search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

”Det kan inte vara ’vilseledande’ att förmedla en rättvis bild av Domstolsväsendet”

Per Eriksson har helt rätt.Vi måste angripa de orsaker som ligger bakom det vikande intresset för att söka till domarbanan. Det är också det som är en av utgångspunkterna för det arbete på bred front som nu bedrivs för att trygga domarrekryteringen i framtiden.
När man läser Per Erikssons rader får man lätt en känsla av att låter man det återgå till hur det var förr så är alla problem lösta. Så enkelt är det emellertid inte. De undersökningar som gjorts om bl.a. de yngre domstolsjuristernas syn på att arbeta i domstol visar på behov av förändringar på en betydligt bredare front än Per Eriksson beskriver. Självklart har lön stor betydelse. Men andra faktorer är minst lika viktiga.En god arbetsmiljö, ett gott omhändertagande och en utbildning värd namnet är två sådana faktorer. För att lösa detta måste det till ett målmedvetet arbete i vilket domstolarna och Domstolsverket samverkar. Ett första steg mot detta har tagits av hovrätterna, kammarrätterna och Domstolsverket som kommit överens om ett åtgärdsprogram för att säkra rekryteringen till överrätterna. Förutom ett förslag till helt ny anställningsform för fiskaler, som genomförts den 1 januari 2002, innebär åtgärdsprogrammet satsningar på omhändertagande, handledning och utbildning. När det gäller lönefrågan innebar lönebeslutet i slutet av hösten en satsning på just de yngre juristerna i domstolsväsendet. Erfarenheterna av domarrekrytering under det senaste decenniet visar allt tydligare att det nuvarande systemet med en i praktiken sluten domarbana har brister. För att vi även på sikt skall kunna ha en domarkår som svarar mot högt ställda krav måste andra konstruktioner övervägas.

DEN TIDIGARE justitiekanslern Hans Regner har regeringens uppdrag att se hur rekryteringen av domare skall gå till i framtiden. En central fråga här är om det skall vara en bredare rekrytering till ordinarie domartjänster. Frågan om vi skall ha en domarutbildning av nuvarande slag ingår också i uppdraget. Uppdraget är mycket öppet och det finns därför möjligheter att ifrågasätta mycket av det som utgör den traditionella domarbanan. Slutligen något om marknadsföringen.En iakttagelse som kunnat göras vid kontakter med juris studerande är att kunskaperna bland dessa om domstolsväsendet är begränsade. I den mån man har en bild av domstolsarbete så är den inte alltid positiv.Även bland notarier är bilden av domstolsväsendet på många håll negativ. Den slutsats som dragits av Domstolsverket och av den referensgrupp som medverkade i arbetet med rapporten om information och marknadsföring i domstolsväsendet är att det är angeläget att arbeta för att öka kunskaperna hos allmänhet och våra blivande arbetskamrater om domstolsväsendet. Det finns en ljusare och mer rättvisande bild av domstolsväsendet än den Per Eriksson förmedlar. Den bilden har jag och många med mig. Det säger jag inte för att försvara saker som jag har ansvar för utan för att det är den bild som gör att det känns meningsfullt att arbeta med domstolsfrågor.Det kan inte vara ”vilseledande” att förmedla den bilden.

STEFAN STRÖMBERG Generaldirektör för Domstolsverket
Annons
Annons