i processföringen och inte förlita sig på domstolen. Det tror jag även är en fördel för domstolen – men återigen, det förutsätter att advokaterna kan sitt jobb.
Wiweka Warnling-Nerep anser att många enskilda, även i mindre mål, också skulle ha stor nytta av att ha en advokat med sig. Men att de inte tar sig råd. Hon skulle därför gärna se ökade möjligheter att få ersättning för kostnader i förvaltningsrättsliga mål.
–Om det fanns pengar över så är detta ett område som borde prioriteras. Det behövs definitivt någon form av rättshjälp. Det råder i dag en stor skillnad mellan dem som har råd att ta tillvara sin rätt i förvaltningsrättsliga mål – och dem som inte har det.

HANS HELLBERG
Annons
Annons