search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Höj effektiviteten!

Man skall inte kasta sten i glashus – men ibland är det lockande att försöka. De som läser detta inlägg får förlåta mig att jag har synpunkter på en verksamhet som jag egentligen saknar kunskap om.
Men inspirerad av generalsekreterarens ledare i tidigare nummer av Advokaten (Återta initiativet och se till möjligheterna!) vill jag i alla fall drista mig att något reflektera över humanjuridikens problem.
Jag har arbetat på en affärsjuridisk advokatbyrå i snart 15 år och under denna tid har såväl vårt arbetssätt som våra klienters förväntningar på oss förändrats totalt. Om vi inte hade förändrat oss under denna tidsperiod hade vi sannolikt inte ens kunnat sysselsätta samma antal jurister i dag som då, än mindre hade vi kunnat växa mer än fem gånger i storlek. Kanske är det dags att fundera över nya arbets- och organisationsformer också för humanjurister. Visst är advokatuppdraget fortfarande personligt – inte minst inom humanjuridiken. Men det hindrar inte att man skulle kunna tillskapa byråer med ett större antal jurister. Jävsproblematiken kan emellertid göra det svårt att skapa en tillräckligt stor enhet på en mindre ort. Ett sätt att undvika denna typ av problem skulle kunna vara att tillskapa en större integrerad byrå med mindre kontor på flera orter.

LÅT OSS TÄNKA att vi bildade en byrå med 20-30 jurister som ägnade sig i första hand åt familjerätt, socialrätt och förmögenhetsrättslig rådgivning för privatpersoner. Det handlar då inte bara om att sätta ett antal advokater i samma lokaler eller att låta ett antal advokater praktisera under samma firma. Den byrå jag ser framför mig är en sammanhållen och integrerad byrå som bedriver en gemensam verksamhet, oavsett om det sker vid ett eller flera kontor. En sådan byrå skulle kunna bygga upp en intern specialisering, man skulle snabbt kunna utnyttja tidigare erfarenhet utan att behöva ”uppfinna hjulet” varje gång. Med hjälp av lättillgänglig know-how skulle yngre jurister kunna handlägga mer rutinartade ärenden. Samtidigt skulle kvalitén på de tillhandahållna tjänsterna sannolikt öka – till ökad glädje för klienterna. Allt detta skulle höja lönsamheten utan att klienterna behövde betala mer.

EN STÖRRE BYRÅ skulle kunna utveckla nya typer av tjänster och därmed öka sin marknad. Man skulle kunna skapa paket av tjänster, tex för utlänningar som arbetar tillfälligt i Sverige eller för förmögna privatpersoner. Nya tjänster skulle också kunna utvecklas genom att byrån till sig knöt psykologer, tolkar och liknande experter. En byrå med större resurser skulle också kunna aktivt marknadsföra sina tjänster. En riktad marknadsföring av ett nytt och breddat tjänsteutbud borde också leda till att man kan återerövra en stor del av den marknad som förlorats till andra rådgivare. Ett viktigt led i en marknadsföring vore sannolikt också en mer förutsägbar prissättning. En större byrå skulle dels ha ett bättre statistiskt underlag, dels ha större möjlighet att ta de finansiella risker som detta kan medföra. Ett annat alternativ vore att ta fram en försäkringslösning som mot viss regelbunden betalning gav tillgång till advokatbyrån vid behov.

EN VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR för en advokatbyrå är att vara en attraktiv arbetsplats, så att man därigenom kan rekrytera och behålla goda jurister. En större organisation kan kosta på sig att arbeta aktivt med dessa frågor, såväl med marknadsföring som med internutbildning och handledning. Ett ständigt tillflöde av unga och energiska medarbetare skapar en dynamik och framåtanda i organisationen. Likaså kan man genom ett utbildningsprogram skapa en kunskapskultur som också hjälper till att attrahera ambitiösa medarbetare.
Utan några jämförelser i övrigt skulle man kunna se på vad som hänt med optikerbranschen. När jag var barn var nästan alla optiker småföretag som bedrevs under hantverksmässiga former, ofta av en ensam optiker. I dag domineras den marknaden av kedjor som med hjälp av stordriftsfördelar pressar kostnader och därigenom priser. Jag har själv vuxit upp i en släkt av hantverkare och småföretagare och är medveten om att det har en betydande charm att vara ’’sin egen’’. Men det ställer också stora krav. Förutom att själv sköta tillverkning, försäljning och administration måste man också vara sin egen VD, marknadschef, ekonomichef och försäljningschef.

I EN VÄRLD DÄR det är svårt att skapa ökad lönsamhet inom humanjuridiken med hjälp av höjda priser tror jag att man i stället måste höja effektiviteten i produktionen. Ett första steg är att avlasta de erfarna advokaterna löpande arbete med administration, ekonomi och marknadsföring och inrätta specialistfunktioner med anställd personal. Att en erfaren advokat skall behöva ägna en stor del av sin arbetstid åt annat än kvalificerad juridisk rådgivning är knappast en effektiv resursanvändning. Nästa steg är att se till att upparbetad kunskap återanvänds effektivt genom satsningar på knowledge management och internutbildning. I en byrå med flera kontor skulle detta innebära att även små kontor på mindre orter skulle få tillgång till den samlade byråns kunskap och erfarenhet. Detta ger en ökad säkerhet i hanteringen av ärenden på alla nivåer. Ett tredje steg är att se till att juridiskt arbete handläggs på rätt nivå i organisationen. Rättsutredningar och annat grundarbete skall i första hand utföras av yngre jurister, så att de erfarna advokaterna kan koncentrera sig på strategiska eller komplicerade frågor.

TROTS ATT JAG ÄR affärsjurist är jag övertygad om att humanjuristerna fyller en funktion i samhället som är både viktigare och mer central än den roll jag själv fyller. Jag tror också att denna uppfattning delas av många affärsjurister. Därför skulle säkert de flesta av oss vara villiga att dela med oss av våra egna erfarenheter, i tron att de i vart fall skulle kunna tjäna som inspiration för en strukturomvandling också av humanjuridiken.

ANDRÉ ANDERSSON
Advokat
Annons
Annons