search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Generalsekreteraren

Lagstiftning och rättstillämpning

Det befogade intresset att bekämpa terrorism ställer höga krav på lagstiftaren. Bekämpandet av terrorism liksom all annan allvarlig brottslighet får dock inte leda till att mänskliga rättigheter åsidosätts.
I USA har det inrättats militärdomstolar vilka kan utdöma dödsstraff. USA reser krav på utlämning av misstänkta terrorister och har de senaste månaderna vidtagit massarresteringar. Vidare har hemlig telefonavlyssning av försvarsadvokaters samtal med klienter utan domstols beslut införts. I Storbritannien har möjligheter att arrestera och på obestämd tid ta personer i förvar som kan antas ha samröre med terrorister införts.

EFTER DEN 11 SEPTEMBER 2001 enades världssamfundet över en natt om att bekämpa terrorism. Det innebar en välkommen tidigare inte skådad enighet. Alla länder, däribland Sverige, skyndade att visa lojalitet med såväl tidigare som nya FN-beslut om frysning av tillgångar. EU:s ministrar förhandlade i en rasande takt fram olika förslag, däribland definitionen av terrorism och den s.k. europeiska arresteringsordern, som innebär bl.a. att kravet på dubbel straffbarhet tas bort. Någon djupare analys av beslutens förenlighet med svensk grundlag och Europakonventionen eller konsekvenserna av att genomföra FN:s och EU:s beslut har inte presenterats eller behandlats. Resolutioner beslutade av FN:s säkerhetsråd är folkrättsligt bindande för alla medlemsstater som därför måste verkställa alla sådana beslut, vilka också äger företräde före internationella avtal. Inom EU kan rådet fatta beslut inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Sanktionsbeslut kräver normalt antingen att de omvandlas till s.k. rådsförordningar, vilka är bindande och direkt tillämpliga i Sverige, eller genom antagande av nationell lagstiftning. Genom att överlåta lagstiftningskompetensen till EU har det för oss normala lagstiftningsförfarandet med utredning, remissförfarande och lagrådsgranskning ersatts. Detta har inneburit en försämring i kvalitén och en allvarligt försämrad insyn för svenska folket. Riksdagens partier har genom EU-nämnden visserligen insyn i det arbete som föregår ministerrådets beslut. Emellertid är det underlag som står till nämndens förfogande mycket begränsat. Riksdagen riskerar därigenom att bli gisslan i en lagstiftningsprocess, som på mycket varierande underlag föregåtts av politiska mandat lämnade till ministern i fråga. Fokus har genom händelserna den 11 september kommit att riktas på såväl formerna för lagstiftningen som på rättstillämpningen.

BESLUTEN OM EUROPEISK arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna, definitionen av terrorism, liksom besluten om spärrande av tillgångar är exempel vilka utgör inskränkningar i grundläggande rättsprinciper i ett demokratiskt samhälle och som kan leda till allvarliga integritetsinskränkningar och hota rättssäkerheten. Avvägningen mellan en effektiv terroristbekämpning och rättssäkerhetsintressen kräver eftertänksamhet och analys. Tiden har inte medgivit detta. Det är just i tider av oro och när grundläggande intressen i ett samhälle hotas, som det är särskilt angeläget att värna om de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna.

ANNE RAMBERG Generalsekreterare
Annons
Annons